En fredagskväll i oktober sitter en medelålders kvinna med långt svart hår på tunnelbanan hem mot andrahandslägenheten i Stockholmsförorten Sätra.
– Det är alltid mycket att göra på fredagar, men det har varit en ganska bra arbetsdag ändå, säger kvinnan matt.
Hon har arbetat sedan soluppgången med att städa lägenheter på Östermalm och villor på Lidingö. Dagslönen har hon i plånboken. Den fick hon som vanligt direkt i handen av personerna hon städat åt, till och med av kunden som arbetar som polis.
Kvinnan på tunnelbanan heter Maria och är en 45-årig, papperslös immigrant från Bolivia – en av tusentals osynliga arbetare inom den svarta städsektorn.
För sju år sedan kom hon till Sverige ”med storslagna visioner”. Dagen därpå fick hon sitt första jobb som städerska på ett konferenshotell för 50 kronor i timmen. Efter tre år på hotellet gick ägarföretaget i konkurs och Maria stod utan arbete.
Då erbjöds hon att börja städa hemma hos sin tidigare chef för 70 kronor i timmen. I hennes egen vänkrets var det många som städade svart – det var helt enkelt det enda jobb som fanns att få för papperslösa.
Hösten gick snabbt förbi. Vintern och våren också. Men efter sommaren 2007 blev den första av hennes vänner av med ett städjobb.
Sedan följde ännu en – och en till. Till slut hade närmare hälften av de 20 papperslösa städare hon kände blivit arbetslösa, däribland hennes 26-åriga väninna Alejandra, som hon lärde känna 2005 när en vän berättat om en ung tjej som sökte arbete.
Den gången frågade Maria runt, drog i alla trådar hon hade och lyckades till slut ordna med ett svartjobb hemma hos en känd familj i Stockholm. Men så en dag på hösten 2008 behövdes hon inte längre.
– Familjen ville utnyttja Rut-avdraget och kontaktade ett städföretag i stället. Jag hjälpte henne att försöka hitta ett nytt arbete efteråt. Hon fick börja om från början helt enkelt. Jag har så många vänner som blivit arbetslösa på grund av det här politiska beslutet, säger Maria.
Förslaget om ett särskilt Rut-avdrag dök för första gången upp 2003 i en motion av centerpartisterna Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson. Därefter dröjde det fyra år innan den borgerliga alliansregeringen kom med en proposition som antogs sommaren 2007.
Rut-avdraget blev en skiljelinje mellan de två politiska blocken inför höstens riksdagsval. På ena sidan stod den rödgröna alliansen som kritiserar skattesubventioner för hushållsnära tjänster – på den andra den borgerliga alliansen som påstod att reformen skapat tusentals nya arbeten inom den vita sektorn.
Statistiken har varit bristfällig och baserats på siffror från Skatteverket om hur många som utnyttjat avdraget. Bakom många beräkningar står företagsorganisationen Almega som drivit ett framgångsrikt lobbyarbete gentemot medierna. Därför har Almegas siffror använts av morgontidningarna – till och med av Svt och SR – trots att branschorganisationen har varit partisk i frågan.
Men påståendet om fler skapade jobb har hittills inte gått att styrka. Det är inte ens säkert att Rut-avdraget skapat några nya jobb alls – i alla fall om man får tro Roland Spånt, före detta chefsekonom på den fackliga centralorganisationen TCO.
– Det finns ingen som känner till effekterna, det kan till och med ha inneburit färre jobb, konstaterar han.
Logiken i hans resonemang är i grund och botten ganska simpel: i och med att städtjänster vanligtvis inte finansieras med banklån leder de till att hushållskassorna minskar.
På så sätt sjunker konsumtionen inom andra områden som restaurang- och frisörbesök och ren hushållskonsumtion. Följden blir – rent hypotetiskt – att jobb flyttas över från andra sektorer till städsektorn.
Det är inte heller säkert att Rut-avdraget inneburit färre svartjobb. Någon egentlig forskning på den svarta städsektorn i Sverige har aldrig funnits, det är inte ens bevisat att skattesubventioner leder till färre svartjobb. Till och med i lågskattelandet USA är den svarta sektorn påtaglig, säger Roland Spånt som tidigare varit diplomat vid Sveriges USA-ambassad.
– När jag flyttade därifrån och köpte flyttstädning så ville företaget att jag skulle lägga pengarna i kylskåpet, säger han.
Informationsluckan är gigantisk.
Huvudskälet är att den statliga myndigheten Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärderingar, IFAU, hittills inte kunnat genomföra en studie på vad Rut-avdraget fått för effekter.
– På sätt och vis tycker jag att det skulle vara ganska angeläget, men det är förenat med för stora svårigheter, säger Erik Melander som är ställföreträdande generaldirektör på IFAU.
Den största svårigheten är att regeringen redan från första början gjorde det omöjligt att kunna utvärdera reformen i efterhand, i och med att det saknas underlag för jämförelser. Detta på grund av att reformen inte infördes regionalt till en början utan över hela Sverige på samma gång, enligt Erik Mellander.
