– Vi börjar att få en situation som kan utveckla sig till den vi hade mellan 1988 och 1992, med ständigt accelererade attacker mot vad som då kallades flyktingförläggningar, säger Heléne Lööw, historiker vid Uppsala universitet.
Precis som vid 1980-talets slut har attacker mot asylsökande ökat i andra delar av Europa. Även om det är långt kvar till 110 attacker per år, som när det var som värst i början av 1990-talet, är det enligt Heléne Lööw dags att ta tecknen på allvar.
Hon varnar också för den nyvakenhet som ständigt uppstår när rasismen får vind i seglen.
– Även de värsta vågorna startade någonstans. Det finns all anledning att se vart den här utveckligen tar vägen, för alla vågor har ett initalskede och med den snabba internetmobiliseringen kan en sådan här våg snabbt ta fart, säger Heléne Lööw.
Någon enhetlig statistik över antalet attacker riktade mot asylsökande finns inte. Enligt Fria Tidningens genomgång av medierapporteringen uppgår bara brandattentaten till elva stycken – men det kan röra sig om fler.
Åtta av attentaten skedde under juni, juli och augusti. Sju av de elva brandattentaten har riktats mot boenden för ensamkommande flyktingbarn.
– Det är ingen som har en fullständig bild av situation. Det är ett ganska besvärligt läge. Det sammanfaller också med andra vågor som riktars sig mot EU-medborgare, samt ökade attacker och trakasserier mot muslimer och judar, säger Heléne Lööw.
Efter försöket till mordbrand på ett asylboende i Arboga och ett stort antal uppmaningar till våld på nätet som följde på dubbelmordet på Ikea i Västerås uppgav polisen att man såg en ökad hotbild och hade höjt beredskapen över hela landet. Då hade redan tio av de elva attentaten skett.
– Det vore att ljuga att säga att vi haft den kollen innan, säger Lars Öjelind, chef för underrättelsesektionen på polisens nationella operativa avdelningen, tidigare Rikskrim.
– Det ligger i vår uppgift att bevaka dem som kan tänka sig att begå sådant här och ha kontinuerlig koll på sociala medier där sådana åsikter sprids. Men vi hade inte den kontrollen förrän efter Ikea-händelsen.
På Migrationsverket vill man tona ned bilden.
– Vi upplever inte att det finns en hotbild eller att vi är utsatta för några attacker. Det är allvarligt om det sker och vi har ett nära samarbete med polisen, men vi känner inte igen bilden av en attack i månaden. Det är väldigt ovanligt att någon person utifrån ger sig på ett asylboende, säger Linus Lindqvist, presskommunikatör på verket.
Samtidigt för inte Migrationsverket någon statistik över attacker. Det incidentrapporteringssystem som används omfattar heller inte boenden på entreprenad eller boenden för ensamkommande flyktingbarn.
Huruvida attackerna lett till förhöjd säkerhet kan Linus Lindqvist inte svara på.
”Vi kan, av förklarliga skäl, inte gå ut och berätta exakt om vilka åtgärder vi gör eller inte gör. Men vid extraordinära händelser så ser vi självklart till att ha extra personal på plats för att stötta de boende”, skriver han senare i ett mejl till Arbetaren.
