Det har länge bubblat under ytan. Missnöjet med Cosatus nära band till regeringspartiet ANC har gjort att många arbetare i landet känt
sig svikna av fackföreningsrörelsen parallellt med att klassklyftorna
i landet fortsätter att växa. Så sent som i somras rasade en stor strejk
i Sydafrika där 220 000 metallarbetare anslutna till Numsa deltog i kampen för högre löner och bättre arbetsvillkor. För två år sedan sköts också 34 vilt strejkande arbetare till döds av polis vid Marikanagruvan i de nordvästra delarna av landet, vilket ökade spänningarna ytterligare. Rivaliserande fackföreningar har också hamnat i våldsamma bråk och flera människor har mördats under de blodiga konflikterna det senaste året.
Nu tyder det mesta på att splittringen inom Cosatu, som alltså är Sydafrikas motsvarighet till svenska LO, är total. Rykten går att Numsa, som är det största facket inom Cosatu, kan vara på gång att starta ett eget politiskt parti vilket om det inträffar skulle vara den första utbrytningen ur ANC som går åt vänster.
– Numsa är mer radikalt och har länge ifrågasatt centralorganisationens allians med ANC. Många medlemmar har frågat sig om det överhuvudtaget finns någon organisation som jobbar för arbetarklassen i landet, säger Agnes Nygren som är Afrikagruppernas kommunikatör i den Sydafrikanska huvudstaden Johannesburg, till Arbetaren.
Numsas generalsekreterare Irvin Jim har i ett uttalande sagt att han vill att metallfacket hoppar av Cosatu och därigenom undersöker möjligheterna till att bilda ett
nytt socialistiskt parti i Sydafrika. Något som retat många inom både ANC och centralorganisationen Cosatu. Särskilt som Numsa också sagt sig vara beredda att utöka organisationen och försöka få med fler fackliga sektioner från centralorganisationen.
– Det finns ju en enorm ilska bland den fattiga arbetaklassen i landet. Om Numsa bryter sig ur kan det bli en viktig del i en ny rörelse som höjer rösterna och säger att nu får det vara nog med vänsterretoriken, den måste omsättas i handling, säger Agnes Nygren.