#60/2017 Radar Skräckens eviga kabinett Enligt Sigmund Freud är det som sätter skräck i oss sådant som i grunden är välbekant men som uppträder i en obekant och förvanskad form. Andra teoretiker har framhållit de skräckframkallande gestalternas varnande egenskaper och kopplingen till kulturella och ideologiska tabun. De senaste åren har det utkommit flera verk som tar sig an monster och skräck – Anna Remmets har läst några av dem, och reflekterat över skräckens natur.
#41/2017 Kultur Gotiken fortsätter hemsöka litteraturen I dag fredag är det 120 år sedan skräckromanen Dracula av den irländske författaren Bram Stoker gavs ut för första gången. Arbetaren högtidlighåller minnet genom att återpublicera denna text av Anna Remmets från 2014 om den gotiska skräcklitteraturen och dess avtryck, både i litteraturhistorien och i det kollektiva medvetandet.
#28/2017 Litteratur Kvinnoskildrare som lever ännu De brittiska 1800-talsförfattarna Brontë upphör inte att fascinera. Förra året firades 200-årsminnet av den äldsta författarsysterns, Charlotte Brontë, födelse, och för en tid sedan lanserade BBC ett nytt tv-drama om systrarna. I år uppmärksammas att det är 170 år sedan romanerna Jane Eyre och Svindlande höjder kom ut. Men fascinationen och myterna kan lätt ställa sig i vägen för författarskapen.
Radar Sexismen i kapitalets tjänst Den italiensk-amerikanska forskaren och feministen Silvia Federici har sedan 1970-talet förfäktat den kontroversiella ståndpunkten att kvinnor som inte yrkesarbetar i konventionell mening borde få lön av staten för det hushållsarbete de utför. Men även på andra sätt har Federici levererat teoretiska brandfacklor. Anna Remmets har närläst ett par av hennes verk.
Litteratur Oates och det verkligt monstruösa Den amerikanska författaren Joyce Carol Oates håller upp en grotesk skrattspegel mot bilden av USA som möjligheternas förlovade land. Mäns våld mot kvinnor är den mest markanta röda tråden i hennes verk, men här finns även ekon av klassamhälle och imperialism. Anna Remmets har gjort en djupdykning i ett i flera bemärkelser stort författarskap.
Radar Kolonialt berättande i ett postkolonialt ljus Imorgon torsdag är det 161 år sedan den brittiska författaren Charlotte Brontë dog. Brontë skrev den för sin tid uppseendeväckande gotiska romanen Jane Eyre. I en radaressä från 2013 belyste Anna Remmets hur Charlotte Brontës roman kom att bli utgångspunkt för en omskakande postkolonial bearbetning. Vi återpublicerar här essän.
Kultur Sätter skräck i vardagligheten Den kanadensiska författaren Margaret Atwood skildrar kvinnlig utsatthet med kusliga, ibland på gränsen till övernaturliga, förtecken. I romankaraktärernas maktlöshet blir skapandet av – och makten över – den egna berättelsen en motståndsstrategi. Anna Remmets har närläst en både bästsäljande och samhällskritisk samtida författare.
Kultur Förtvivlan som förutsättning I sin nyligen utkomna avhandling ger Elisabeth Hjorth uttryck för en politisk förståelse av litteratur. Men det motstånd som äger rum i de böcker som hennes forskning behandlar består till stor del av passivitet, vägran, tystnad och förvrängning snarare än av uttalat uppror. Anna Remmets har läst Elisabeth Hjorths avhandling tillsammans med två andra avhandlingar som diskuterar motstånd i litteraturen.
Kultur Nya decennier av stöveltramp Historikern Heléne Lööw har utkommit med ännu en informationsrik del i sin omfattande kartläggning av vår tids svenska nazism. Anna Remmets har läst en redogörelse som är som att nedstiga i underjorden.
Kultur Sexualpolitik genom tiderna Antologin Sexualpolitiska nyckeltexter griper sig an synen på kön och sexualitet från 1600-talet fram till våra dagar. Veckans radarskribent har läst den, och bland annat funnit ett ifrågasättande av det linjära i historiens utveckling.
