Det var klockan 5 på morgonen dagen efter thanksgiving 2008 som runt 2000 kunder som köat inför Wal-marts storrea tryckte sig igenom portarna till varuhuset i Long Island strax innan affären skulle öppna. Panik utbröt och Jdimytai Damour, en 34-årig tillfälligt
anställd, blev nedtrampad och dog av kvävning. Flera kunder skadades också.
Sedan amerikanska Arbetmiljöverket utdömt böter på 7 000 dollar, motsvarande drygt 50 000 svenska kronor, har Wal-mart kommit in med 20 olika överklaganden, svar och petitioner om sammanlagt 400 sidor och sammanlagt betalat över två miljoner i advokatarvoden, enligt Arbetsmiljöverkets kalkyler.
Verket klagar över att de måste ägna oproportionerligt stor del av sina resurser åt detta enda mål, däribland närmre 5000 arbetstimmar från verkets jurister, enligt New York Times. Tidningen skriver också att de anställda på Arbetsmiljöverket vägrat tala med journalister utom anonymt, eftersom de fruktar att de annars kan bli stämda för sina uttalanden.
Förklaringen till detta till synes företagsekonomiskt irrationella beteende är enligt New York Times att företaget vill undvika ett prejudikat där skador som åsamkats de anställda av folkmassor och av kunderna i allmänhet betraktas som arbetsolyckor.
En dom skulle kunna ”utsätta affärer för orimligt hårda straff och restriktioner i samband med framtida säljerbjudanden”, förklarade en Wal-mart-talesman för tidningen.
Wal-mart gjorde upp i godo med den lokala åklagarmyndigheten om höga ersättningar till skadade kunder, men utan att i uppgörelsen medge att de begått något fel.
Ingen fackförening har tagit upp Jdimytai Damours fall och anledningen är enkel – det finns ingen. Inte på varuhuset i Long Island, och inte någon annanstans heller. Företagsledningen har skickat ut en manual kallad ”Chefens verktygslåda för att förbli fackföreningsfri” till alla sina varuhus, där de bland annat tipsar om ”tidiga varningssignaler”.
När exempelvis ”anställda som aldrig tidigare talat med varandra börjar göra det” ska platschefen ringa företagets centrala anti-fackföreningsspecialister. När en majoritet av de anställda i Jonquiere, Quebec röstade för fackföreningsanslutning – för första gången inom hela nordamerikanska Wal-mart – lade företaget helt enkelt ned filialen.
När de charkuterianställda i en Texas-filial lyckades organisera en fackklubb, avskaffade Wal-mart sin egen chark och lät ett utomstående företag sälja kött i stället, enligt webbsidan Wakeupwalmart.com.
Wakeupwalmart.com konstaterar också att den genomsnittliga lönen på Wal-mart är 11,75 dollar eller knappt 90 svenska kronor i timmen, 20–25 procent under handelsanställdas genomsnittslöner på fackföreningsanslutna arbetsplatser. VD:n Mike Duke fick 2008 12,2 miljoner dollar eller 587 gånger företagets genomsnittslön.
Företaget har enligt dess egna uppgifter drabbats av 73 masstämningar för brott mot arbetstidslagarna eller för att ha tvingat anställda att arbeta utan betalning.
