I december 2009 inleddes ett nedskärningsarbete på Sundsvalls sjukhus och i Västernorrlands läns landsting (se Arbetaren nr 18/2010).
Då hade konsultföretaget Mantec fått utstå hård kritik för att deras besparingsförslag var illa utförda och för att varje konsult kostade landstinget 85 000 kronor i veckan.
Samtidigt konstaterade Konkurrensverket att landstinget hade brutit mot lagen om offentlig upphandling när Mantec utan konkurrens fick teckna avtal efter avtal med vårdinrättningar runt om i Västernorrland.
Dessutom avslöjades att konsultföretaget hade ljugit om sina meriter vid den ursprungliga upphandlingen, det hade inte alls så mycket erfarenhet som det hade påstått.
Sjukhusdirektören i Sundsvall hade fått sparken och den lokala kritiken var hård.
Tidningarna svämmade över av insändare, förtroendet för landstingspolitikerna var i botten och personalens situation blev bara värre och värre. Men besparingarna fortsatte.
Redan då var Vårdförbundets distriktsordförande i Västernorrland, Maria Bäcklin, orolig för vilka konsekvenser besparingarna skulle få för både personalens arbetsmiljö och patientsäkerheten.
Nu konstaterar hon att farhågorna har besannats.
– Signalerna från våra medlemmar är att det är väldigt tajt. Det märks på en gång när man minskar bemanningen så här drastiskt, säger Maria Bäcklin.
En medarbetarenkät på Sundsvalls sjukhus, utförd i höstas, visar att stressen har ökat kraftigt samtidigt som sjukskrivningar har blivit vanligare.
Enligt undersökningen har arbetsmiljön försämrats på alla punkter jämfört med tidigare år. Treskift är i regel det som gäller inom vården i Västernorrland, dag- och nattpass blandas i det som Maria Bäcklin kallar ”skadliga arbetstider”.
– Medarbetarna far illa och det är allvarligt. Man ska orka ett helt yrkesliv i vården.
Maria Bäcklin är orolig för de långsiktiga möjligheterna att bedriva god vård i Västernorrland.
Besparingarna har resulterat i ett minskat utrymme till personalen att överlämna till varandra och kommunicera om patienterna.
Maria Bäcklin menar att det inte längre finns någon tid för att reflektera och utvecklas.
– Det är ett socialt yrke. Men nu är det så tajt ute på avdelningarna, så fort någon är borta så finns det inte längre något utrymme för att tänka.
Landstingespolitikerna i Västernorrland
är nöjda med resultaten av besparingarna, det stora budgetunderskottet har minskat. Men ur sitt fackliga perspektiv säger Maria Bäcklin att det bara är en sida av saken.
– Vården blir mer och mer kunskapsintensiv. Det måste finnas tid för fortbildning. Annars blir vi ett b-lag här i Västernorrland.
Maria Bäcklin talar om en ”etisk stress”, att personalen inte känner att de kan göra ett så bra arbete som den skulle vilja.
– Man går hem och tänker att man inte kunnat göra sitt jobb fullt ut, man känner att man är otillräcklig. Fortsätter det så kommer landstinget få svårt att rekrytera duktig personal i framtiden.



