Under den vackra, våldsamma ytan

Roller derby är en relativt ny sport. Den nuvarande formen uppfanns år 2000 av punk- och rockabillytjejer i Austin, Texas. Bess Irv Cold tycker fortfarande att roller derby andas rock n’ roll. 

– Även om de flesta av mina lagkamrater i dag är discotjejer, berättar hon för Arbetaren. 

Natalie ”Bess Irv Cold” Mörkenstam var med och startade upp roller derbylaget Stockholm Allstars 2007.  Från den tiden är hon och Jenny ”Jender Bender” Stendahl de två som fortfarande är kvar i laget. Till en början var det tufft att hitta tjejer som var intresserade av att delta. 

– Vi tvivlade aldrig på att det fanns tjejer som ville, vi hade bara svårt att nå ut till dem. Roller derby var nytt och det var inte många i Sverige som kände till sporten, säger Natalie Mörkenstam.

De tränade på tomma parkeringsplatser med otaliga skrapsår från underlaget på armar och ben, som följd. 

Vändpunkten kom 2009 då Hollywoodfilmen Whip it, om ett roller derbylag i Austin, Texas, hade premiär på Stockholms filmfestival. Stockholm Allstars var där och delade ut flyers, iförda sina matchkläder. 

– Samtidigt fick media upp ögonen för roller derby. Efter filmpremiären small det bara till. 

Själva filmen, som regisserats av Drew Barrymore, tycker hon är ganska gullig.

– Den speglar inte sporten på ett riktigt sätt, men däremot själen och atmosfären runt omkring. 

Natalie Mörkenstam fick upp ögonen för roller derby genom filmklipp på You tube. 

– En manlig bekant till mig som jobbade natt inom vården satt många långa tråkiga nätter och surfade sig genom You tube. Han hittade några roller derbymatcher och mejlade länkarna till mig.

Rollerderbyligan TXRD (Texas Roller Derby), som från Austin återupplivade sporten under 2000, streamade hela matcher och lade upp dem på nätet.      

Natalie Mörkenstam lockades av farten och diy-kulturen. 

– Det såg helt enkelt jäkligt roligt ut. Diy-attityden lockar ju dessutom mig som gammal punkare. Hela organisationen byggs upp av spelarna själva och präglas av vilka som är engagerade för tillfället. Det krävs att alla är med och hjälper till. Det är därför vi är så stolta också, vi äger den här sporten tillsammans.   

Den första formen av roller derby uppstod redan under 1930-talets depression i storstäder i USA. Folk i olika åldrar åkte rullskridskor, runt, runt, runt, i övergivna lagerlokaler och fick småpengar av publiken. Under 70-talet hade sporten sin storhetstid, men var då mer en show med uppgjorda matcher och slagsmål. Pengar fanns med i bilden och spelarna köptes och såldes som proffs. 

På 80-talet svalnade publikintresset och roller derbyn dog ut. Först år 2000 återuppstod sporten i Austin, Texas, där punk- och rockabillytjejer fann en ny form och blåst liv i roller derby igen. 

Det var tjejer som aldrig satt sin fot i en sportbutik och till en början åkte i sina vanliga kläder: slitna Clash-t-tröjor, korta kjolar och strumpbyxor. Först då etablerades dagens spelregler.

I dag finns såväl före detta elit­idrottare, hemmafruar och disco­tjejer i Stockholm Allstars.  Åldersspannet i laget är mellan 18 och 38 år. 

– Du kan börja när du är 35 och ändå bli bäst. Jag tror det är därför så många lockas till sporten, säger Natalie Mörkenstam.                 

En match, en så kallad bout, går ut på att jammern, som känns igen genom stjärnan på hjälmen, ska ta så många poäng som möjligt. Detta gör hon genom att passera motståndarlagets spelare. De fyra spelarna i det så kallade packet ska genom tacklingar och blockar försöka hindra jammern från att ta sig förbi dem. Men de måste röra sig framåt och får inte tackla bakåt. 

