Den ersättning som utgår till personer som skadats i arbetet räcker inte för att täcka upp den totala kostnaden för arbetsmiljöproblemen på Sveriges arbetsplatser.

Under förra året betalades 5,4 miljarder kronor ut i så kallad livränta genom arbetsskadeförsäkringen, men den samhälliga kostnaden är betydligt högre.

Bland annat tillkommer sjukhuskostnader, stöd för återgång till arbete och sjukersättning eller försörjningsstöd för de som inte får sina skador godkända som arbetsskador.

En undersökning genomförd vid Stockholms Universitet konstaterar att det i nuläget inte går att säga exakt hur höga kostnaderna är, men uppskattar att de 2008 uppgick till runt 15 miljarder kronor bara inom den offentliga sektorn.

– Kostnaderna för arbetsskadorna tas direkt ur statsbudgeten.

Arbetsskadeförsäkringen är egentligen ingen försäkring i sig. Den ersättning som utgår är egentligen bara en bråkdel av vad det kostar, säger Gabriella Sjögren Lindquist vid institutet för social forskning, en av forskarna bakom rapporten.

För att få ersättning genom arbetsskadeförsäkringen måste den skadade visa att hon eller han fått permanent nedsatt arbetsförmåga, då livränta som ska täcka inkomstbortfall utgår.

Men allt färre får sina skador godkända av Försäkringskassan. Enligt myndighetens siffror godkändes 56200 arbetsskador 1991, medan bara 1900 godkändes år 2009.

De som skadas men ändå inte får sin ersättning godkänd får söka andra vägar. Många hamnar hos den reguljära sjukförsäkringen, medan andra tvingas söka försörjningsstöd hos socialförvaltningen.

Lena Svensson arbetade som dataoperatör på Ellos postorder i Borås. På väg till arbetet råkade hon ut för en bilolycka och ådrog sig en whiplashskada.

Eftersom en arbetsskada också kan inträffa under resor till och från jobbet klassade företagsläkaren skadan som en sådan.

Det bedömdes att Lena Svensson hade 15 procents invaliditet och hon kvalificerades för livränta. Hon klarade inte längre av sitt arbete, men vägrade att ge upp.

I stället utbildade hon sig till apotekstekniker. Men på våren 2006 fick hon besked från Försäkringskassan att hon inte längre skulle få någon ersättning.

– De ansåg att om man kunde studera på heltid kan man också arbeta heltid. Så försvann alltihop, både livränta och sjukbidrag. Det har varit en väldigt tuff och jobbig period, säger Lena Svensson.

Skadorna hade inte försvunnit, men Försäkringskassan skärpte vid denna tid reglerna för nackskador ytterligare och många skadade förlorade sin livränta. 2009 prövades detta beslut i Regeringsrätten, som gav Försäkringskassan rätt.

Nu får Lena Svensson försörjningsstöd. Hon berättar att trots utbildningen har det varit svårt att få jobb. Hon upplever att arbetsköparna tycker att hon är mindre attraktiv att anställa på grund av skadorna och sjukskrivningen.

Kjell Rautio är välfärdsutredare på TCO och arbetar med socialpolitik och socialförsäkringsfrågor.

Enligt honom har det skapats ett tragiskt moment 22 där människor blir skadade av sitt arbete, men varken får ersättning via sjuk- eller arbetskadeförsäkringen.

Samtidigt har makten på arbetsmarknaden förskjutits till arbetsköparsidan och arbetsköparna kan välja eller välja bort vem de vill.

– Det leder till att de här människorna inte hamnar på arbetsmarknaden, men själva får bära hela kostnaden. Det är bekymmersamt, säger Kjell Rautio.

Han anser att politikerna på kort sikt bör mildra reglerna för arbetsskador. Nu är reglerna så komplicerade att varje fall kräver så lång utredning att det har bildats en avslagskultur.

Samtidigt har arbetsskadeförsäkringen de senaste tio åren genererat ett överskott på 25,3 miljarder.

På längre sikt bör de överväga en omarbetning av socialförsäkringssystemet och överföra en större del av ansvaret på arbetsmarknadens parter, med ett tyngre arbetsmiljöansvar på arbetsköparna.

Det handlar i grund och botten om dålig arbetsmiljö och det måste tillkomma starkare skäl för arbetsköparna att förbättra den.

– När man jämför med andra länder så har arbetsgivarna där ett större arbetsmiljöansvar och förebygga ohälsa. I Sverige slipper de väldigt lindrigt undan.

FAKTA Arbetsskador

• Försäkringskassan beviljar
livränta till personer som fått sin inkomst varaktigt nedsatt på grund av en arbetsskada.

• Den ska motsvara den tidigare lönen, men är maximalt 318 000
kronor om året.

• Ersättning utgår om skadan skett på arbetet, på väg till eller från arbetet eller för arbetssjukdom.

• Whiplashskada, är en stukning
i nacken och uppstår framförallt i samband med bilolyckor där någon blir påkörd bakifrån. Varje år anmäls 20 000 fall av whiplashskador. Var tionde får långvariga skador.