Förra söndagen gick Guatemala till val efter att landets tidigare korruptionsåtalade konservativa president Otto Pérez Molina och hela hans regering tvingats avgå, det sedan hundratusentals människor under flera månader protesterat på landets gator.

Pérez Molinas avgång ses som en stor framgång för den breda rörelse som vill se ett slut på omfattande korruption och straffrihet.

Efter att kongressen förra tisdagen röstade igenom beslutet att frånta Pérez Molina hans åtalsimmunitet kunde åklagaren i tisdags lägga fram tillräcklig bevisning för att åtala honom för organiserad brottslighet, bedrägeri och för att ha tagit emot mutor.

– Pérez Molina vann valet 2011 med löften om att bekämpa våldet och kriminaliteten med hård hand, och folk trodde på honom. Många såg nog med lite skräckblandad förtjusning fram emot hur denne gamla general skulle ta i med hårdhandskarna mot gängkriminaliteten som sätter skräck i befolkningen, säger Aron Lindblom, som arbetar för biståndsorganisationen Diakonia i Guatemala.

– Fyra år senare visar det sig att Pérez Molina är en av de mest korrupta presidenter som Guatemala har haft och att han tillsammans med vicepresidenten smusslat undan tull- och skatteinkomster för att berika sig själv. Och våldet och kriminaliteten fortsätter att skjuta i höjden. Folk är förbannade.

Läget i Guatemala beskrivs som den djupaste politiska krisen på årtionden. Våren och sommaren har varit omvälvande med massmobiliseringar av historiska mått i syfte att avsätta den korrupta regeringen.

Protesterna har främst rört den FN-ledda kommissionen mot straffrihet, Cicigs, avslöjande att statliga tjänstemän och företagare under flera år har låtit bli att betala skatt för importerade varor.

Uppskattningsvis har landet därmed gått miste om skatteintäkter på motsvarande 940 miljoner svenska kronor. De som demonstrerat är främst från den urbana medelklassen, såsom tjänstemän, människorättsaktivister, akademiker, kulturarbetare och studenter, även om också delar av landets bonde- och ursprungsbefolkning slutit upp.

För Guatemalas stora mayabefolkning är Pérez Molina en symbol för den massiva repressionen och massakrerna under det 36 år långa inbördeskrig som pågick i landet mellan 1960 och 1996.

Men det politiska klimatet i Guatemala präglas inte bara av misstroendet mot regeringen efter korruptionshärvan – de ekonomiska klyftorna i landet växer och 50 procent av alla barn beräknas vara undernärda.

Hårdast drabbad är ursprungsbefolkningen, vilken utgör runt hälften av landets invånare.

– Protesterna är inriktade på korruptionen, men folk på landsbygden svälter och konflikterna på landsbygden där vi bor rör storskaliga gruv- och elprojekt. Detta som en del av en påtvingad kapitalistisk utvecklingsmodell som bara leder till miljöförstöring, vattenbrist och förödelse, säger Lolita Chávez, ledare för organisationen CPO, som representerar mayafolket i landets västra delar, till finlandssvenska Arbetarbladet.

Söndagens val vanns av den nationalkonservative Jimmy Morales – som står till höger om Pérez Molina, är för dödsstraff och emot abort – men eftersom han inte fick egen majoritet ska det följas upp av en andra valomgång den 25 oktober.

I den omgången kommer tv-komikern Morales, som gjort sig känd genom att dra grova rasistiska skämt om araber, svarta, kineser och mayas och som backas upp ekonomiskt av näringslivsorganisationen CACIF, att ställas mot antingen socialdemokraten Sandra Torres eller Manuel Baldizon från det populistiska partiet LIDER.

Vem av dem det blir väntas besked om under nästa vecka, när samtliga röster räknats.

Aron Lindblom menar att det från vänstern och den breda folkrörelsen mot Pérez Molina fanns en förhoppning om att valet den 6 september skulle bojkottas och att kanske bara 25 procent av befolkningen skulle gå och rösta. Det så att den valda regeringen skulle komma till makten utan legitimitet och att folkrörelsen skulle ha en bättre möjlighet att driva igenom sina krav.

Men i stället verkar det som att valdeltagandet, på uppemot 70 procent eller till och med mer, kan ha blivit det högsta någonsin i landets historia.

– Jag uppfattar ingen oro över politiskt kaos från befolkningen, snarare en uppgivenhet över att Guatemalas ”demokratiska vår” slutade med att Jimmy Morales vann valet. Folkrörelserna måste nu omorganisera sig och försöka återuppta sina kontakter med vänsterpartierna i kongressen, säger Aron Lindblom.

– Att den utomparlamentariska bonde- och kvinnorörelsen så högljutt uppmanade folk att inte rösta kan ha skadat deras relation till vänsterpartierna som drev valkampanj. Nu när kongressvalet är avgjort och presidentvalets andra omgång ska genomföras så måste aktörerna samlas och knyta nya kontakter.