#91/2017 Radar Fattiga skapar inga bubblor I debatten om den svenska bostadsmarknaden och hushållens skuldberg har fokus främst legat på de svagastes lånebeteende. Få systematiska studier har gjorts av mer välbeställda hushålls agerande på låne- och bostadsmarknaden, och inga som riktar in sig specifikt på spekulationsköp. Ändå tyder mycket på att det är där de verkliga farorna ligger, menar bostadsskribenten Per Björklund.
#88/2017 Radar Moderaterna: Ett sekel av kamp mot jämlikhet Moderaterna undviker gärna att tala om sin historia, vilket inte är så märkligt. Partiet är inte längre motståndare till allmän och lika rösträtt – men deras sociala ambitioner tycks fortfarande handla om att disciplinera de fattiga folkskarorna, och arbetarrörelsen är alltjämt huvudfienden, skriver Göran Svender.
#87/2017 Radar Bolsjevismens bankrutt I går var det jämnt hundra år sedan som oktoberrevolutionen i Ryssland – ömsom omnämnd som den ryska revolutionens "andra etapp", ömsom som "bolsjevikernas statskupp" – ägde rum, och bolsjevikpartiet under Vladimir Lenin grep makten. Vi återpublicerar här huvuddelen av en text av ekonomhistorikern Kristian Falk från Arbetaren nummer 36/1991, där han ger sin bild av var det spårade ur.
#81/2017 Radar Sånger för nationskrigare I en ny bok följer den amerikanske musiketnologen Benjamin R. Teitelbaum utvecklingen av den svenska vit makt- och nationalistmusikscenen från 1980-talet och framåt. Rebecka Kärde har läst boken, och funnit en samtidshistorisk skildring med bäring på mer än bara musiken.
#79/2017 Radar Malmö – den postindustriella staden Från 1980-talet och framåt har Malmö, Sveriges tredje största stad, genomgått stora förändringar – från industristad med arbetarprägel till att i dag vara en metropol som främst byggs ut för kapital och köpstark medelklass. Historikern Fredrik Holmqvist har läst urbanforskaren Ståle Holgersens nya bok Staden och kapitalet som problematiserar Malmös stadsutveckling.
#72/2017 Radar Frälsare i Kongostaten I slutet av 1800-talet reste svenska väckelsekristna missionärer till olika delar av världen för att grunda kristna församlingar. I Kongo verkade missionärerna samtidigt som en våldsam och brutal kolonialmakt etablerades. Berättelsen om Svenska Missionsförbundets arbete i Kongo mellan 1880- och 1920-talet visar att missionen inte enbart var kritisk till den brutala exploateringen, utan att de också samarbetade med den koloniala staten.
#67/2017 Radar När poesin sätter sig själv på spel Hur göra motstånd med ett språk som samtidigt är en del av den ordning som en gör motstånd emot? Om poesin ska insistera på att försöka tänka det språkligt och politiskt otänkbara måste den samtidigt riskera sig själv, menar radarskribenten Filip Lindberg, som bland annat gjort närläsningar av Johan Jönsons och Emil Boss poesi.
#60/2017 Radar Skräckens eviga kabinett Enligt Sigmund Freud är det som sätter skräck i oss sådant som i grunden är välbekant men som uppträder i en obekant och förvanskad form. Andra teoretiker har framhållit de skräckframkallande gestalternas varnande egenskaper och kopplingen till kulturella och ideologiska tabun. De senaste åren har det utkommit flera verk som tar sig an monster och skräck – Anna Remmets har läst några av dem, och reflekterat över skräckens natur.
#47/2017 Radar Vem har rätt till pengar? Vi sägs vara på väg in i det kontantlösa samhället. Men för till exempel flyktingar och arbetslösa EU-medborgare är det i dag närmast omöjligt att ens öppna ett vanligt bankkonto. När samhällets förståelse av vad pengar är alltmer övergått från kontanter som skapas av Sveriges riksbank till något digitalt som skapas av vanliga banker, betyder det att det är vinstdrivande banker som bestämmer vem som har rätt att ha pengar.
#39/2017 Radar Vem betalade den tyska återföreningen? Den gemensamma EU-valutan euron har beskrivits som ett medel för att utjämna levnadsstandarden i unionsländerna. Mycket tyder på att den i stället fungerat helt tvärtom, menar idédebattören Lasse Morin. Euron lyfte Tyskland – och bidrog till den sydeuropeiska kollapsen.