De olympiska spelens motto är rent spel och att alla nationer möts och tävlar på lika villkor. Men att de reglerna endast gäller på idrottsarenan vill nätverket Clean Clothes Campaign sätta fokus på med kampanjen ”Rent spel i olympiaden”. Nätverket består av 250 europeiska organisationer som till exempel svenska Rena kläder. Inför OS beräknas sportklädesmarknaden […]
De olympiska spelens motto är rent
spel och att alla nationer möts och tävlar på lika
villkor. Men att de reglerna endast gäller på idrottsarenan
vill nätverket Clean Clothes Campaign sätta fokus på
med kampanjen ”Rent spel i olympiaden”. Nätverket
består av 250 europeiska organisationer som till exempel svenska
Rena kläder.
Inför OS beräknas sportklädesmarknaden
vara värd över 58 miljarder dollar men av dessa pengar
är det mycket lite som går till de som tillverkar idrottskläderna.
I Turkiet är fackföreningar förbjudna
på samtliga fyra fabriker som gör sportkläder åt
Fila, Puma, Kappa och Lotto. I Thailand måste sömmerskor
under högsäsong arbeta övertid till klockan tre på
morgonen för att sedan börja klockan åtta igen.
Arbetarna i Kambodja svimmar av värmen i fabrikerna. Och i
Indonesien berättar arbetaren Jamal, som gör kläder
åt Nike, att många blir sjuka på grund av att
de inte hinner gå på toaletten.
Det och över hundra andra vittnesmål
finns med i den rapport som Clean Clothes Campaign skrivit tillsammans
med den brittiska hjälporganisationen Oxfam och fria fackföreningsinternationalen
där bland andra LO och TCO är med.
Enligt den olympiska stadgan söker
den olympiska andan skapa ett levnadssätt som bland annat bygger
på ”respekt för grundläggande etiska principer”.
Clean Clothes Campaign visar att de stora märkesföretagen
bryter mot andan och menar att det är dags att sätta press
på både företagen och de olympiska kommittéerna.
Joel Lindefors är koordinatör
för svenska Rena kläder och han menar att arbetsvillkoren
hos leverantörerna hittills inte har förbättrats,
trots påtryckningar.
– I dag använder sig företagen
av mycket aggressiva affärsmetoder. För att hålla
priser nere, slippa lager och realisation vill de förkorta
produktionscykeln. De beställer hellre ofta och lite än
tvärtom. Leverantörerna får därmed bara korta
kontrakt och måste hålla deadline stenhårt. Det
gör att fabrikerna sätter hård press på arbetarna
som måste producera ännu mer på kortare tid, säger
han till Arbetaren.
Målet med kampanjen är att få
sportkonfektionsindustrin och Internationella olympiska kommittén
att ta en aktiv roll i att förbättra arbetsförhållandena
för människorna som arbetar för leverantörerna.
Men kampanjen syftar också till att få idrottspersonerna
själva, nationella olympiska kommittéer och vanliga
konsumenter att ställa krav på att sportföretagen
respekterar mänskliga rättigheter.
Sveriges Olympiska kommitté håller
med om att de har ett ansvar.
– Visst har vi ett sorts ansvar men vi måste
förlita oss på att våra leverantörer följer
de riktlinjer som de uppgett till oss. Vi har inte möjlighet
att själva kontrollera det, säger Björn Folin som
är presschef på Sveriges Olympiska kommitté.