De landsomfattande protesterna i Serbien är nu inne på sin femte månad. Universitet och högskolor ockuperas av studenter som kräver transparens, rättssäkerhet och åtgärder mot korruption, något som president Aleksandar Vučić inte vill eller kan tillmötesgå. Arbetaren har mött en av studenterna, en professor och ett par representanter från civilsamhället.
Det är strax före lunch en solig aprildag i Serbiens huvudstad Belgrad. Ett hundratal studenter blockerar en fyrvägskorsning vid juridiska fakulteten. Bilister tutar och ropar uppmuntringar, men exakt klockan 11:52 blir det knäpptyst. Så förblir det i 16 minuter. Sedan bryter ett kakafoni av tjutande visselpipor och slagord ut.
– I över fyra månader har samma sak upprepats varje dag vid samma tidpunkt runtom i Serbien, förklarar 21-åriga juridikstudenten Jana Vasić.
Vi slår oss ned på ett kafé. Hon berättar att de 16 tysta minuterna och klockslaget är till minne av de 16 personer som omkom då taket på den nyrenoverade tågstationen i Serbiens näst största stad Novi Sad kollapsade 11:52 den första november 2024.
Det blev startskottet för studentledda protester som spred sig som en löpeld över Serbien. Den största tog plats i Belgrad, den 15 mars, då uppemot 325 000 människor protesterade. Sedan den 22 november, förra året, har över 50 statliga universitetsfakulteter, bland annat den juridiska fakulteten, blockerats av studenter.
– Vi försöker starta om systemet så att något liknande aldrig händer igen. Vi vill visa att alla makthavare är utbytbara och att våra röster betyder något, säger hon.
Studenterna ser olyckan som en konsekvens av korruption. Deras främsta krav är att alla dokument rörande renoveringen, som finansierades med statliga medel, läggs på bordet samt att ansvariga ställs till svars.

Landets president, Aleksandar Vučić, från nationalkonservativa Serbiens Progressiva Parti (SNS), hävdar att han har tillmötesgått kravet. En utredning gjordes. Några underleverantörer arresterades, landets transportministern sparkades och premiärministern avgick. En ny regeringsbildning är planerad till den 18 april. Alla dokument har dock inte offentliggjorts.
– Det kan ta årtal innan vi får veta allt, men jag tror att många SNS-toppar kommer att åtalas om allt blir offentligt. Och om det inte offentliggörs kommer protesterna att fortsätta, säger Jana Vasić.
Nationalkonservativa SNS har styrt Serbien sedan 2012
SNS har styrt Serbien sedan 2012 och innan Vučić blev president 2017 var han premiärminister. Under denna tid har SNS stärkt sitt grepp om statliga institutioner och medierna. Samtidigt har korruptionen ökat. Serbien ligger nu på plats 105 på Transparency Internationals Corruption Perception Index’ lista över världens 180 minst korrumperade länder.
– Vidden av vad SNS har ställt till med är galen. Det går inte att sammanfatta. Vi litar inte på någon av dem och vill att de avgår, säger Jana Vasić.
Studier visar att majoriteten av befolkningen stödjer studenternas krav. Det är kanske inte så märkligt när kontentan är att rättsstatens principer ska gälla alla oavsett vilket parti som sitter vid makten. Studentrörelsen är partipolitiskt obunden.
– Det finns ingen vänster-höger-dimension, men privat har vi olika åsikter. För att hårdra det så lutar många som studerar humaniora åt vänster medan de som pluggar juridik och statsvetenskap åt höger, men som grupp tar vi inte partipolitisk ställning, säger hon.
En del partiflaggor syns i större demonstrationer.
– Vi kan inte hindra folk från att bära politiska symboler i demonstrationer så länge de är där för att stödja våra krav. Vi är väldigt tydliga med att vi är en unik rörelse som inte är relaterad till några partier, NGO:s eller andra organisationer, säger Jana Vasić.
Utökade krav från studenterna
Med tiden har studenternas krav blivit fler. Man kräver att alla studenter som har frihetsberövats under protesterna släpps och att anklagelserna mot dem läggs ned. Vidare begär de att regeringsanhängare, som vid flera tillfällen har attackerat demonstranter, grips och åtalas.
Endast ett krav – att budgeten för högre undervisning ska höjs med 20 procent – har infriats. I början av april tillkom två nya krav. Det ena är att en undersökning inleds om huruvida presidenten och hans sällskap bröt mot etiska regler och hygienföreskrifter den 17 mars då de besökte en ung man på en intensivvårdsavdelning.
Det andra är att en utredning görs om en mystisk händelse under den stora demonstrationen den 15 mars. På kvällen, då tysta minuter hölls för offren i stationstragedin, bröts tystnaden av ett oförklarligt, öronbedövande ljud som orsakade panik. Många misstänker att ljudet kom från ett soniskt vapen, något som regeringen förnekar. Jana Vasić bevittnade händelsen från ett tak.
– Skrikande människor sprang i panik åt alla håll. De flydde från något som inte gick att se. Det var väldigt skrämmande, säger hon.
Serbien är EU-kandidatland
Serbien, som har varit EU-kandidatland sedan 2012, står på god fot med både Kina, USA, Ryssland och EU. Den ryske presidenten Vladimir Putin har uttalat sitt stöd för president Vučić, medan EU-kommissionen inte har tagit ställning.
– Jag är inte förvånad. Hela mitt liv har varit en rad av besvikelser över EU, säger Jana Vasić.
Den serbiska oppositionen är svag och splittrad vilket en del menar beror på smutskastningskampanjer i SNS-kontrollerade medier och söndra-och-härska-politik.
– Jag vet inte vad oppositionen gör eller om de har en lösning på situationen, men jag tror inte att folk litar på dem. Jag tror att det är dags för en ny opposition att ta form, säger hon.
Studenterna har inga ambitioner på att bli den nya oppositionen.
– Vi är bara 20-åriga ”kids”. Även om vi vill ha förändring och har en viss grad av utbildning så saknar vi den erfarenhet som krävs för att leda landet och lösa alla problem. Det får någon annan fixa när protesterna är över, säger Jana Vasić.

