USA:s justitiedepartements besked om att man inte ska agera mot delstater som vill legalisera cannabis visar på att inställningen i Barack Obamas administration har förändrats från tidigare uttalanden. Analytiker menar att beskedet också kommer att få en inverkan på de länder som påverkats av USA:s ”krig mot narkotikan”.
– Betydelsen kommer att bli enorm, i synnerhet i Latinamerika där USA i flera decennier har varit den främsta påhejaren och exportören av sin egen hårda straffinriktade narkotikapolitik, säger John Walsh vid människorättsorganisationen Washington Office on Latin America, Wola.
Han menar att länderna i Latinamerika länge har känt sig bundna av olika uppgörelser med USA som förhindrat dem från att prova en annan typ av narkotikapolitik på egen hand. Men att det kan nu vara på väg att förändras.
– Genom att veta att USA inte längre är i en position att utöva påtryckningar får de nu ett större utrymme.
USA anses vara den främsta arkitekten bakom den narkotikapolitik som under fyra decennier har kännetecknats av en förbudsinriktad linje. Det är en politik som i dag utgör den globala normen, men vissa analytiker anser att detta håller på att monteras ned.
I USA har den strikta politiken med obligatoriska fängelsestraff för vissa narkotikabrott lett till att antalet fångar i landets federala fängelser har stigit till rekordnivåer. Och hälften av alla fångar i landets federala fängelser avtjänar straff för narkotikarelaterade, icke-våldsamma brott.
Nyligen meddelade justitieminister Eric Holder att han vill sänka straffen för en rad mindre allvarliga brott, däribland vissa narkotikabrott.
– När det så kallade kriget mot narkotikan går in på sitt femte decennium så måste vi fråga oss om det verkligen har varit effektivt, sade Holder i mitten av augusti.
Beslut som justitiedepartementet fattade den 29 augusti undanröjer många hinder för politiker och entreprenörer i delstaterna Washington och Colorado, där befolkningen i november förra året röstade för en legalisering av produktion, distribution och konsumtion av cannabis för icke-medicinskt bruk. En sådan politik skulle innebära att delstaterna skulle bli några av de mest drogliberala i världen – men deras politik skulle också stå i strid med landets federala lagar.
I 21 av USA:s delstater har sedan tidigare läkarutskriven marijuana för medicinskt bruk varit tillåten. Men trots det har federala myndigheter på senare år genomfört razzior och tillslag mot odlare och distributörer av cannabis i dessa delstater.
Enligt de nya riktlinjerna från justitiedepartementet ska dock inte de federala åklagarna genomföra några rättsliga åtgärder så länge inte cannabis säljs till minderåriga eller transporteras vidare över gränsen till delstater där förbudet fortfarande gäller.
Beskedet välkomnas av de som länge har varit kritiska mot USA:s hårda narkotikapolitik – en politik som enligt dessa kritiker har fått stora återverkningar för stora befolkningsgrupper både utom och inom landet.
– Den rådande politiken som bygger på en kriminalisering av narkotikabruk underminerar de mänskliga rättigheterna och har haft stora kostnader i form av våld och övergrepp, säger Maria McFarland, vid Human Rights Watch i USA.
Hon menar att ett reglerat system för narkotikadistribution kan bidra till att minska olika kriminella gruppers inflytande och inkomster.
– Den våldsamma organiserade brottsligheten, som finansieras av inkomster från den illegala försäljningen av narkotika, utgör ett verkligt hot mot de mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten på global nivå. Det är av högsta vikt att regeringarna börjar leta efter alternativa metoder för att inte bara reglera droganvändningen utan också handeln med droger, säger hon.
Det sker redan i flera latinamerikanska länder. Främst gäller det Uruguay, där ett lagförslag som kan innebära att produktionen och distributionen av cannabis legaliseras och förstatligas nyligen godkändes.
Även i den mexikanska kongressen diskuteras för närvarande en förändrad narkotikalagstiftning, och ledarna för flera andra länder i regionen har också börjat leta efter alternativ till den rådande politiken mot droger.
– Andra regeringar har kanske inte varit lika frispråkiga som i Uruguay men de bevakar noggrant vad som händer där och hoppas kunna lära sig av Uruguays erfarenheter för att se vilken politik som kan tänkas fungera i deras egna länder. Och som ett resultat av det nya beslutet i USA så kommer dessa länder att få ett större politiskt utrymme att lägga fram egna liknande förslag, säger John Walsh vid Wola.
Vanda Felbab-Brown, vid den Washingtonbaserade tankesmedjan Brookings Institution, är en av dem som menar att den tidigare narkotikapolitiken nu kan vara på väg att överges.
– Vi står möjligen vid en vändpunkt som kan vara sammanbrottet för den nuvarande internationella politiken mot narkotika. Och det ser ut som att det kan bli länderna i Latinamerika som drar ur pluggen.
