Kultur

Utmaningar för jordlösa

När FN:s hungerexpert Jean Ziegler kommer till Brasilien skräder han inte orden. Han konstaterar att samtidigt som världsekonomins vinnare har skaffat sig förmögenheter som slår alla historiska rekord, dör 100 000 människor varje dag till följd av hunger. Av Brasiliens 170 miljoner invånare får en tredjedel inte tillräckligt med mat. Det är ett tyst våld […]

När FN:s hungerexpert Jean Ziegler
kommer till Brasilien skräder han inte orden. Han konstaterar
att samtidigt som världsekonomins vinnare har skaffat sig förmögenheter
som slår alla historiska rekord, dör 100 000 människor
varje dag till följd av hunger. Av Brasiliens 170 miljoner
invånare får en tredjedel inte tillräckligt med
mat. Det är ett tyst våld som pågår, säger
Ziegler, och ansvaret faller på den sociala ordningen som
är totalt orättvis. Lösningen är, menar han,
en jordreform – och rörelser som De jordlösas rörelse,
MST.

MST, är i dag en av världens mest
framgångsrika nya sociala rörelser. Hur denna organisation
har växt fram och arbetar berättar Lennart Kjörling
i boken Så länge det finns hunger. Språket är
yxigt som i en lärobok för högstadiet, men innehållet
desto mer hoppingivande.

MST:s strategi är att ockupera obrukad
mark och vinna rätten till den. Så utmanar de den extrema
snedfördelningen av jord i Brasilien. Rörelsens revolutionära
idéer sträcker sig bortom åkrarna och omfattar
många av de frågor som globaliseringsrörelsen brottas
med. Idégrunden består till stor del av anarkistiska
ideal som decentralisering, basdemokrati, självförvaltning
och direkt aktion. Man kan också dra paralleller till den
tidiga svenska arbetarrörelsens studiesatsning – i skolor som
MST driver får personer som tidigare varit analfabeter lära
sig läsa för att sedan kunna bygga upp ett politiskt medvetande
genom utbildning och studiecirklar.

Efter 20 års kamp som krävt 1
280 dödsoffer, lever i dag 350 000 familjer i MST-bosättningar
där medlemmarna äger och förvaltar jordbruksmark,
vårdcentraler och skolor gemensamt. Ytterligare 150 000 familjer
väntar på sin rätt till jord i MST-läger.

Kjörling spårar Brasiliens världsledande
ställning när det gäller snedfördelning av jord,
inkomster och makt tillbaka till 1800-talet då landet styckades
upp mellan ett fåtal jordägare. På 1950-talet började
så kallade bondeligor att kämpa för rätten
till jord. Bondeligornas ökade styrka och dess krav på
en jordreform var ett skäl till att landets maktelit med USA:s
stöd genomförde militärkuppen 1964, brutalt krossade
bondeligorna och införde en militärdiktatur som varade
fram till 1985.

Militärdiktaturen förde med sig
ett hårdare samhällsklimat som stärkte landets sociala
rörelser. 1978 mötte diktaturen sitt största motstånd
dittills när metallarbetarna vid svenska Saab Scanias fabrik
i São Paulo gick ut i strejk för högre löner.
Strejken spred sig snart till andra industrier och i slutet av året
var en halv miljon arbetare uttagna i en konflikt som blev en stor
seger. Ledare för det lokala metallfack som drog igång
strejken var den då okände Luiz Inácio da Silva,
som 24 år senare skulle vinna presidentvalet under smeknamnet
Lula. Han var också en av grundarna av fackförbundet
CUT och arbetarpartiet PT som bildades några år efter
strejken. Ytterligare några år senare bildades MST efter
flera år av framgångsrika jordockupationer.

I dag är dessa tre förhållandevis
unga organisationer viktiga inspiratörer i globaliseringsrörelsen
och kärnan i World Social Forum. I och med att Lula vann presidentvalet
2002 har Brasilien givits en möjlighet att rucka på världsordningen.
I President Lula och Brasiliens arbetarparti skriver journalisterna
Sue Branford och Bernardo Kucinski initierat om Lulas utmaningar
– att leva upp till de enorma förväntningar som finns
på honom och att som ledare för ett enskilt land föra
en vänsterpolitik inom den globala kapitalismens ramar.

Författarna tecknar också ett
spännande porträtt av arbetargrabben Lulas uppväxt
och hans fackliga genidrag som att organisera arbetarna med hjälp
av fotbollsturneringar och grillkvällar.

För Brasiliens jordlösa har Lulas
valseger framför allt betytt att man slipper den tidigare högerregeringens
attacker mot rörelsen. MST-ideologen João Pedro Stedile
uttrycker det så här: ”Vi har inte vunnit matchen,
men vi har domaren på vår sida. Detta betyder inte att
vi kan slå oss till ro, vi måste gå till offensiv.”

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984