En poäng delas ut för varje spelare jammern tar sig förbi, men först på andra varvet. Tacklingar är inte tillåtna mot rygg, huvud, armar eller under knäna och delas enbart ut med höfter eller axlar. Felaktiga tacklingar leder till en minuts utvisning. Jammern tar sig förbi packet genom att trycka in sig mellan deras axlar. Förutom pack och jammer finns en så kallad pivot. Hennes roll är att hålla packets tempo uppe. Pivoten är också den enda som kan ta över jammerns roll, mitt under ett jam. En bout varar i 60 minuter och är indelad i två minuter långa jams, förutsatt att inte jammern i ledning bryter jammet i förtid. Detta kan göras av taktiska skäl och meddelas genom att hon slår sig två gånger på höfterna.

Sporten är på väg att växa sig stor. När Natalie Mörkenstam var med och startade upp Stockholm Allstars fanns inte mer än ett par lag i Europa. I dag finns det drygt 60 stycken lag bara i Frankrike. Även Tyskland har en stor liga och i Sverige håller flera mindre lag på att växa fram i Örebro, Jönköping, Sundsvall, Västerås och Norrköping. Malmö och Göteborg har lag sedan länge.   

Olympiska kommittén har roller derby med på listan över sporter de överväger att ta med i OS. 

Natalie Mörkenstam medger att det medför en viss oro. 

– Som det är nu delar vi allting och lär upp varandra. Om jag är på resa någon annanstans i världen kan jag alltid ta kontakt med det lokala roller derbylaget och få en soffa att sova på. Man är väl lite rädd att större summor pengar och proffskontrakt ska spoliera kamratskapen, men det är väl å andra sidan en naturlig utveckling antar jag.

Medan undertecknad och Natalie Mörkenstam sitter på läktaren i Farstahallen och pratar, tränar Stockholm Allstars blockeringar och tacklingar nere på planen. 

Vid planens ena kortända åker en man i de övre 30, iförd rosa t-tröja och skägg, rullskridskor för sig själv. 

– Det där är vårat hardcorefan och hedersmedlem Rikard. Han har hängt med från början och är med på alla träningar och matcher, säger Natalie Mörkenstam.   

Förutom några enstaka brutna ben och blåmärken, förekommer inga allvarligare skador i sporten. 

– Flest olyckor sker när du står så där, säger Natalie Mörkenstam, och pekar på spelarna som för tillfället står stilla på rullskridskorna och lyssnar på coachens instruktioner. Plötsligt ramlar man och landar på ett konstigt sätt.  

Under de fem år hon hållit på har ett finger och en fot brutits, i hennes lag. Rejäla blåmärken är givetvis vardagsmat. 

– Ett visst mått av våld är ju tillåtet, precis som i exempelvis hockey. Men matcherna är så hårt reglerade att en vanlig fotbollsmatch ser brutalare ut.   

Även medias och allmänhetens bild av roller derby tycks ha blivit bättre, säger Natalie Mörkenstam. 

– Det har varit mycket fokus på utseendet, sminket, kläderna och de roliga namnen ett tag. Roller derby är mer än yta, det ligger lång och hård träning bakom varje match.   

Vem som helst som är intresserad är välkommen att komma och prova på ”fresh meat programmet”, i vilket man tränar grunder i 16 veckor. Därefter görs ett ”minimum skills test”, vilket man måste klara för att kvala in till laget. 

Förutom Stockholm Allstars och föreningens b-lag Stockholm Bstrds, finns i huvudstaden ytterligare ett roller derby lag som går under namnet Royals, men lagen tävlar inte mot varandra. 

– Det är en sådan hög nivåskillnad. Vi är med i WFTDA (Womens Flat Track Derby Association), vilket kräver en viss standard. Men vi tränar tillsammans med Royals ibland, förklarar Natalie Mörkenstam.  

