Det är lite gulligt när politiker och näringsliv försöker ändra en orts image snett från ovan. Ibland handlar det om att hitta på en fånig slogan. Som ”attraktiva, företagsamma, trygga Leksand” eller ”when you’re in Europe don’t miss Skurup”. Påfallande ofta handlar det om att bygga en arena för konsumtion kring idrottsaktiviteter. En fotbollsarena eller hall för inomhussporter med sportbar och galleria i anslutning. Arenans namn säljs till högstbjudande företag och hela arrangemangen förutsätter sedan ett idrottslag i högsta serien och åtminstone en delfinal i melodifestivalen.
På veckans kultursidor berättar Erik Persson om hur Umeå putsas upp inför att staden ska bli Eu:s kulturhuvudstad nästa år. En putsning som du kommer att se är betydligt mer yta än innehåll.
Min hemstad Malmö har jobbat hårt med bilden av sig själv. Den gamla slitna industristaden blev ”kunskapsstad” på bara några år. Ut med kranar i hamnen och in med Turning Torso, Västra hamnen, Malmö arena, femtielva köpcentrum och lokaltrafik till grannlandets huvudstad. En bild som staden fram till för något år sedan kunde bära med viss trovärdighet.
Jag flyttade till Malmö samma dag som finanskrisen startade 2008. Vi har i dag en skyhög arbetslöshet särskilt bland unga trots att Köpenhamn sväljer så mycket arbetskraft att mina danska vänner klagar på att ingen förstår danska på affärer och restauranger i Köpenhamn. Vi har stora och väl synbara klassklyftor som ofta yttrar sig i väl synlig kriminalitet. En offentlig vårdapparat som borde tvångsförvaltas. Kriminellt långa förskoleköer. Några av landets sämsta skolor sett till antal elever som får gymnasiebehörighet. Dubbelt så höga kostnader för ekonomiskt bistånd än riksgenomsnittet. En högskola som en gång var landets mest spännande men nu drabbats av nedskärningar och utbildningar som näringslivet efterfrågar.
En sak är säker. Strukturella problem löser man inte genom att jobba med sin självbild. Lika lite som arbetslösa får jobb av att idka mindfullness på Arbetsförmedlingen. Inte ens 1000 hockeyhallar förändrar det faktum som Gustaf Fröding så vackert formulerade. Strunt är strunt och snus är snus, om ock i gyllene dosor.
