Leveransföretaget Airmee duckar arbetsmiljöansvar genom ett gigupplägg med ett myller av underleverantörer och usla villkor. Arbetarens granskning visar dock att Airmee i hög grad arbetsleder sina bud, samt kontrollerar dem i detalj. Detta borde enligt arbetsrättsexperter göra dem till ansvariga för arbetsmiljön.
Airmees hemsida är svartvit och stilren. I bakgrunden syns en budbil köra genom flimrande grå ränder mot en okänd destination. En stor vit knapp lockar potentiella kunder att ladda ned appen – “Track your delivery”, spåra din leverans. Airmee menar att de sätter en ny standard i sista milen-leveransen. Det handlar om fossilfria och klimatsäkra leveranser direkt till dörren.
På sajten rullar företagets samarbetspartners. Där syns Linas matkasse, Synsam, HM, Apoteket, Apotea, Nordiska galleriet, Dressman, Weekday och Sellpy, med flera. Bland investerarna i företaget finns Spotify-miljardärer och tech-kändisar.
Men bakom orden om flexibilitet, “sömlösa upplevelser”, och hållbarhet döljer sig en annan verklighet. Gigföretaget Airmee använder sig av en uppsjö underleverantörer i Sverige för att hålla verksamheten igång.
De har formellt sett inget arbetsgivaransvar, utan erbjuder endast en plattform för tjänster. Istället är det underleverantörerna som har det formella ansvaret. I Stockholmsområdet använder sig Airmee av minst fem företag.
När 25-årige Mohammed får budjobbet på Amrra AB i Stockholm verkar det till en början lovande. Han ska genom underleverantörens bilar arbeta för Airmee. Allt han behöver göra är att ladda ned appen på sin privata telefon, och gå med i en chattgrupp på Whatsapp där arbetet koordineras mellan buden, chefen på underleverantören och samordnarna på Airmee.
Varje eftermiddag vid 16-tiden ska han plocka upp budbilen i Globen, lasta den i Farsta, köra en utstakad rutt i huvudstaden för att sedan lämna tillbaka den vid 23-tiden på kvällen.
Mohammed, som ursprungligen är från Marocko, kom till Sverige från kriget i Ukraina i mars 2022. När kriget bröt ut höll han på att slutföra en masterutbildning i inredningsarkitektur vid universitetet. Samtidigt arbetade han som mekaniker på en taxiparkering.
– Jag älskade min utbildning, men arbetade samtidigt som mekaniker för att få livet att gå ihop. När kriget kom fick jag och många andra studenter avbryta studierna i all hast. Sverige kändes som ett bra land att starta om i för ett tryggt arbete.
Detaljövervakning i appen
Airmee som app-drivet företag undviker att betala arbetsgivaravgifter och ta ansvar för att buden har rättvisa löner, bra försäkringar och en god arbetsmiljö. Framförallt kontrollerar de sina uppdragstagare i detalj tack vare tekniken. Appen är utformad som ett rent övervakningssystem.
De flesta underleverantörer erbjuder inte de anställda buden någon ordentlig timlön, utan betalar förarna utifrån antalet avverkade adresser och leveranser. En timlön på 130 kronor innebär enligt anställda Arbetaren talar med att föraren måste göra drygt 12 stopp i timmen. Vissa paket är tunga att bära och väger över tjugo kilo, andra är lättare.
Särskilt jobbiga är paketen från Matsmart, som ibland kan väga upp till 30 kilo. Men också tunga kartonger med vinflaskor från Vinoteket eller djurfoder från Zoo.
Airmee säger att de tar ansvar för miljön genom klimatsäkra och fossilfria leveranser, bland annat genom att tanka biodiesel. Mohammed uppger dock att bilarna ofta tankas med vanligt diesel.
Jobbet på budföretaget Amrra AB visar sig vara en bluff. Mohammed arbetar fem dagar i veckan, sju timmar om dagen i en och halv månad, men får i slutet av månaden ingen lön. Det blir svårt att betala hyran.
Så småningom lyckas Mohammed få jobb på en annan underleverantör, som till skillnad från Amrra AB betalar timlön. Även denna underleverantör levererar varor åt Airmee.
När snöstormen rasar in över Stockholm ställs alla busslinjer in över dagen. Läget beskrivs som allvarligt, och SMHI utfärdar en orange varning. I flera stadsdelar uppmanas elever att stanna hemma från skolan.
”Då vägarna inte är plogade och sikten mycket begränsad så har vår personal mycket svårt att ta sig hit”, skriver en skola i Gustavsberg i ett meddelande till föräldrarna.
I Värmdö stöttar brandkåren hemtjänsten och sätter in tre bandvagnar.
Men på budföretaget Airmee spelar det farliga vädret ingen roll. Förarna förväntas trots halt väglag och dålig sikt leverera varor i samma rasande takt.
