Arbetsförmedlingens nystartade enhet för kontroll av och påföljder för de arbetslösa hinner inte med alla ärenden som kommer in med de nya hårdare reglerna.
Enheten Ersättningsprövning, som den kallas, är redan myndighetens största. Nu utökas den med 20 tjänster.
”I efterhand kan konstateras att inflödet översteg förväntningarna, men också att den ursprungliga bemanningen var i underkant, skriver Erik Bakkman”, chef för ersättningsprövningen, i ett mejl till Arbetaren.
I mars i år trädde de nya hårdare reglerna i kraft för de 160 000 arbetslösa som är inskrivna i något arbetsmarknadsprogram och uppbär aktivitetsstöd.
Reglerna innebär att Arbetsförmedlingen kan strypa ersättningen för arbetssökande som exempelvis missar ett möte eller lämnar in sin aktivitetsrapport för sent.
När den nya enheten som ska handlägga just dessa startades räknade myndigheten med 10 000-15 000 ärenden per månad. Men redan i mars stod det klart att antalet beslut skulle bli minst det dubbla.
Nu är enheten dubbelt så stor som den näst största enheten, som i sin tur hanterar själva arbetsmarknadsprogrammen.
Enligt Roland Paulsen, sociolog vid Lunds universitet, är proportionerna talande.
– Det följer den riktning mot ökad kontroll som man sett på arbetsmarknaden sedan 1990-talet. Arbetsförmedlingens namn blir mer och mer olämpligt. Det är något annat än förmedling de sysslar med, säger han.
Sedan den 1 mars har 76 406 personer varnats eller sanktionerats av Arbetsförmedlingen, av dem 71 039 för att inte ha lämnat in aktivitetsrapport.
4 352 personer har varnats för att ha missat ett möte eller inte sökt ett anvisat jobb. 4 378 personer har stängts av i tio dagar och 1 663 personer har förlorat ersättning i 45 dagar. Totalt har 122 988 beslut om åtgärder fattats.
– Man vill disciplinera de arbetslösa genom att göra vardagen så kravfylld och komplicerad som möjligt. Det följer arbetslinjens princip om att det ska straffa sig att vara arbetslös, säger Roland Paulsen.
Det går ännu inte att säga om straffen hjälper människor att få jobb, men enligt Erik Bakkman går det i alla fall att se en positiv effekt.
– Sedan sanktionssystemet trädde i kraft har till exempel antalet som missat aktivitetsrapportering eller planlagda besök minskat märkbart, vilket talar för ökade förutsättningar att komma ut i arbete, säger han.
De nya reglerna är en utvidgning av de regler som sedan 2013 gällt för arbetssökande med a-kassa. Inte heller här har frågan om huruvida sanktionerna lett till jobb utretts.
Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har däremot kunnat identifiera att låginkomsttagare, psykiskt funktionshindrade och utrikes födda är den största grupp som straffas.
Ju hårdare straff, i desto större grad är gruppen representerad.