West Aros Hybridz, ett nytt lag med spelare från Västerås och Uppsala, ska möta Stockholm Bstrds i Solnahallen. Läktaren är full av supporters. Hipsters, punkare, nördar, barn och medelålders herrar i gråsprängd kalufs. Kvällens DJ spelar hits av Hives, Judas Priest, Beastie Boys, Backyard Babies och Mötley Crüe. En blond Stockholmssupporter håller upp ett plakat med texten ”Gooo Heeell!!!”. I övrigt har folk skrivit sina favoritspelares namn på de hemmamålade skyltarna. Konferenciern säger att de har fina priser att dela ut för de snyggaste plakaten. Kritor och pappersark ligger precis vid entrén. Priserna består av dvd-filmer, strumpor, kepsar och roller derbymerch. Därefter förklarar hon att reglerna kan vara lite snåriga och svåra att förstå, om det är första gången man ser en bout, men att hon ska försöka instruera efter bästa förmåga. De åtta matchdomarna rullar in på planen och konferenciern presenterar dem som: Acid Barret, Joe Rout, Fluke Skywalker, Long Arm of the Law, John D’oh, Jender Bender, Dude Law och Glenn af Ordning. West Aros Hybridz rullar in på planen, vinkar till publiken och skejtar bort till sitt avbytarbås. De presenteras av konferenciern som Roaring Totta, The Incredible Fox, Sheena Shameless och så vidare. Därefter kommer Stockholm Bstrds med spelare som Kimizooka, Musfällan Mary, Red E Krueger och Hard Ass Ice. Publiken jublar och skriker STOCKHOLM BASTARDS! 

Konferenciern berättar att bänkcoacherna Swede Hurt och Mad Maloony, från a-laget, förra helgen kommit trea i en stor roller derbyturnering i Berlin. Publiken jublar på nytt. Domarna gör en säkerhetskontroll av spelarna, ser efter att knäskydd, tandskydd, hjälm och armbågsskydd sitter som de ska. Lagen gör sig klara, bildar klunga, håller varandra om ryggarna, sänker sina huvuden och skriker: ”Hocka Haj, Hocka Haj, Hocka Haj!”. Konferenciern säger att det betyder ”I dag är en bra dag för att dö”. De båda lagen intar sina positioner. Pivoten med en rand tvärs över hjälmen längst fram, därefter de fyra spelarna i packet och längst bak jammern. Huvuddomaren blåser i pipan tre gånger och det första jammet är igång. Hard Ass Ice från Stockholm Bstrds är först med att bryta sig igenom packet och är lead jammer. 

Stockholmslaget vinner bouten med dryga 40-poäng, men Roaring Totta från bortalaget är nöjd med insatsen.

– Det känns helt grymt. Det var vårt allra första bout och jag tyckte vi höll det uppe bra, mot ett så pass tufft motstånd.   

Innan Bstrds ska möta kvällens andra motståndare Gothenburg Roller Derby, annonseras en 30 minuter lång paus. När publiken är tillbaka på sina platser frågar konferenciern om vi har några göteborgare på plats ikväll. Förvåningen är svår att dölja när hon upptäcker att halva läktaren reser sig upp och skriker. Senast de båda lagen möttes var i Göteborg, då Stockholm Bstrds tog hem segern. 

– Vi får se om ni kan ta revansch i kväll, säger hon.    

Efter första halvlek leder Göteborg med dryga 20 poäng, men tio minuter in i andra vänder Bstrds till 147–142. Publiken blir som tokig och sjunger: ”Ice Ice Baby”. Hard Ass Ice är jammern som tagit hem de sista poängen. Stockholmslaget håller en knapp ledning fram till sista jammet, då Göteborg tar en time out. 16 poäng skiljer lagen åt och konferenciern förklarar att det kan vända snabbt i roller derby. Spänningen är tät och stämningen är på topp. Gothenburg Roller Derby ger järnet i det sista jammet och deras lead jammer Villain Villa plockar in poängen. Göteborg vänder bouten i sista sekunden och vinner. De tillresta Göteborgarna blir som galna, rusar ned på planen för att tacka laget, som enligt tradition åker ett par segervarv och ger publiken, som nu ställt upp sig längs med banan, high fives.

Hard Ass Ice är kluven till den plötsliga förlusten. 

– Det känns bra, eller det är klart att jag är lite ledsen. Vi vann ju nästan. Strunt samma, nu ska vi gå på efterfest tillsammans, på Debaser Medis. Min trötta kropp behöver några öl, säger hon och skrattar.         

