Under det närmaste halvåret ska en halv miljon offentliganställda avskedas på Kuba. Tanken är att de ska få anställning inom den privata sektorn, men bedömare ser en risk för ökade klyftor och klasskonflikter.
”Vi kan inte stödja statliga företag som går med förlust och har för långa lönelistor. Det skadar landets ekonomi och förvränger arbetsmoralen”, meddelade den kubanska fackliga centralorganisationen CTC i förra veckan.
CTC ingår i kommunistpartiet och stödjer regeringens beslut om att avskeda en halv miljon människor fram till mars nästa år.
I början av 2010 fick landets departement, som sköter de statliga företagen, order om att se över verksamheten. Man kom fram till att så många som en miljon av landets fem miljoner statligt anställda var övertaliga.
Det var inte någon överraskning för kubanerna. Den allmänna uppfattningen på ön är att statsanställda knappt arbetar och bara finns med på lönelistorna därför att alla kubaner har rätt till arbete. Det är denna slapphet som ”förvränger arbetsmoralen”, enligt CTC.
Eva Björklund på Svensk-Kubanska Föreningen har länge följt utvecklingen på Kuba.
– Jag tycker att det är lite djärvt att ta i så mycket, tidigare hade det talats om att skära ner 200 000 statliga jobb per år. Men Kuba har stora ekonomiska problem. Priset på exportvaran nickel är lågt, turismen har minskat och livsmedelspriserna ökar. Därför tar regeringen till en sådan drastisk åtgärd.
I dag arbetar bara 15 procent av arbetskraften inom den privata sektorn, som utgörs av egenföretagare och jordbrukskooperativ. För att skapa fler privata jobb ska regeringen lätta på reglerna för egenföretagare och locka arbetare att bilda kooperativ.
Till exempel får anställda vid mindre verkstäder, restauranger och frisörsalonger möjlighet att ta över verksamheten och driva den som kooperativ.
Nyligen skedde en liknande satsning på kooperativ, men bara inom den ineffektiva jordbruksindustrin. Därför är det här ett trendbrott, menar Eva Björklund.
– Tidigare har kommunistpartiet varit mycket skeptiskt till kooperativ på grund av erfarenheterna från Jugoslavien. Nu diskuteras i stället vilka regler som ska gälla för kooperativen, hur de ska betala skatt och hur priser på varor och tjänster ska bestämmas.
De som nu avskedas ska erbjudas jobb inom branscher där det råder brist på arbetskraft, bland annat inom jordbruket och byggbranschen. Många kubaner är dock högutbildade och överkvalificerade för sådana jobb. Centralorganisationen CTC har därför flaggat för att alla inte kommer att få arbeten som möter deras utbildningsnivå.
Bristen på arbetskraft är dock inte alls så kraftig att alla kan få jobb i andra sektorer. Både experter och vanliga kubaner är därför kluvna. En del tror att småföretagandet kommer att förbättra utbudet av produkter och göra ekonomin mer dynamisk, medan andra är oroliga för att den privata sektorn inte kommer att kunna ta emot alla arbetssökande.
Kubaexperten Julia Sweig på tankesmedjan Council on Foreign Relations i USA sade under en presskonferens i förra veckan att hon tror på satsningen.
– Det kommer att ta en viss tid att ställa om produktionen, men den privata sektorn kommer att iabsorbera de friställda väldigt, väldigt snabbt. Det finns så mycket efterfrågan på varor och tjänster på Kuba att reformen förmodligen kommer att lyckas.
För många av de anställda är det inte en katastrof att förlora jobbet. Lönerna är låga, runt 150 kronor i månaden. Många har betydligt större inkomster från sidoaktiviteter, ofta kopplade till turistnäringen, eller får pengar skickade av släktingar i USA.
– Nu kommer de som har sidoinkomster att kunna ägna mer tid åt det som de verkligen tjänar pengar på och dessutom göra det lagligt, säger Eva Björklund.
Redan efter Sovjetunionens sammanbrott satsade Kuba på nya näringar och öppnade delvis sin ekonomi. Landet fick in mer pengar, men det skapades också en klyfta mellan de som kunde dra fördel av turistnäringen och de som inte kunde det.
Satsningen på privat företagande behöver inte betyda en övergång till kapitalism, säger Eva Björklund. Men på längre sikt kan det medföra ökade klyftor och till och med klasskonflikter då småföretag kommer att få rätt att anställa.
– Det kan skapas en ny klass av framgångsrika småföretagare som vill se fler steg i riktning mot marknadsekonomi.