Studenterna backas upp av lärarna på statliga universitet
Studenterna stöds av personal och ledning på de statliga universiteten. Även en del gymnasie- och grundskolor är under blockad. Många lärare strejkar, med eller utan fackens välsignelse.
– De har mötts av tuffa repressalier. En del har inte fått lön på två månader, andra har fått stora löneavdrag, berättar Jana Vasić.
Två gånger har studenterna utlyst generalstrejk, något som Advokatsamfundet, Teaterförbundet, lärare och statliga elverksarbetare har hörsammat. I övrigt har facken hållit låg profil. Jana Vasić menar att det beror på att de är svaga. Enligt Europeiska Fackföreningsinstitutet, ETUI, kontrollerades två tredjedelar av Serbiens fackföreningar av antingen staten eller arbetsköpare 2021.
– Jag är övertygad om att de flesta fackmedlemmar stödjer oss, men de riskerar repressalier som vi studenter inte kommer i närheten av. Vi får ingen lön för att studera och har inga familjer att försörja. Arbetare, framför allt i den privata sektorn, kan lätt få sparken om de demonstrerar, säger hon.
Jana Vasićs mardrömsscenario är att protesterna inte ska leda till förändring.
– Men jag hoppas att de ska resultera i att alla barn som föds i Serbien ska vilja stanna här och inte ha som främsta mål att flytta utomlands, säger hon.
Professorer med integritet
I ett fikarum på juridiska fakulteten sitter juridikprofessor Vanja Bajović som har strejkat sedan början av december 2024.
– Professorer och andra universitetsanställda har stöttat studenterna från första början. Nu har allt fler ställt sig bakom deras krav och börjat återfå tron på rättssäkerhet, säger hon.
Hon ingick i en universitetskommission, som etablerades i början av februari, med uppgift att undersöka hur regeringen uppfyllde studenternas krav. Kommissionen har nu mist sitt mandat.
– Regeringen förväntade sig att vi skulle ljuga, men vi är professorer med integritet. Vi kan inte säga att det finns offentliga dokument om det inte gör det eller att straffrättsliga förfaranden har inletts om fallet inte är så, säger hon.