Trots det är det ändå möjligt att göra vissa antaganden. Ett sådant är att det förmodligen tillkommit en del vita städjobb i och med att incitamenten för att köpa vit arbetskraft höjs när timpriset blev lägre.
Men paradoxalt nog förekommer det att städföretag tar betalt vitt och därmed kan erbjuda Rut-avdraget till kunderna, för att sedan betala de anställda svart. Detta drabbade Marias 30-åriga väninna Chaterina, som inte kan få en vit anställning trots att hon har arbetstillstånd.
– Ja, det är otroligt många som jobbar så. Det är en av de viktigaste anledningarna till att jag inte vill jobba via ett företag. Oftast vill även familjerna att man arbetar mot dem direkt, så att vi får behålla lönen, säger Maria.
Ett annat antagande är att att Rut-avdraget även inneburit att arbetsvillkoren försämrats inom den svarta städsektorn, i och med att konkurrensen mellan städföretagen ökat.
– Förut tjänade Chaterina 75 kronor i timmen, nu tjänar hon 60 kronor, säger Maria.
Ett resonemang som bekräftas av IFAU:s Erik Mellander.
– Sänks priset i den vita sektorn, så är det troligt att det påverkar den svarta sektorn också, säger han. För papperslösa invandrare som befinner sig i den svarta sektorn så innebär Rut-avdraget att de befinner sig i en sämre sits än innan reformen infördes.
Kommer ni utreda den aspekten?
– Det kan jag säkert säga att vi inte kommer att göra, och det beror just på att det med nödvändighet blir hypotetiskt. Det finns inga uppgifter om de här personerna.
För att hitta jobb som papperslös krävs ett stort socialt nätverk. En ytterligare faktor är att ha tillräckliga språkkunskaper i svenska – eller åtminstone i engelska.
Alejandra känner få personer i Sverige och är bara spanskspråkig, men till slut lyckades Maria ändå hitta ett nytt jobb åt henne, genom att två familjer behövde städhjälp.
– Under en tid hade hon ingen inkomst överhuvudtaget, säger Maria.
Sedan dess har Alejandra fått ytterligare två familjer att städa hos. I slutänden blir det inte mer än några timmar i veckan.
– Alejandra är ständigt deprimerad och jag tror inte att hon känner sig så nöjd med sitt liv här. Nu måste hon leta efter jobb dygnet runt. Det var inte vad hon väntade sig. Hon har behövt hyra ett mindre och billigare rum, har knappt råd att köpa kläder och äter bara en gång om dagen, säger hon.
Men det som känns tyngst är att hon inte har längre har råd att skicka hem lika mycket pengar till sina två barn i Peru. Både Maria och Alejandra är ekonomiska flyktingar.
– Det är det här vi måste leva med, för i våra hemländer är den ekonomiska situationen ännu värre.
Maria försörjer sex personer på sin städlön. Hon räknar upp personerna på fingrarna: två föräldrar, hennes egna två barn och barnbarnen. Maria blir tårögd när hon nämner sin familj, berättar att hon tänker på dem hela tiden – att hon ringer hem varannan dag för att förhöra sig om att sonen Julio sköter studierna till ingenjör och förhandla med 16-åriga dottern Carmen om hur länge hon får vara ute på kvällarna.
– Hon får inte ens gå på en fest utan min tillåtelse. De är väldigt flitiga i skolan, förmodligen därför att de vet att jag sliter hårt för att kunna betala för den.
Vad skulle hända om du inte kunde skicka hem så mycket pengar varje månad?
– Min son skulle behöva arbeta vid sidan av studierna och min dotter skulle behöva hoppa av gymnasiet. Så jag lever mitt liv här i Sverige för att kunna skicka hem så mycket pengar som möjligt.
Hur ofta oroar du dig för att pengarna inte ska räcka?
– Varje dag. Alla papperslösa städare jag känner har mindre pengar än tidigare. Pengarna som skickas hem varje månad har blivit allt mindre. Jag känner till många fall där barnen har fått sluta studera och börja arbeta i stället. En konsekvens av Rut-avdraget har varit att familjer splittrats.
Varför tror du att Rut-avdraget infördes?
– Kanske för att regeringen lättare ska kunna kontrollera att folk betalar skatt och förhindra att det cirkulerar en massa svarta pengar. Men jag förstår ärligt talat inte riktigt varför det gjordes på det här sättet.
Vad ska regeringen göra i stället för att minska svartarbetet?
– För att ta ett sådant politiskt beslut, så krävs det att man först sätter sig in i arbetsförhållanden och levnadsvillkor för papperslösa. Vi vet om att man ska betala skatt, men på grund att vi inte har arbetstillstånd kan vi inte göra det. Som jag ser det så börjar problemet med det där lilla pappret. Det bästa hade varit att ge oss det direkt, då skulle allt vara helt annorlunda. Ett arbetstillstånd innebär att både kunna arbeta och leva med värdighet.
Fotnot: Maria, Alejandra, Chaterina, Carmen och Julio heter egentligen något annat.
