Island står idag inför ett vägskäl där ekonomi och ekologi omöjligt kan skiljas åt. Ska landet bevara sin unika natur eller sälja ut den? I över en månad har aska och lava sprutat ur Eyjafjallajökull. En månad där flygplan stått kvar på marken och medierapporteringen stundtals slagit knut på sig själv i indignerade berättelser om strandsatta svenskar på väg hem från Thailandssemestern.
Vi svenskar fascineras av vulkanen, men för islänningarna, som tvingats lära sig leva med den lynniga naturen, är det annorlunda. Ön föddes ur en våldsam geologisk skapelseprocess och har ett landskap som vittnar om långt värre utbrott än Eyjafjallajökulls.
Men nu oroar sig många islänningar för att turisterna inte ska våga komma till ön om askmolnet fortsätter att göra det osäkert att flyga. För människorna klarar sig alltid – ön är stor, och djuren vars betesmarker förstörts av nedfallande aska kan flyttas till nya grönområden. Men med minskad turism, i synnerhet under sommaren, gör den isländska regeringen allt för att tona ner effekterna av den senaste eruptionen.
– Regeringen och turistrådet vill inte skapa panik. Man är försiktig i sina uttalanden. Alla tänker på hur vi ska klara oss om turistnäringen inte får luft under vingarna, säger Arni Finnsson på den isländska naturskyddsföreningen.
Andri Magnason är författare och en av männen bakom den framgångsrika dokumentären Dreamland, som handlar om hur Islands natur exploateras för att bereda väg för tung utländsk industri.
– Kanske får vi en del problem i sommar, men i det långa loppet drar vulkanutbrotten bara nyfikenhet till sig. Dessutom var utbrottet så vackert i början och det var skönt att i några dagar sluta att prata ekonomi och politiska skandaler, säger han.
I dagsläget har kostnaderna för utbrottet uppgått till drygt 24 miljoner svenska kronor, vilka betalas ut av en statlig fond som ska täcka skador från katastrofer. Alla, utom dem som hann roffa åt sig och placera pengar utomlands då öns ekonomi blomstrade, får alltså vara med och betala. Och för ett land vars styrande våldfört sig på statskassan och valutan sjunkit som en sten är varje krona viktig. De banker som spekulerade vilt och drog in pengar, som senare visade sig vara fantasisummor, är inte längre till någon hjälp för landet. Utöver turism är det fiske, kraft och aluminium som håller ön flytande.
Men fiskarter sinar och aluminiumproduktion kräver mängder av energi. Energi som utvinns ur tidigare orörda älvar och säljs för struntsummor till globala jättar som amerikanska Alcoa, ett bolag som tidigt 2000-tal slöt ett 40-årigt avtal med landets högerregering. 2002 började bygget av den gigantiska dammen Kárahnjúkar. Den ödelade delar av den isländska vildmarken och över en natt fördubblade Island energiproduktion endast för att ge kraft åt den amerikanska aluminiumjätten.
– Pengarna flöt in under bygget, men när det väl stod klart reade vi ut vår energi. Regeringen ville då fortsätta att bygga dammar för att hålla igång ekonomin och för de verkliga pengar som kom in i landet lånade bankerna tiofallt från Tyskland och Storbritannien. Alla kunde låna pengar billigt och sen sprack bubblan. Vi förstörde både vår natur och vår ekonomi, säger Andri Magnason.
Just frågan om kraftverkens vara eller icke vara debatteras ständigt i landet.
– Ska vi bygga ut kraftverk för aluminiumindustrin eller gå mer sakta framåt och bevara vår världsunika natur? Jag tror tyvärr att den ekonomiska krisen gör det svårt för folk att vara miljömedvetna, säger Arni Finnsson.
Anders Svensson, Islandsexpert och grundare av islandsbloggen.com är inne på ett liknande spår.
– Utbyggnaden av vattenkraften för energiintensiva storindustrier är den fråga som just nu väcker de hetaste känslorna. Flera stora industriprojekt planeras och det kommer att bli en dragkamp om den billiga energi som ön kan erbjuda. I debatten brukar arbetstillfällen ställas mot naturvärden, säger han.
Den isländska befolkningen är tudelad. Dels finns en vilja att ta sig upp ur fattigdom, isolation och bistra tider, vilket kräver att fisken dras upp i ohållbara mängder och naturen säljs ut till högstbjudande, dels en röst som ropar på bevarande av naturen. Inte helt okomplicerat i ett land dit miljörörelsen kom sent och som fick ett grönt parti först i slutet av 1990-talet.
– Utbrottet ger oss ändå uppmärksamhet, men på många sätt är vi mer sårbara nu i krisen. Investeringar väger helt enkelt tyngre än miljöaspekter, säger Andri Magnason.
FAKTA Utbrottets ekologiska konsekvenser
• Gaser, främst koldioxid. sipprar ut från jordens alla aktiva och vilande vulkaner. Gaserna är inte bara giftiga utan kan även förändra klimat och väder.
• Vulkanaskan innehåller miljögifter som fluor, och är därför mycket skadlig för djur som dricker färskvatten och betar.
• Askan gör också, om vulkanutbrottet fortsätter, att årets skörd kan bli totalförstörd. På längre sikt brukar vulkanaska däremot vara positivt. Askan som innehåller mycket näring blandas med vatten och sköljs ned i jorden så att miljögifterna späs ut till ofarliga mängder, kommer inom något år att gynna jordbruket.
Källor: Isländska Naturskyddsföreningen, Islandsbloggen.com