Går inte att lämna ratten
Mohammed har den här dagen fått 74 adresser tilldelade i appen. Det innebär ett genomsnitt på 12 paket i timmen. Ett omöjligt uppdrag den här dagen.
I whatsapp-gruppen där Mohammed och andra förare samordnar leveranserna tillsammans med chefen på Airmee, som formellt inte är deras chef, märks oron tydligt.
På morgonen skriver Mohammed en vädjande förfrågan. “Jag tycker Airmee ska fundera på att göra en extra lösning, för att rutten kommer innehålla tunga paket och det är inte säkert att ens gå normalt”.
“Dispatchern” på Airmee svarar efter två minuter. “Problemet är att vi har deadlines att leverera, och det är därför vi gör rutterna kortare och anpassningar hela dagen. Jag kommer skicka din feedback vidare, men jag skulle inte förvänta mig någon förändring snart!”.
Om Mohammed väljer att köra långsammare i snökaoset riskerar han dålig statistik och avstängning från appen följande dag. Skiftet börjar som vanligt vid fyratiden på eftermiddagen. Då förväntas han köra oavbrutet i sju timmar.
Leveranser kan väga över 20 kilo
Adresserna måste han ta i ordning, en efter en. Detta trots att appen ibland skapar onödiga sick sack-vägar. Om han vill ta nummer 12 framför nummer 11 måste han skriva till supporten och få ett godkännande så att de kan lägga om rutten, vilket innebär att han förlorar värdefull tid.
Budbilen fastnar under kvällen tre gånger i den djupa snön. Han har flera Amazons prime-leveranser att leverera, men också tunga matpaket från “Matsmart” och husdjursfoder från Vetzoo. Några av leveranserna väger över 20 kilo. Det gör ont i ryggen att lyfta dem i den djupa snön.
– Det värsta är när du har en adress, där det bor flera kunder som beställt flera tunga kartonger. Ibland är du rädd att bryta ryggen, säger Mohammed.
När skiftet är klart vid 23-tiden har Mohammed endast hunnit avverka 34 adresser, och riskerar därmed att få en ”bestraffning” av Airmee.
– De kan stänga av mig, klaga till chefen på underleverantören och hänvisa till dålig statistik. Eller så kan jag få kortare skift och mindre varor att hantera nästföljande dag, säger han.
Under skiftet är det inte ens möjligt att ta en paus på fem minuter. Snabba kisspauser får göras vid avfarter eller vägar. Det finns inget rastrum att besöka för buden på Airmee, och det tar alldeles för lång tid att ställa sig i toalettkön på en bensinmack.
Om Mohammed står stilla för länge på samma plats ringer en så kallad “dispatcher” till hans privata telefon och frågar vart han är. Airmee-applikationen innehåller en funktion för GPS, som Mohammed måste slå på så fort skiftet börjar. Om telefonen inte fungerar är det hans fel.
– Jag har behövt byta telefon tre gånger under det år jag arbetade på Airmee.
Buden riskerar avstängning om de protesterar
Några veckor senare inleds fastemånaden Ramadan. Mohammed påbörjar skiftet på fastande mage. Han ber sin chef om en kort matpaus, men får ett blankt nej.
– Jag förstår inte varför de inte accepterar det här. Vissa förare har fastat i 14 timmar, och det är inte säkert ur trafiksynpunkt för människor att arbeta under de här omständigheterna.
Eftersom Mohammed inte vill känna sig yr bakom ratten tar han ändå en kort paus för att dricka. Sju ödesdigra minuter som innebär att statistiken sjunker i appen och att han riskerar avstängning nästa dag.
Även andra leveransbud som Arbetaren talar med vittnar om svåra arbetsvillkor på Airmee. Alex arbetade även han med Airmees leveranser, genom underleverantören Amrra.
Chefen på Amrra betalade ingen timlön, utan per adress.
– Om man kör i lagom takt kan man hinna med 10 leveranser, men Airmee tvingade folk att göra dubbelt så många. Jag blev inkallad två gånger för att försvara mig. Jag sa till chefen att det inte var fysiskt möjligt, vissa paket väger 20 kilo, berättar Alex och fortsätter:
– Klockan 16 ska man lasta på lagret och skanna alla paket i telefonen. Om man är snabb får man ytterligare jobb. Airmee ser i Whatsapp-appen hur fort det går och om man blir klar tidigare får man nya uppgifter. Jobbet tar aldrig slut. Om man säger nej får man följande dag färre paket att hantera, som en slags bestraffning. Det är så Airmees system funkar, berättar Alex.
Precis som andra leveransarbetare på Airmee som Arbetaren intervjuar, vågar inte heller Alex varken be om eller ta några pauser.
– Bad man Airmee om en paus, riskerar man antingen att få färre paket dagen efter eller bli blockerad, säger Alex.