Att efter varje match gå på fest tillsammans med motståndarlag och publik är ett återkommande inslag, som hängt med sedan roller derbyn pånyttföddes i Austin, Texas.

Publicerad Uppdaterad
4 days sedan
Senast Jonas Lundström röstade i ett riksdagsval var 2002. Johan Nilsson / TT / privat.

Att inte rösta är en etisk handling

Det finns såväl etiska som strategiska skäl att inte rösta i höstens riksdagsval, skriver författaren och aktivisten Jonas Lundström.

Senast jag stod vid urnan var i riksdagsvalet 2002. Då röstade jag fortfarande borgerligt, om än med tvekan. Närmare bestämt på Kristdemokraterna. Men en politisk ommålning av mitt liv hade börjat. Röda, gröna och svarta färger tog över, och några år senare skulle jag känna skam över mitt val.

Nu är jag knappast unik, vi är säkerligen många som ångrat vårt stöd till ett specifikt politiskt parti. Avsevärt färre är de som fått kalla fötter inför röstningen som sådan.

Mitt huvudargument för riksdagsvalsbojkott är etiskt. Att rösta på något av riksdagspartierna utgör ett direkt stöd till våld, förtryck och ekologisk utarmning. De är alla i olika utsträckning nationalister som vill jaga oönskade migranter, en gränspolitik som dödar tusentals människor på haven varje år. De kommer alla hålla en svensk djurindustri under armarna som plågar och dödar över 100 miljoner landlevande djur årligen för profit. De inte bara lutar sig mot patriarkala och rasistiska våldsapparater som polis, militär och kriminalvård, de vill också bygga ut vapenmakten. De godtar alla nödvändigheten av kapitalism och ekonomisk tillväxt som exploaterar arbetare och förstör den livsmiljö vi alla är beroende av. Genom sin röst backar man därför aktivt den rådande ordningen och den styrande klassens utsugning.

Jonas Lundström är aktivist och författare till bland andra avväpna människan och Batongerna slår nedåt

Ett motargument från vänster är att vi måste rösta på det minst dåliga alternativet, och inte lämna fältet fritt för högerkrafternas härjningar. Det är stora skillnader mellan SD och V, mellan M och MP, och den förda politiken har konkret betydelse för verkliga liv. Vi måste mota fascismen och försvara demokratin. Gott så, men hur långt kan man gå i sin support för ”The Lesser Evil”? Även i en diktatur går det typiskt sett att rösta.

När det gäller att hejda fascismen via valsedeln är det en strategi som både historiskt och i nutid varit mindre framgångsrik. Denna ideologi växer fram ur den liberal-demokratiska kapitalistiska ordningen, och är från ett vänsterperspektiv snarare en förstärkning av auktoritära drag i detta samhälle än en verklig motkraft. Redan 2002 hörde jag många säga att man måste rösta för att stoppa SD. Och som vi har röstat…

Men någon direkt skada kan det väl ändå inte göra? Många av oss som har djupgröna, vänsterkants eller anarkistiska sentiment tror, oavsett om vi röstar eller ej, att genomgripande samhällsförändring kommer underifrån. Historien antyder att vi behöver sociala rörelser som är tillräckligt starka och spetsiga i sitt motstånd för att tvinga fram radikal förändring. Men ska det vara möjligt behöver individer, grupper och rörelser en viss distans till de styrande. Då röstande utgör en så helig praktik i vårt samhälle är det naivt att tro att denna handling inte skulle påverka oss. Valengagemang och partipolitik tar energi och uppmärksamhet, skapar lojaliteter, och riskerar att distrahera, splittra och försvaga radikala rörelser. Samtidigt legitimerar det makten.

Nu föreslår jag inte något absolutistiskt röstmotstånd. Att öka röstdeltagandet bland underrepresenterade grupper är exempelvis lovvärt. 2022 röstade jag i kommun- och regionvalet, och skulle ett politiskt parti dyka upp som utgör en verklig opposition mot den rådande ordningen lovar jag dessutom att omvärdera mitt val att inte rösta även till riksdagen. Men tills vidare föreslår jag att vi som arbetar för något helt annat undanhåller dessa politiker vårt bifall.

