De knapphändiga reglerna runt instegsjobb öppnar upp för missbruk. Arbetsköparna kan låta en instegsjobbare arbeta sina maximalt två år för att sedan byta ut denne mot en ny instegsjobbare. Under hela tiden får arbetsköparen 80 procent av lönen betald av staten.
– Vi har exempel i våra branscher där man driver stora delar av sina verksamheter med människor som har någon typ av anställningsstöd som till exempel instegsjobb. Där har man mycket lägre lönekostnader, säger Malin Ackholt.
Instegsjobbare är undantagna från lagen om anställningsskydd och arbetet kvalificerar inte heller till a-kassa. För att bidraget ska beviljas ska arbetsköparen lova att lön och arbetsvillkor är i enlighet med vad som gäller i branschen. Någon ytterligare kontroll genomförs inte.
– Det inträffar att vi tar en diskussion med arbetsgivaren och säger att om vi ska gå in med det här stödet måste lönerna justeras. Annars har vi inte så mycket att säga till om, säger Jan Karlsson, arbetsförmedlingschef i Spånga-Tensta.
Instegsjobben beviljas sex månader i taget, men regeringen har ett förslag på att förlänga denna tid till ett år. En anställning kan vara i maximalt två år. Var sjätte månad måste arbetsköparen åter ansöka om bidraget. Då får arbetsköparen intyga att villkoren fortfarande gäller. Den anställdes version efterfrågas inte, om denne inte själv tar kontakt.
– Vi gör ingen särskild kontroll av att det följs och det har väl hänt att det har blivit ändrade villkor, men då hör individen som anställts oftast av sig till oss, säger Jan Karlsson.
I artikeln här intill berättar ”Ahmad” att han i flera år arbetat på en pizzeria i Uppsala som går runt med instegs- och nystartsjobbare. Han tvingas arbeta svart och har förvägrats både sjukledighet och semester. Ändå har Arbetsförmedlingen ett flertal gånger förlängt bidraget.
Bengt Greiff är enhetschef på arbetsförmedlingens avdelning för Integration och etablering.
– Det måste vara ett misstag från vår sida. Det är förstås djupt beklagligt att en enskild utsätts för det här. Däremot skulle jag inte vilja dra slutsatsen att vårt kontrollsystem generellt sett inte fungerar. Misstag sker emellanåt och det är beklagligt.
Har Arbetsförmedlingen brustit i ansvar?
– Jag kan inte säga rakt av att arbetsförmedlingen brustit i ansvar. Får arbetsförmedlingen den här informationen kommer man säkerligen också kontakta företaget och vidta de åtgärder som är lämpliga.
Enligt Malin Ackholt måste regelverket ses över. Hotell- och restaurangfacket har också vid ett flertal tillfällen sett hur arbetsköpare velat byta ut fast personal mot instegsjobbare, något som dumpar villkoren för alla i branschen. Ska åtgärden vara kvar måste anställningstryggheten för instegsjobbarna stärkas, anser hon.
– Kontrollen från myndigheterna är inte fullgod. Att överutnyttja redan utsatta människor som jobbar med den här anställningsformen är inte acceptabelt på svensk arbetsmarknad.
Sedan 2008 har regeringen ställt omkring 1,5 miljarder kronor till instegsjobbåtgärdens förfogande. I årets budgetproposition föreslås ytterligare 47 miljoner kronor till åtgärden 2013. Därefter 100 miljoner per år.
Arbetaren har sökt arbetsmarknadsminister Hillevi Engström utan framgång.