Det finns gott om forskning som stöder tesen att den mänskliga hjärnan under drömsömnen – runt 20 procent av den totala tid vi sover – ägnar sig åt att behandla nyförvärvade minnen. Men vad denna behandling egentligen resulterar i är till stor del okänt.
Ny forskning från anrika universitetet Berkeley i norra Kalifornien, USA, tyder på att en av drömmarnas funktioner är att omvärdera emotionellt upprörande upplevelser och underkasta dem en mer logisk tolkning. Forskarna delade in 35 frivilliga i två grupper som exponerades för 150 bilder avsedda att väcka starka känslomässiga reaktioner. Bägge grupperna fick titta på bilderna en andra gång, 12 timmar efter att de sett dem första gången. Men den ena gruppen fick först se dem på morgonen och sedan igen på kvällen, medan den andra gruppen först fick se dem på kvällen och sedan – efter en god natts sömn – en andra gång nästa morgon.
Gruppen som inte sovit reagerade på samma känslomässiga sätt som första gången de såg bilderna. Men testgruppen som hade fått sova hade betydligt lägre aktivitet i amygdala, den del av hjärnan som kopplas samman med känslomässiga reaktioner som rädsla och njutning, och i stället högre aktivitet i främre hjärnbarken, en hjärnregion som kopplas samman med logiskt tänkande. Rent neurobiologiskt antas effekten hänga samman med att människan producerar mindre av signalsubstanser relaterade till stress under drömsömnen.
– Drömsömnen tycks ge oss en slags nattlig terapi, ett lugnande balsam som tar bort de vassa kanterna från den föregående dagens påfrestande upplevelser, sade forskningsledaren Matthew Walker då resultaten presenterades.
– Vi vaknar nästa dag och de här upplevelserna har mjuknat i emotionell styrka. Vi känner oss mer bekväma med dem, vi kan hantera dem.
Syftet med studien var att finna effektivare behandlingsmetoder för människor som lider av posttraumatisk stress. Forskningslagets psykolog Roderick Orner var dock inte överdrivet optimistisk.
– I fall av mer allvarliga trauman kan det vara alldeles för svårt för patienten att bearbeta det under sömnen, särskilt om händelserna haft en betydande inverkan på den personens liv och vardag. Men studien var ändå inte bortkastad. Nästa gång någon försöker avkräva dig ett omedelbart svar på en svår fråga, kan du hänvisa till att det finns vetenskapligt stöd för att det är bra att sova på saken.