Jonas Lundström, aktivist och författare

Publicerad
6 days sedan
Poeten Jesper Lundby skriver veckoverser i Arbetaren. Foto: Henrik Montgomery / TT

Veckovers: Sagan om SAP

Det var en gång en socialdemokrati,
det var en gång en arbetarklass.
Den ene moppade toan,
den andre skurade dass.

Den ene stred för den andre,
och tvärtom, och på detta sätt
så blev de den starkaste kraften.
De var inte två, de var ett.

De byggde upp fackföreningar,
de byggde ett Folkets Hus.
De började bygga ett folkhem.
De följde ett rättvisans ljus.

Den ene var duktig på att tala,
den andre på att röra sig. 
Den ena var smart och sa: 
”Nu tar jag betalt för att tala för dig”

De slog sig in i det innersta,
ända till maktens bord.
”Rör du dig hotfullt därute”, sa den ene,
”så ska jag säga dem ett sanningens ord!”

1900-talet började.
Hundra år gick. Det tog slut.
Den ene satt kvar därinne
och har inte än kommit ut.

Ett och annat hände och den ene
skruvade sig rätt så nervöst. 
De andra vid bordet hånflinade
och sa att: ”Nu sitter du löst!”

Från fönstret skrek den ene: ”Var är du?
Det är valår – jag behöver dig!
För utan dig och din rörelse
– varför ska nån lyssna på mig?”

Den talande tystnaden svarade:
”Ledsen, du hade din chans.”
Arbetarklassen och rörelsen 
hade gått någon annanstans.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Foto: Martina Holmberg/TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: När du får oväntat besök

En morgon är inget detsamma.
Man lyfter sin kaffekopp
då ur den en plötslig eldsflamma
och fyra djur stiger opp.

Barndom, Längtan, Svid och Moral
heter varelserna som flyttar in
i lägenheten man haft som ett skal
omkring sitt eget skinn.

När man som vanligt till arbetet
gör sig redo att gå
ligger de där över hallgolvet
tysta, och tittar på.

Till kvällen så micrar man rester
man äter trött vid sitt bord.
Fyra djur sitter som gäster.
Betraktar en utan ett ord.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Alexandra Urisman Otto om El Nino, värmeböljan, klimatförändringar.

Alexandra Urisman Otto:
Allt brinner och de ”progressiva” fortsätter som vanligt

Klimatforskare som annars brukar uttrycka sig återhållsamt erkänner sig nu vara i chock. Samtidigt befinner sig det offentliga samtalet långt ifrån den katastrofala verklighet vi lever i, skriver Alexandra Urisman Otto.

Europa kokar och brinner på samma gång. Hettan har stängt Eiffeltornet och lågorna står höga strax utanför den franska huvudstaden. Hundratals människor har dött i drunkningsolyckor och den senaste värmeböljan (vi går redan in i sommarens tredje) kopplas till tiotusentals för tidiga dödsfall.

Har du också panik i hettan? Känns det som en mardröm? Bra, allt annat vore fullständigt orimligt. 

Klimatforskaren Zeke Hausfather skrev på måndagen att han brukar vara ganska återhållsam när han diskuterar klimatdata. Bara en enda gång – i september 2023, när de globala temperaturerna för månaden visade sig vara hela 0,5 °C varmare än någon tidigare septembermånad – har han blivit chockad. 

”Fram till i dag”, skriver han. 

Årets El Niño kan bli den starkaste som uppmätts

Zeke Hausfather är chockad igen efter att ha analyserat hur de olika klimatmodellerna bedömer läget för hur den begynnande El Niño-händelsen ska utveckla sig. El Niño är ett återkommande väderfenomen som uppstår när havsvattnet i delar av Stilla havet blir ovanligt varmt. Det påverkar vädret över stora delar av världen och under våren har forskare allt oftare varnat för att den här El Niñon kommer att bli extrem. 

Det verkar vara en underdrift, menar nu Zeke Hausfather.

