I dag finns det 205 arbetarägda företag i Argentina, vilka sammanlagt sysselsätter 9300 medarbetare. Detta är en ökning från 2004 då dessa företag var 161 till antalet och totalt hade 6900 anställda, enligt rapporten Las Empresas Recuperadas en la Argentina 2010 – Räddade företag i Argentina 2010 – som sammanställts av ett stort antal studenter vid universitetet i Buenos Aires.
I rapporten ställs frågan: ”Hur har ett fenomen som uppstod som en slags livflotte efter den ekonomiska kollapsen år 2001 kunnat bli allt vanligare under en period av högkonjunktur?”
– Arbetarna såg att det var ett möjligt alternativ att själva driva företagen. Tidigare var det otänkbart, säger Andrés Ruggeri, rapportens huvudförfattare.
Som en följd av den svåra ekonomiska krisen 2002–2003 blev arbetarstyrda företag allt mer vanliga. De sköt upp som svampar ur marken inom en mängd olika branscher, bland annat inom livsmedels-, stål- och textilindustrin och keramik-, glas- och gummitillverkningen, samt bland företag inom grafisk design, transport-, restaurang- och hälsovårdssektorn. Det finns till och med ett femstjärnigt hotell som numera styrs av de före detta anställda.
Företagen togs över av personalen efter att ägarna försvunnit och efterlämnat tömda fabriker, enorma skulder och arbetslöshet, samt flytt från anklagelser om skattesmitning eller bedrägeri.
Många av företagen togs över i ett läge där många av de anställda inte hade fått lön på flera månader, eller i vissa fall år.
De flesta bildade kooperativ och utformade en modell för gemensamt beslutsfattande, samtidigt som de också fick råd och stöd från statliga institutioner och andra företag i samma situation.
Arbetarstyrda företag förekommer också i andra länder i Latinamerika. Enligt rapporten från universitetet i Buenos Aires finns det 69 sådana företag i Brasilien, omkring 30 stycken i Uruguay, runt 20 stycken i Paraguay och ett växande antal i Venezuela. Andrés Ruggeri ser tecken på en liknande utveckling också i Spanien.
”Arbetarstyrda företag har fått fäste, de är här för att stanna och kommer att fortsätta växa. Trots att de möter svårigheter, har de en enorm potential”, slår rapporten fast.
Ett av alla dessa företag är La Nueva Esperanza – Det nya hoppet – en latextillverkare i Buenos Aires med stor produktion av ballonger som tidigare gick under namnet Global och försattes i konkurs 2004. När de anställda kom till fabriken en morgon möttes de av en skylt med orden: ”Stängt tills vidare”. Grannarna i området berättade att lastbilar kört iväg med stora laster under helgen – ägarna hade tagit med sig alla maskiner.
Företagets anställda lämnades utan arbete. Men de lyckades övervinna många svårigheter och 2005 öppnades fabriken på nytt. Nu i form av ett kooperativ med 32 medlemmar.
Domingo Palomeque är en av de före detta anställda som arbetat 26 år vid fabriken och som nu är medlem i kooperativet.
– Först startade vi ett kooperativ, sen hämtade vi tillbaka de maskiner som de hade stulit, berättar han.
Enligt rapporten är ett av de största problemen för de nystartade företagen att de ofta saknar det kapital som krävs för att köpa in råvaror och maskiner, eller för att kunna anlita personer med särskilda kompetenser. För Domingo Palomeques på La Nueva Esperanza känner igen beskrivningen.
– Krediter, säger han utan att tveka, på frågan om vad kooperativet är i störst behov av.
Han berättar att företaget skulle behöva köpa in maskiner för att kunna bli mer konkurrenskraftigt.
De arbetarstyrda företagen varierar i storlek. Tre fjärdedelar av dem har 50 anställda eller färre, endast ett fåtal har 100 eller fler anställda och bara 2,3 procent har fler än 200 anställda.
I rapporten uppmanas till ett ökat stöd för företagen.
– Staten bör ta en mer aktiv roll, och inte agera som om dessa företag är ett övergående fenomen. Man bör stärka företagen eftersom de är en växande källa till verklig sysselsättning och sköts av före detta anställda som kommit på fötter på egen hand, säger Andrés Ruggeri.
De senaste åren har den argentinska regeringen vidtagit vissa åtgärder för att stötta företagen. Vid ett tillfälle delades nästan sju miljoner kronor ut i subventioner genom arbetsmarknadsdepartementet.
