Efter en lång och utdragen process har regeringen i sin höstbudget slagit fast att gömda och papperslösa från och med den 1 juli 2013 ska få rätt till subventionerad vård på samma nivå som asylsökande i dag har.

Framför allt är det Moderaterna som varit motståndare till att ge papperslösa rätt till vård. I våras sade migrationsminister Tobias Billström till Sveriges Radio Ekot att han kunde sträcka sig till att ge gravida papperslösa rätt till mödravård ”eftersom ofödda barn inte kan rå för att föräldrarna fattar dumma beslut”. Ett uttalande som då mötte kritik.

– I grunden finns det fort­farande en tveksamhet till att ge papperslösa vård från Moderaternas och migrationsministerns sida. Det riskerar att bygga upp ett skuggsamhälle vid sidan av det verkliga samhället. Det finns en risk att det minskar respekten för svenska myndigheter genom att det gör det enklare att stanna i Sverige, säger ­Andreas Ollinen, politiskt sakkunnig hos Tobias Billström.
 

Frågan om hur beslutet ska implementeras ska nu beredas vid ­Socialdepartementet för att regeringen därefter ska kunna skicka ut en lagrådsremiss.

– Ambitionen är att det ska börja gälla den 1 juli 2013, säger ­Andreas Ollinen.

Men vårdpersonal som arbetat länge med att hjälpa papperslösa och gömda människor menar att det fortfarande är otydligt hur det nya regelverket ska tillämpas – och om det ens kommer att bli verklighet. Dessutom finns det i dag stora brister i vården även för asylsökande. Det säger Åsa Wieslander som är sjuksköterska med 30 års yrkeserfarenhet. De senaste 12 åren har hon arbetat med det ideella nätverket Deltastiftelsen som tillsammans med bland andra Asylgruppen i Malmö ser till att gömda och papperslösa får vård. Hon är kritisk till att regeringen förhalat frågan så länge och hon menar att det fortfarande är oklart hur de nya reglerna ska fungera i praktiken.

– Tyvärr är jag pessimistisk. Hela den här processen har tagit så lång tid och vi har ännu inte sett vad det kommer att bli av den. Jag hoppas att det ska bli bra men jag är orolig för att de kommer att skicka ut en ny remissrunda och göra precis samma sak en gång till, säger hon.

Landstinget Region Skåne har berett papperslösa, personer utan personnummer och uppehållstillstånd, rätt till sjukvård sedan 2008. Men det är inte alltid självklart vad som ska ingå och vem som ska räknas som papperslös, gömd eller asylsökande, säger Åsa Wieslander.

– Jag skulle önska att alla personer som uppfattar sig själva som boende i Sverige hade samma rätt till vård så att vårdpersonal slapp hålla på med den här kategoriseringen av människor innan vi gör bedömningen vilken vård vi kan ge, säger hon.
 

Åsa Wieslander pekar också ut ett stort problem med befintlig lagstiftning. Som anhörig till någon som befinner sig i Sverige och inte fått beslut om uppehållstillstånd har du hela försörjningsansvaret för denne. Det innebär att en släkting som har uppehållstillstånd är betalningsskyldig för vårdinsatser som gjorts för en person utan papper eller som befinner sig i en asylprocess.

Som exempel tar Åsa Wieslander en förlossning, som med alla nödvändiga förkontroller hos mödravården kan kosta uppemot 50 000 kronor. Ett akutbesök på sjukhus eller vårdcentral kan gå på runt 2 000 kronor. Hon stöter hela tiden på personer som redan har det tufft ekonomiskt och som hamnar hos indrivningsföretag när de inte förmår betala vårdkostnaderna.

– Det här är det vanligaste problemet vi i Deltastiftelsen stöter på nu. Det händer att jag blir uppringd av personer som fått stora räkningar. Jag har då tagit kontakt med ekonomiansvarig på de olika vårdkliniker som skickat ut räkningarna och de bekräftar alltid att de bara håller sig till regelverket.