Arbetaren har sökt ansvariga Amrra AB, som inte vill ställa upp på intervju. När Arbetaren ringer numret till en person med arbetsledande ansvar, säger personen att jag ringt fel.
Brott mot arbetstidslagen
Arbetaren ringer upp Tommy Iseskog, arbetsrättsexpert, och berättar om budens katastrofvillkor på gigjätten Airmee, trots att de är anställda av en underleverantör. Han menar att det företag som utövar arbetsledning även bör ha arbetsmiljöansvar.
– Sådana här konstruktioner mellan gigföretag och underleverantörer är osunda. Ofta används underleverantörer på det här sättet så att gigföretagen kan komma undan skatter, avgifter eller arbetsgivaransvar.
Han menar att även myndigheter bör sätta ned foten. Arbetsmiljöverket bär ett stort ansvar när arbetsmiljölagen inte efterföljs.
– Enligt arbetsmiljölagen, där arbetstidslagen ingår, får man endast arbeta fem timmar utan rast. Och en rast innebär tid för att till exempel gå ifrån jobbet för att äta. Dessutom ska pauser vara en naturlig del av arbetsdagen. Det du beskriver är ett brott mot arbetstidslagen. Här skulle Arbetsmiljöverket kunna ingripa och påpeka att detta inte är tillåtet.
Tommy Iseskog menar att det blir ironiskt när stora företag samtidigt pratar om hållbarhet.
– Då kan man fråga om det är ett hållbart arbetsliv att organisera verksamheten på det här sättet. Det är inte hållbart att människor ska arbeta under de här villkoren. Ett av regeringens mål är till exempel att man ska kunna arbeta i ett yrke tills man går i pension. Då bör man också ha anständiga villkor, säger Tommy Iseskog.
Inom EU diskuteras just nu ett plattformsdirektiv. Enligt EU:s egna beräkningar arbetar över 28 miljoner EU-medborgare inom gigekonomin och lagförslaget syftar bland annat till att klargöra gigarbetares anställningsstatus.
Ett av direktivets viktigaste delar, den så kallade anställningspresumtionen, handlar just om att hindra gigföretag från att systematiskt klassa gigarbetare som egenanställda.
Arbetsledning innebär arbetsmiljöansvar
Om direktivet, alltså den gemensamma EU-lagen, går igenom kommer utgångspunkten på arbetsmarknaden vara att den som arbetar för ett företag ska räknas som anställd. Sverige har dock röstat nej till plattformsdirektivet.
Tommy Iseskog menar att det finns formella regler i Sverige, men som inte efterföljs.
– I praktiken ser vi en vildvuxen karta av konstigheter. Att någon är arbetsgivare på papperet, betyder inte att den är det praktiken. Det beror på att man inte klart för sig hur spelreglerna ser ut. För att någon ska räknas som arbetsgivare tittar man på tre saker: om det finns ett personligt arbetstagande, om arbetsgivaren tillhandahåller redskap och så arbetsledningen. Det avgörande är vem som utövar arbetsledning. Gör man det, så har man ett arbetsmiljöansvar.
Kammarrätten har tidigare tidigare prövat gigföretagen Taskrunner och Tipptapps arbetsgivaransvar och kommit fram till att de inte hade tillräckligt kontroll över arbetet för att betraktas som arbetsgivare. Vad som gäller med ett gigföretag med högre grad av kontroll har ännu inte prövats i förvaltningsdomstol.
Åter till rusningstrafiken i Stockholm. Den 1 april, några veckor efter snöstormen, ber managern på Airmee och chefen på underleverantören Mohammed att köra några paket till lagret i Farsta. Han är inte bokad på något pass, men tackar ändå ja. När han kommer fram till lagret finns inga korgar utplacerade att lägga paketen i. Han ställer dem därför framför ingången till lagret.
Senare får han veta att han blivit avstängd från appen av en manager på Airmee. Mohammeds ”formella” arbetsgivare försöker övertala Airmee att dra tillbaka avstängningen och ber om hans statistik. Airmee skickar över en screenshot över Mohammeds statistik.
På en vecka under mars månad levererar Mohammed i genomsnitt 10 paket i timmen. Gränsen ligger enligt Airmee på 12.
– Min chef bad Airmee att visa min statistik, men jag borde inte ens varit i varningszonen. Jag levererade ofta 19 paket i timmen.
Mohammed frågar managern på Airmee varför han blivit avstängd, men får endast en tillsägelse om att han ska ”vårda sitt språk”.
– Det är så många arbetare som inte vet sina rättigheter i Sverige, men som fastnar i att arbeta under slavliknande förhållanden, säger Mohammed.
Arbetaren söker Airmee men de har inte återkommit med svar vid tidpunkten för denna publicering.