”Det ser ut som att årets El Niño inte bara med stor sannolikhet kommer att bli den starkaste sedan tillförlitliga mätningar inleddes – den kan till och med bli den starkaste med en verkligt häpnadsväckande marginal”, skriver han.

Styrkan i El Niño går att förutspå genom att mäta avvikelser i havsytans temperatur i ett specifikt område i den tropiska delen av Stilla havet. När alla klimatmodeller nu har analyserats ligger medianvärdet på 3,6 grader Celsius, omkring 0,8 grader högre än det tidigare rekordet från 2015-16. 

”För att sätta detta i sitt sammanhang”, skriver Zeke Hausfather och sedan förklarar han: Skillnaden mellan den starkaste och den femte starkaste El Niño-händelsen under de senaste 150 åren är endast omkring 0,5 grader. 

Han avslutar:

”Modellerna förutspår något som ligger utanför ramen för allt vi någonsin har observerat.”

Skäl till panik? Ja. 

Gaslightande debattklimat om klimatet

Men värst i denna mardröm är ändå hur långt ifrån den här verkligheten som vårt offentliga samtal befinner sig. Ingenstans säger någon som det är. Till och med det så kallade ”progressiva” Sverige fokuserar på att legitimera sina egna och andras flygresor, i stället för att bidra till – och kräva – den verkliga, genomgripande omställning som vi vet krävs. 

Ett exempel: Sverige har klimatmål som aldrig nås men som framför allt i sig är gravt otillräckliga. Bara omkring en tredjedel av svenskarnas utsläpp räknas med när klimatmålen utvärderas – ändå hörs inte ett enda parti i valrörelsen kräva att alla utsläpp ska omfattas av klimatmålen. Ingenstans, förutom från vissa aktivister, kommer krav på verklig, genomgripande systemförändring.

Vad fan ska man göra, då?

Det är inget fel med att ha panik vare sig över hettan eller det gaslightande debattklimatet. Tvärtom är det en fullt rimlig reaktion på det oerhörda hot som hänger över oss. Använd paniken och påminn dig om att det finns fler som känner som du. Lyssna på dem, läs vad de skriver. Organisera dig tillsammans med dem. 

För det här är ingen mardröm. Det är den nya verkligheten.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Sverige pekas ut för att i flera regioner ha behandlat EU-migranter sämre i jämförelse med andra utsatta grupper, samt för indirekt diskriminering på etnisk grund. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman SVD/TT

Sverige diskriminerar när EU-migranter vägras vård

Europeiska kommittén för sociala rättigheter har fastslagit att Sverige kränkt EU-migranters rättigheter genom att neka till vård. Jonatan Michaneck tycker att det borde oroa oss alla att staten tar så lättvindigt på uppenbar diskriminering och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Kritiken är svidande från Europeiska kommittén för sociala rättigheter som enhälligt slår fast att Sverige begått allvarliga människorättskränkningar när staten och regioner nekat EU-migranter sjukvård, eller tagit betalt för nödvändig sjukvård.

 I uttalandet står det skrivet att Sverige anses ha kränkt personernas rättigheter genom nekande av vård och särbehandling på grund av deras status som sårbara EU-migranter. Därutöver pekas Sverige ut för att i flera regioner ha behandlat EU-migranter sämre i jämförelse med andra utsatta grupper, samt för indirekt diskriminering på etnisk grund.

Många tror nog att Sverige behandlar romer och EU-migranter bättre än andra europeiska länder där rasismen är mer uttalad. Kommitténs yttrande vänder på många sätt upp och ner på idén om den svenska givmildheten och blottlägger en stat som givit upp på sitt ansvar gentemot europeiska medborgare och de mänskliga rättigheterna.

Undviker vård av rädsla för kostnader

En kvinna från Bulgarien som gör akut kejsarsnitt i Gävle faktureras 179 251 kronor. Kostnaderna är förstås omöjliga för en person i marginaliserad tillvaro att betala. Även för en heltidsarbetande skulle summan vara överdådig. Personer har också blivit fakturerade för akutbesök i samband med stroke och hjärtproblem, samt efter rån, misshandel, och bilolycka. Barnafödande och mödravård är andra vårdbesök som lett till fakturor på 3000 kronor och uppåt och det finns fler exempel. Amnesty international nämner dessutom att många ur gruppen undviker att söka vård av rädsla att drabbas av höga utgifter.

