Nyligen slöts en överenskommelse mellan de forna fienderna Serbien och Kosovo. Överenskommelsen har betecknats som historisk. Men avtalet har även kritiserats hårt av vissa serbiska ultranationalister. Fredagen den 10 maj hade 3 000 av dessa kritiker samlats för ett protestmöte i Belgrad. Vid mötet höll två företrädare för den serbisk-ortodoxa kyrkan svavelosande tal.
– Vi ber för regeringens och parlamentets döda själar, och att alla deras synder må förlåtas, sade ärkebiskopen Amfilohije, vid protestmötet som hölls vid Republiktorget i centrala Belgrad.
Detta uttalande följdes sedan av något som kan betraktas som en varning utfärdad av biskopen Atanasije till landets nuvarande premiärminister Ivica Dacčić.
– Premiärministern talar enbart om realpolitik. Det var så som premiärminister Zoran Djindjić brukade tala, och vi vet alla hur det slutade för honom, sade biskop Atanasije.
Zoran Djindjić mördades 2003.
Överenskommelsen mellan Serbien och Kosovo undertecknades under EU:s ledning i Bryssel förra månaden och banar väg för en normalisering av relationerna mellan Serbien och dess forna provins. Men avtalet har kritiserats hårt av de omkring 100 000 serber som bor i Kosovo. Dessa vägrar godkänna regeringen i Pristinas auktoritet, trots att den serbiska minoriteten åtnjuter en stor autonomi.
Kosovos övriga befolkning består av 1,7 miljoner etniska albaner. Området var en del av det forna Jugoslavien och styrdes direkt från Belgrad fram till 1999. Den 17 februari 2008 utropade Kosovo sin självständighet från Serbien. Sverige är ett av de 96 länder som hittills har erkänt Kosovo som en egen stat.
Men enligt många serber är och förblir Kosovo den serbisk-ortodoxa kyrkans hem. Många av kyrkans viktigaste kloster och kyrkor är belägna i Kosovo, även om de etniska albanerna numera utgör en majoritet i den forna provinsen. De hårda orden från kyrkans män har dock mött mycket hård kritik.
– Inget kan rättfärdiga biskoparnas skandallösa uppträdande vid demonstrationen. Uttalandena saknar motstycke och kommer med all säkerhet att påverka de framtida relationerna mellan regeringen och kyrkan, säger religionsanalytikern och författaren Mirko Djordjević.
Den stora dagstidningen Blic skriver i en kommentar att kyrkans ”anseende nu har bränts ned till grunden, och dess hatiska uttalanden bör få påföljder”.
Serbisk-ortodoxa kyrkans inflytande i Serbien ökade i samband med att det forna Jugoslavien föll samman, och då den dåvarande ledaren Slobodan Miloŝević övergav den tidigare kommunistiska anti-kyrkliga retoriken för att skaffa sig fler allierade i de krig han bedrev under 1990-talet.
Kyrkan ställde sig bakom Miloŝević och den officiella serbiska linjen att man bara ”försvarade serber som levde utanför fäderneslandet” – det vill säga i Kroatien och Bosnien.
Miloševićs krig kostade 200 000 icke-serber livet.
