Byggnads fick igenom sina krav om arbetsköparnas ekonomiska ansvar för hela entreprenörskedjan och den varslade byggstrejken blåstes av. Nu ska arbetsköparorganisationen skapa en fond som ska betala löner när underentreprenören inte tar sitt ansvar.
Sent på söndagen, kvällen innan byggstrejken skulle inledas accepterade Byggnads och arbetsköparna medlarnas förslag på avtal om huvudentreprenörsansvar.
Trots hårda ord och smutskastningskampanjer från arbetsköparsidans Svenskt Näringsliv och Sveriges Byggindustrier gick de slutligen med på fackets krav om ökat ansvarstagande. Om en underentreprenör inte betalar ut korrekta löner kommer, enligt avtalet, Sveriges Byggindustrier att betala genom en nystartad fond.
– Det känns fruktansvärt skönt att sitta här i dag och ha fått till ett system där arbetsgivaren ska betala för oegentligheter, missförhållanden och låga löner, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm.
Men parterna är inte helt överens om vad man ska kalla den nya modellen. Byggnads fortsätter att kalla det huvudentreprenörsansvar, medan Sveriges Byggindustrier
föredrar att kalla det en försäkring.
– Inget företag kan ta ett ekonomiskt ansvar för ett annat. Företagen tar aldrig mer ekonomiskt ansvar än vad som gynnar den egna verksamheten. Man kan se det som att vi går in och stöttar den medarbetare som råkat illa ut, säger Ola Månsson, vd för Sveriges Byggindustrier.
Det står helt klart att det inte blev ett avtal enligt norsk modell, vilket var fackets ursprungliga krav. Enligt det norska solidaransvaret kan facket, om en underentreprenör vägrar betala löner, rikta lönekravet mot det företag som befinner sig längst upp i kedjan av företag inblandade i ett byggprojekt, det vill säga huvudentreprenören. Den svenska versionen är en mer invecklad historia. Huvudentreprenören ansvarar visserligen för att det råder ”ordning och reda” i entreprenörskedjan, men de uteblivna lönerna ska enligt det nya avtalet betalas genom en fond som förvaltas av arbetsköparorganisationen. Efter att pengarna betalats ut har sedan arbetköparorganisationen rätt att kräva pengar av företaget som brustit i sitt ansvar.
Men det är inte bara upp till facket att avgöra om de som blivit utan lön ska få sina pengar. Först ska frågan utredas av huvudentreprenören, därefter ska en nyinrättad Ordning och reda-nämnd, OR-nämnden, fatta beslut om fackets krav är korrekt. Nämnden ska bestå av en representant från Byggnads, en från Sveriges Byggindustrier och en opartisk ordförande som utses av båda parterna. OR-fonden ersätter max tolv veckor av utebliven eller för låg lön.
Byggnads förhoppning är att systemet kommer att fungera avskräckande för företagen att anlita oseriösa underentreprenörer. Johan Lindholm hoppas att det här avtalet nu kan sprida sig i andra branscher som exempelvis transport och handeln.
– Vi vill ha ett självsanerande system som över tid gör att det blir ett seriöst företagande och en bra arbetsmiljö i branschen. Det är vi övertygade om att det här leder till, säger han.
Men John Nordmark, facklig samordnare i SAC Syndikalisterna är inte övertygad. Han stödjer fullt ut Byggnads ambition att gå i strid för huvudentreprenörsansvar, men tycker att man gav upp för lättvindigt.
Enligt honom missar man den egentliga poängen – att låta huvudentreprenörerna ta smällen när underentreprenörerna inte sköter sig.
– Nu blir det som ytterligare en försäkring. Den som anlitar underentreprenörer och skiter i hur det går för de anställda kan fortsätta göra det, nu nästan med bättre samvete eftersom arbetsköparorganisationen går in och finansierar, säger han.
John Nordmark tror att i värsta fall kan det här systemet snarare få motsatt effekt när det ekonomiska ansvaret tas av Sveriges Byggindustrier. Han hade föredragit en norsk modell där ansvaret hamnar där det hör hemma – hos huvudentreprenören.
– Det är inte mer försäkringar vi behöver utan mer ansvar. Poängen med huvudentreprenörsansvar är att få bort de oseriösa som undviker rättvisa villkor. Det gör man genom att sätta pressen på den individuella huvudentreprenören, säger han.