Jonatan Michaneck är socialarbetare på räddningsmissionens härbärgen för EU-migranter. Foto: Privat.

EU-migranter är en särskilt utsatt grupp av många skäl. I sina hemländer nekas de ofta tillgång till det egna landets välfärdssystem på grund av utbredd och systematisk diskriminering som också har andra förödande konsekvenser. Fattigdomen hos gruppen är utbredd och nödställdheten stor. 

Sveriges hinder för vård riskerar liv, och förutom att det är landets plikt att leva upp till skrivelserna om rätten till vård borde det oroa oss alla att staten tar så lättvindigt på uppenbar diskriminering och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Sverige måste ta åt sig av kritiken och förutom att se till att ingen människa berövas rätten till vård anser jag att vi borde ersätta i fullo de personer som drabbats av kostnader i samband med vårdbesök. I framtiden hoppas jag att staten och regionerna prioriterar människorna, framför försöken att hitta kryphål.

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Foto: Nicklas Thegerström / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Rätten att lata sig

Vila nu, lilla proletär.
Tids nog får du slava.
Den ljuva sommartid är här.
Häll i dig lite cava.

Tacka mormorsmors och farfarsfars strid
som denna din ledighet givit dig
genom att stå upp, som de på sin tid,
för rätten att lata sig.

Eller ligg still i gräset, ljuvligt slö
och ge blanka fan i alla måsten.
Robot ska flyta på rygg i en sjö.
Säg hej och välkommen till rosten.

Och du som slavar genom dagen så het,
utan semester sommaren som julen,
sno dig en rast när ingen ser, för alla vet
att frihet smakar ännu bättre stulen.

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
”Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna”, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. Foto: Anders Wiklund/TT, Björn Nordqvist

De sista oskyddade naturskogarna på väg att försvinna

Enbart tre av åtta partier vill ge de sista oskyddade naturskogarna i Sverige ett strikt skydd till 2030. Det visar Naturskyddsföreningens valenkät. Inget av de stora partierna svarar ja på vår fråga om att kartlägga och skydda ur- och naturskogarna till 2030. Det innebär att dessa viktiga skogar nu riskerar att försvinna, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall.

Tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Förutom i det fjällnära området finns ur- och naturskogar bara kvar som öar i landskapet, och mer än tusen skogslevande arter är hotade. 

Ur- och naturskogar är avgörande för att bevara hotade arter, stabila ekosystem och som kolsänkor. Men stora delar av detta naturarv går förlorat i snabb takt. De ekologiska värden som byggts upp under århundraden kommer inte kunna återskapas inom överskådlig tid, om ens någonsin. 

Alla ur- och naturskogar i EU ska vara strikt skyddade till år 2030. Om Sveriges åtaganden om strikt skydd ska nås krävs omedelbara insatser med kartläggning och skydd. Annars riskerar dessa skogar att avverkas. 

Oroväckande svar från riksdagens partier

Inför valet frågade Naturskyddsföreningen därför samtliga riksdagspartier om de ställer sig bakom förslaget att kartlägga alla ur- och naturskogar och säkerställa ett strikt skydd senast 2030. Resultatet är oroande. Endast tre av riksdagens åtta partier ställer sig bakom förslaget, och ingen av de stora partierna säger ja. Detta innebär att det ännu är långt till riksdagsmajoritet för förslaget. 

Ur-och naturskogar är några av de mest värdefulla ekosystemen för biologisk mångfald i Sverige och Europa. Eftersom lagen inte stoppar avverkning av ur- och naturskogar är risken stor att dessa ovärderliga skogar fortsätter att gå förlorade. Och avverkningstakten bara ökar. De senaste fyra åren har avverkningar i skogar med höga naturvärden ökat med hela 400 procent, enligt den ansvariga myndigheten Skogsstyrelsen. Samtidigt har riksdagen nyligen beslutat om regellättnader för skogsbruket, vilket riskerar att förvärra situationen ytterligare.

Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna. Det är både obegripligt och mycket oroande att majoriteten av partierna inte vill detta. Nu är det upp till politiken att ta ansvar. 

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen

Publicerad
4 weeks sedan
Kusra på norra Västbanken ligger mellan bosättningen Migdalim och den olagliga utposten Esh Kodesh. Det är en av de palestinska byar som har störst problem med bosättarvåld. Palestinierna kan inte göra mycket för att försvara sig mot bosättarna. Mannen på bilden hoppas att ett staket åtminstone ska fördröja dem. Foto: Yvonne Åsell / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Huset

Det var en gång ett hus.
Det stod i östra Jerusalem.
I huset fanns ett särskilt ljus,
som det alltid gör i nåns hem.

Så länge hade huset tillhört släkten
att många små i det lärt sig gå,
blivit stora, flyttat ut och sen
kommit dit med sina egna små.

Nu bilar en pappa bort betongen,
ett golv han gjöt när dottern var fem
för att slippa betala rivningen
som staten beordrat av hans hem.

Förra veckan tog han ner taket.
Väggarna slog han ut igår.
Det sades att huset saknade ett
bygglov hans folk aldrig får.

Varför det blev som det blev
är en grym historia, och en lång,
och sagan om huset som orättvisan rev
blev därför att det var en gång.

Publicerad Uppdaterad
4 weeks sedan
Arbetsplatsolycka utanför Jönköping
Mannen fördes akut till sjukhus med svåra skador. Foto: Johan Nilsson/TT

Man svårt skadad efter olycka på industriområde i Jönköping


En person har förts till sjukhus med svåra skador efter en allvarlig arbetsplatsolycka i ett industriområde strax utanför Jönköping under måndagseftermiddagen.

Det var strax innan 13 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten. En man hade då fått tunga föremål över sig vid ett företag i Torsvik söder om Jönköping. Både polis och räddningstjänst kallades till platsen och mannen fördes akut till sjukhus med allvarliga skador. 

Olycksplatsen inne på industriområdet har nu spärrats av och en utredning om arbetsplatsolycka har upprättats av polisen.

Publicerad Uppdaterad
4 weeks sedan
EU-migranter nekas svensk sjukvård
Organisationen Läkare i Världen har träffat flertalet av de 129 personerna som nekats svensk sjukvård. Foto: Emil Langvad/TT och Johan Nilsson/TT

Hård kritik mot Sverige: EU-migranter nekas vård


EU-migranter i Sverige har vid upprepade tillfällen nekats nödvändig vård. Det här slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter nu fast efter en anmälan från organisationerna Läkare i Världen och Amnesty.

– Att svenska staten kränker en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna är fullständigt oacceptabelt, säger Anna Johansson, generalsekreterare på Amnesty Sverige i ett uttalande till Svt.

Det rör sig om allt från unga kvinnor som nekats abort till personer som misshandlats men motats bort från vårdkliniker och sjukhus på grund av deras ursprung. Totalt har Amnesty och organisationen Läkare i Världen, som träffat flertalet av personerna bakom de anmälda fallen, anmält den svenska staten för 129 fall där EU-migranter inte fått den vård de har rätt till.

Nu slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter fast att Sverige brustit på flera punkter och kritiserar samtidigt staten för diskriminering.

Regeringen tillbakavisar dock anklagelserna men den kristdemokratiska sjukvårdsministern Elisabet Lann skriver i en kommentar till Svt att de nu kommer analysera rapporten och invänta rekommendationer från EU:s ministerråd.

Enligt Amnesty beror problemet med nekad vård på att många redan utsatta EU-migranter saknar det europeiska sjukföräkringskortet som ger rätt till subventionerad vård. Det här på grund av diskriminering i hemländerna.

– Det egna landet har självklart ett ansvar att lösa den här situationen. Men nu handlar det om vad Sverige har för ansvar för att säkerställa att människor får rätt till vård som inte kan vänta, säger Anna Johansson till Svt.

Publicerad Uppdaterad