Det är aldrig för sent. En av de viktigare frågorna sossarna stått för har varit rätten till utbildning. Förutom rättighetsaspekter man kan kalla för demokratiska och mänskliga skäl till bildning, är utbildning även den viktigaste faktorn för utjämning av klasskillnader. Därför var det inte förvånande när de rödgröna nu klargjort att gymnasiereformen GY11 ska genomdrivas, […]
Det är aldrig för sent. En av de viktigare frågorna sossarna stått för har varit rätten till utbildning. Förutom rättighetsaspekter man kan kalla för demokratiska och mänskliga skäl till bildning, är utbildning även den viktigaste faktorn för utjämning av klasskillnader. Därför var det inte förvånande när de rödgröna nu klargjort att gymnasiereformen GY11 ska genomdrivas, men att högskolebehörigheten fortfarande ska vara prioriterat för alla linjer. Såväl praktiska som teoretiska.
GY11, en av Jan Björklunds visioner för mer elitism i skolorna, innebär bland annat att det blir större skillnad mellan praktiska och teoretiska utbildningar. De som går teoretiska utbildningar kommer att få det tuffare medan de som går yrkesutbildningar får mindre av traditionella läsämnen. Björklunds GY11 innebär även att yrkesutbildningarna inte ger högskolebehörighet.
Varför ta bort den möjligheten? Man kan argumentera som Björklund att olika människor vill olika saker i livet. Vissa är inte alls intresserade av högskoleutbildning, och bör därför inte pressas så hårt på gymnasiet.
Att reformen hänger ihop med alliansens egna version av arbetslinjen blir tydligt. För att få alla i arbete, och gärna till låga priser för arbetsköparen, bör vi utbilda några till att ta vissa praktiska yrken, så kan de andra (från medel- och överklassen) ägna sig åt att de högre utbildningarna. Låt arbetarklassen arbeta i bilverkstäderna där medel- och överklassen lämnar sina tjusiga bilar i framtiden.
Det må låta krasst men det är faktiskt precis så det ser ut redan idag. Genom att genomföra GY11 eldar man på det scenariot. Om nu GY11 är här för att stanna innebär det att andra gymnasiereformer borde börja utstakas redan nu. Tanken med högskoleförberedande kurser och behörigheten till högskolan är att det inte bara är en teoretisk behörighet, utan att man på olika praktiska sätt har förberett eleven för faktiska vidare studier.
I dag vet många av oss att den förberedelsen inte är tillräcklig. Du behöver inte komma från ett hem där du trängs på liten yta med dina syskon, har koncentrationssvårigheter och hata skolan för att ha svårt att klara dig på högskola och universitet. Många utbildningar är fortfarande utformade för män och för folk från studievana hem.
Skillnaderna i utbildningsmöjligheter och förutsättningar för en god framtid mellan olika sociala grupper och klasser har jag sett alltför väl. Att spåra var det gick fel för de ungdomar som inte fick sin grundskolebehörighet är svårt, speciellt då de flesta som är i 16–17-årsåldern började hamna efter i skolan redan flera år tidigare.
Kampen för att de praktiska utbildningarna också ska ge högskolebehörighet är viktig men räcker inte hela vägen. Redan i grundskolans tidigare åldrar är det viktigt med större resurser för att lyckas hantera elevers olika möjligheter. Tillsammans med utökat läxstöd och en kamp mot elitistiska friskolor kanske vi kan få en skola som erbjuder bildning och kunskap och inte bara vill skapa arbetare.