Strejken var den sjätte i ordningen sedan Franco-diktaturens fall i november 1975. Den omfattade 100 städer i hela landet och utlystes av landets två största fackförbund, CCOO och UGT, som en protest mot högerregeringens nya anställningsreform som trädde i kraft i februari. Reformen är en del i regeringens budgetförslag. Bland annat ska det bli lättare att avskeda personal med hög sjukfrånvaro och företag ska enklare kunna ändra i avtal utan fackets inblandning.
Ignacio Fernández Toxi, ordförande i den fackliga centralorganisationen CCOO, sa i ett tal dagen innan strejken bröt ut att den spanska regeringens nya lagar, som också innebär att arbetsgivarna kan undvika att höja lönerna i takt med inflationen, är en del av en nedmontering av den välfärdsmodell som byggts upp i Europa.
CEOE, som är Arbetsköparorganisation, menar däremot att strejken är politisk och att regeringens reform är nödvändig för att minska arbetslösheten bland ungdomarna.
Både syndikalistiska CGT och anarkosyndikalistiska CNT deltog i den omfattande strejken som slog hårt mot främst industrin och kollektivtrafiken i landet. Även banker och barer hölls stängda under strejken. I Barcelona deltog 800 000 i demonstrationerna och i Madrid 900 000, enligt facken.
Spanien är sedan en tid tillbaka ett av de europeiska länder som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen och hälften av landets ungdomar under 25 år är arbetslösa. 22 procent av befolkningen lever i dag, enligt välgörenhetsorganisationen Cáritas, under fattigdomsgränsen. Och nu varnar organisationen för kraftigt ökade klyftor i landet.
Facken har uppmanat det styrande högerpartiet Partido Popular, som trädde till makten förra året, att i stället för neddragningar investera i offentlig sektor. Facken vill även se krafttag mot skattefusk som de menar kostar staten stora summor pengar varje år.
De kommande åren spås Spaniens ekonomi att krympa med uppemot 1,7 procent, något som väntas slå hårt mot stora delar av befolkningen. 30 procent av spanjorerna uppger att de redan i dag har svårt att få pengarna att räcka varje månad.
De planerade demonstrationerna på första maj, om en knapp månad, väntas nu bli de största på länge i Spanien. Än så länge har dock facken inte sagt något om fortsatta strejker.