Stridigheterna mellan polis och en påstått väpnad grupp i norra Makedonien har skakat den redan sköra statsbildningen. Medan EU och Nato manar till lugn väcks farhågorna om ytterligare ett krig på Balkanhalvön.
På lördagen stormade makedonsk polis vad man uppgav vara ett terroristhögkvarter i staden Kuomonono i landets norra del. 22 personer dödades i stridigheterna, varav åtta var poliser.
Enligt regeringen förbereddes omfattande terrorattacker mot statsbyggnader av en etnisk albansk separatistgrupp, ledd av gerillaveteraner från grannlandet Kosovo. Redan på måndagen meddelade regeringen att 30 personer, som ska ha tillfångatagits i polisens stormning, åtalas för terror- och vapenbrott.
– Åtminstone ett av gruppens mål var att destabilisera Makedonien, sade den konservativa premiärministern Nikola Gruevski under en presskonferens på söndagen, rapporterar nyhetsbyrån AP.
Samtidigt skakas landet av en politisk skandal som involverar premiärminister Gruevski själv. För en tid sedan början oppositionen avslöja och läcka hemlig telefonavlyssning av oppositionspolitiker, journalister och domare. Bland det läckta materialet finns också inspelningar av telefonsamtal mellan Nikola Gruevski och en rad olika personer.
Inspelningarna bekräftats vara äkta och sägs avslöja långtgående korruption och mutor inom regeringen, men också valfusk. Oppositionen anklagar nu regeringen för att ha fabricerat terroranklagelserna i ett försök att dra uppmärksamhet från den politiska skandalen.
– Det här mörka scenariot kommer inte att fungera. Medborgarna inser vem som har ett intresse av ett sådant scenario, säger oppositionsledaren Zoran Zaev till den makedonska tidningen Independent.
Samtidigt har farhågorna väckts om att Balkan återigen ska komma att skakas av väpnade konflikter.
För drygt en månad sedan ockuperade under några timmar etniska albaner en polisstation i en makedonsk by vid gränsen. Ockupanterna ställde då krav om självständighet för den makedonska albanska minoriteten.
– Den makedonska statsbildningen är väldigt skör. Den har en låg legitimitet och är i princip maffiastyrd. Det är detta man räds hela tiden att albanerna ska ta saken i egna händer i ett försök att försöka frigöra sig från de slaviska makedonierna, precis så som skedde med Kosovo, säger Per Jönsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.
Även om 107 av 193 FN-stater erkänt grannlandet Kosovos självständighet från Serbien har det senare aldrig släppt kraven på territoriet. Via den statliga nyhetsbyrån Tanjug meddelar nu Serbien att landet skickar truppförstärkningar till områdena som gränsar till både Kosovo och Makedonien.
Medan både EU och Nato har vädjat om lugn väcks nu farhågorna om att en krutdurk av oavslutade etniska och nationella konflikter ska få hela regionen att explodera i fullt krig.
– Det kan vara ett tecken på att det i värsta fall skulle det kunna bli ett andra Balkankrig efter kalla kriget, säger Per Jönsson.
Ända sedan nationen Makedoniens självständighet utropades 1991 har landet präglats av motsättningar mellan den slaviska majoriteten och minoriteten etniska albaner. Den albanska minoriteten, som utgör en knapp tredjedel av befolkningen, har länge upplevt sig diskriminerad.
2001 spred sig den väpnade konflikten mellan slaver och albaner i grannlandet Kosovo över gränsen. Ett avtal tecknades som gav albanerna representation i parlamentet, men motsättningarna har hela tiden kokat under ytan.