Kommissionen kom fram till att studenternas första krav inte kan infrias.
– Eftersom det inte finns någon fullständig dokumentation. Även presidenten intygar det och därmed att lagbrott har begåtts, säger hon.
Det är lag på att det ska finnas skrivna kontrakt med alla huvudentreprenörer och underleverantörer vid offentliga upphandlingar. Så var inte fallet när det gäller renoveringen av tågstationen, men endast några ingenjörer och projektörer har arresterats.
– Det är juridiskt omöjligt att bara göra några ingenjörer straffrättsligt ansvariga, men inte huvudentreprenörerna som är två kinesiska bolag, säger hon.
När kommissionen presenterade sin rapport gick regeringen i taket.
– De anordnade en offentlig konferens där de påstod att vi var inkompetenta och försökte göra färgrevolution. De försökte degradera oss som personer för att förkasta vår rapport, säger Vanja Bajović.
Samtidigt som regeringen höjde budgeten för högre utbildning i början av mars antogs en ny lag.
– Tidigare var det lagstadgat att vår arbetsvecka ska bestå av 20 timmars undervisning och 20 timmars forskning. Den nya lagen stipulerar 35 timmars undervisning och fem timmars forskning, men vi kan inte undervisa på grund av blockaden. Lagen antogs alltså för att sänka våra löner och därmed försöka få oss att pressa studenterna att avsluta blockaden. Det är politisk utpressning, säger hon.
Hon tillägger att situationen är oroväckande.
– En del har börjat fundera på att byta jobb vilket är mycket farligt för Belgrads universitets framtid eftersom det står högt i rang som lärosäte, säger Vanja Bajović.
Medier kontrolleras av regeringen
Majoriteten av landets medier kontrolleras på ett eller annat sätt av SNS och är ett viktigt vapen för att smutskasta oppositionella, oberoende medier och civilsamhällesorganisationer. Den 25 februari gjorde polisen räder mot the Center for Research, Transparency and Accountability, CRTA, som ligger bakom den faktagranskande webbsidan ”Istinomer.rs”, och tre liknande organisationer.
Det var alltså kort efter att Donald Trump hade börjat avveckla USAID som var en av CRTA:s partners. Material beslagtogs som presidenten sedan använde som ”bevis” för att smutskasta CRTA i tv. Han påstod bland annat att de använde utländska pengar för att finansiera en ”färgrevolution”. När Arbetaren träffar CRTA: s ordförande Vukosava Crnjanski på hennes kontor i Belgrad vet hon inte om hon ska skratta eller gråta.

– Vi stöder studenternas krav, men vi har definitivt inte organiserat protesterna. Det har de själva skött framgångsrikt, säger Vukosava Crnjanski.
Enligt CRTA stödjer nu 80 procent av befolkningen studenternas krav. De har använt sig av andra strategier än tidigare proteströrelser och i möjligaste mån undvikit att befatta sig med mainstreammedier.
– Vi är ett gammaldags samhälle där tv är den huvudsakliga nyhetskällan, men studenterna har kommunicerat med allmänheten via sociala medier, säger hon.
Studenterna beskylls vara ”utländska agenter, rikesmansungar”
Presidenten har kallat studenterna för alltifrån utländska agenter till rikemansungar, men de har inga ledare som kan smutskastas tills de faller. Alla beslut fattas gemensamt
– Dessutom fick de snabbt sina föräldrar på sin sida, men propagandamaskineriet funkade på deras mor- och farföräldrar. De matades med propaganda på tv om att studenterna jobbar för fientliga krafter. Studenterna började därför göra marscher till byar och städer i hela Serbien, säger hon.
Landsbygdsinvånare började följa marscherna via Viber-grupper och oberoende kabel-tv-kanaler.
– När studenterna kom till byarna välkomnades de av åldringar som enligt tradition gav gästerna mat och logi. Denna direktkommunikation innebar att många äldre började förstå och stödja studenterna, säger Vukosava Crnjanski.
Studentinitiativ för att ena de splittrade facken
Danilo Milić är handläggare på Olof Palmes Internationella Center i Belgrad som bland annat jobbar för facklig organisering. Han intygar att facken, med få undantag, är svaga, splittrade och under fötterna på SNS och arbetsköpare.
Den 22 mars skedde dock något oväntat. Då organiserade studenter det första mötet på elva år mellan landets fem största fackfederationer. Det resulterade i ett avtal om gemensam kamp för tillägg i arbets- och strejklagstiftningen.

– Det återstår att se om det bara är tomma ord eller om federationerna faktiskt vill gå vidare, säger han.
Den oppositionella parlamentsmajoriteten har föreslagit bildandet av en övergångsregering där ministrar utses i samråd med sociopolitiska rörelser. Dess roll skulle vara att utarbeta nya vallagar inför nästa val och ”befria” offentliga institutioner från det politiska greppet. SNS har förkastat förslaget. Vad protesterna kommer att leda till står än så länge skrivet i stjärnorna.
– Men situationen kommer inte att återgå till hur den var innan den första november 2024, det vill säga att en snubbe ensam kontrollerar opposition, medier och annat i samhället. Jag tror att SNS är körda, men det är svårt att säga när skeppet sjunker. Deras enda alternativ är att införa fullständig diktatur, avslutar Danilo Milić.