Rysk polis grep nyligen fler än 1 000 migranter efter våldsamma kravaller med rasistiska inslag. I samband med det växande missnöjet med regeringen har allt fler politiker öppet visat sig främlingsfientliga. Kritiker menar att det är ett sätt att manipulera folkopinionen.
Över 1 000 personer gick ut på gatorna i stadsdelen Birjuljovo i Moskva den 13 oktober, efter att en ung man mördats. De främlingsfientliga kravallerna utlöstes av att en migrant uppgavs ha legat bakom mordet. Demonstranter krossade bilar, vandaliserade butiker och slogs mot polisen.
Kremls respons var att gripa fler än 1 000 papperslösa migrantarbetare samtidigt som politikerna började förbereda lagar för begränsad invandring. Av de nära 400 personer som anhölls släpptes de flesta senare utan åtal.
Människorättsgrupper säger att myndigheterna i samband med upploppen sett en möjlighet att bygga upp ett ökat folkligt stöd eftersom Kreml upplever folket som allt mindre medgörligt.
– Kreml försöker manipulera folkopinionen genom att använda en ”fiende” att projicera missnöjet på och skjuta det ifrån sig. Bilden av migranter är en sådan bild som de utnyttjar för detta ändamål, säger Tanja Loksjina från människorättsorganisationen Human Rights Watch.
Främlingsfientligheten har ökat i Ryssland de senaste åren, särskilt i storstäderna dit många människor från de forna Sovjetstaterna i Kaukasus och Centralasien kommit för att söka arbete. Knappt någon integration har främjats, migranterna lever i stället avskilda från resten av det ryska samhället. Det finns uppfattningar om att de står för en stor del av kriminaliteten i staden. Enligt Moskvas åklagarmyndighet står migranterna för ungefär en femtedel av alla brott. Myndigheten uppger att antalet brott som begås av migranter ökat med 60 procent under sommaren. Lokala politiker har inte varit sena att utnyttja uppgifterna.
Sergej Sobjanin, som är medlem av det styrande partiet Enade Ryssland, vann borgmästarvalet i Moskva i september bland annat genom en invandringskritisk kampanj. Den ryska oppositionsledaren och bloggaren Alexej Navalny har också efter kravallerna uttalat sig mot kriminalitet kopplad till migranter.
Politikernas öppna främlingsfientlighet innebär ett skifte. Fram till nyligen hölls rasismen utanför Kremls dagordning eftersom sådana motsättningar ansetts utgöra ett hot mot den nationella säkerheten. President Vladimir Putin har upprepade gånger varnat för farorna med extrem nationalism.
Men allmänhetens växande missnöje med regeringen, över skenande korruption inom statsapparaten och en likgiltighet inför de problem som vanliga ryssar ställs inför, har tvingat fram en förändring. Regeringen utmålar nu migranterna som hotet. Enligt kritiker är det ett sätt att ställa sig in hos väljarna, genom att visa att man kan hantera dessa hot. Den azerier som misstänks för mordet på mannen i Birjuljovo blev misshandlad av polisen när han greps, och det visades senare i tv på bästa sändningstid.
Bortsett från migranter har även hbtq-rörelsen blivit en måltavla. I juni röstade den ryska duman igenom lagändringar som förbjuder ”propaganda” för ”icke-traditionella sexuella relationer” mellan minderåriga.
Kreml har också infört repressiva åtgärder mot organisationer, särskilt de med kopplingar till utländska organisationer. En lag som antogs i slutet av förra året tvingar vissa utländskt finansierade ickestatliga organisationer att registrera sig som ”utländska agenter” – en term som i Ryssland kan betyda spion eller förrädare – eller annars riskera höga böter eller fängelsestraff.
Dmitrj Oresjkin, statsvetare vid ryska vetenskapsakademin, säger att allmänhetens krav på hårdare kontroller av migranter i sin tur kan leda till auktoritära lagar och åtgärder som i ett senare skede skulle kunna användas mot oppositionen.