A-kassan dröjer månader för den ensamstående mamman. Hon beslutar sig därför för att ta ett sms-lån för att få ihop till mat och kläder till sina barn. A-kassan fortsätter att lysa med sin frånvaro och betalningspåminnelserna blir allt fler. Till slut kommer inkassokraven. När hon inte kan betala knackar polisen oanmäld på hennes dörr med ett delgivningsbeslut. Inte sällan sker det en sen vardagskväll. Skammen är påtaglig.
Detta är ett typiskt scenario som Lena Nordqvist, ordförande för Insolvens – Riksförbundet för överskuldsatta, har mött under de fem år som hon har arbetat med att stötta människor för att komma ur sin svåra ekonomiska situation. I Sverige är omkring en halv miljon människor svårt skuldsatta i dag. Och i och med den senaste finanskrisen befaras antalet öka. Vinnare är inkassoföretagen. De gör miljardvinster, vissa med en vinstmarginal på 30 procent.
Hur ser du på ansvarsfördelningen vid överskuldsättning?
– Det är helt fel att de som lånar ut inte ska ställas till svars. Det är självklart och grundläggande att den enskilde alltid har ett ansvar för den uppkomna situationen. Men att det finns en rad kreditinstitut som beviljar lån och krediter trots att den som vill låna har betalningsanmärkningar eller att det är uppenbart att personen har för låg inkomst för att spendera exempelvis 100000 kronor på konsumtion är fullständigt uppåt väggarna.
Vad får det för konsekvenser?
– Att vara skuldsatt gör en sjuk. När vi vet att forskare räknar med att överskuldsättningen kostar samhället mellan 30 och 50 miljarder kronor om året i sjukdomar och produktionsbortfall, enligt siffror från Kronofogdemyndigheten, måste man börja tänka om. Ställ det mot socialbidragen som 2009 kostade samhället runt elva miljarder kronor. Vi måste tydliggöra den andra sidans ansvar. Många långivare, speciellt de som erbjuder sms-lån, har en mycket aggressiv marknadsföring och den måste ses över.
Hur kan ett konkret fall för en person som kontaktar Insolvens se ut?
– För en privatperson kan det hela börja med en räkning på 36 kronor för en bok till bokklubben som inte har betalats, tillsammans med en skilsmässa där bostadslånet har sagts upp. Kanske för att mamman som bor kvar i huset har lagt ut huset till försäljning, men ännu inte har fått det sålt och därför inte har råd att betala av lånet, och i stället prioriterar de utgifter som rör barnen.
– Vem som helst som kan hamna i den här situationen. Efter fem års arbete med att hjälpa skuldsatta har jag, milt uttryckt, fått nog av attityden att det skulle vara slappa och slösaktiga människor som hamnar här. Det stämmer inte. Nu går betalningsföreläggandena snabbare till inkasso. Vissa företag skickar inte ens ut betalningspåminnelse utan låter det gå direkt till inkasso. Om Saab fick en tidsfrist på nio månader för att lösa sin skuldsituation borde den här mamman också få det.
– En skilsmässa ska inte få förstöra flera tiotals år av en persons vuxna liv, inte heller en människas barndom. Varken sjukdom, konkurs eller arbetslöshet ska få ödelägga en persons liv anser vi på Insolvens.
– Intressant i sammanhanget är också att i Karlstad där vi har vårt kontor, åkte kriminalpolisen, som statens förlängda arm, ut på 3500 delgivningsärenden från olika inkassoföretag. Och det gör de även åt oseriösa kreditgivare som inte har gjort en ordentlig kreditprövning. Det säger något om vårt samhälle.
Hur hjälper ni de människor som kommer till er?
– Våra studiecirklar och kurser har varit mycket framgångsrika, många får igenom sin skuldsaneringsansökan efter avslutad kurs. Vi löser också andra problem när inte just skuldsanering är aktuell. Till vår hjälp har vi en socionom som kan sitta med någon som behöver prata lite enskilt. Vi har också en pensionerad kronofogde som är expert på skuldsanering. Många kan vi också hjälpa via mejl och telefon.
– Över 40 procent av dem som söker skuldsanering får sin huvudsakliga inkomst från sjukersättning. Skammen och skulden bryter snabbt ner starka, kloka människor. Många blir deprimerade, får sömnsvårigheter och hjärtbesvär. Och de allra flesta som kommer till oss tror att de är alldeles ensamma om ekonomiska bekymmer, det pratas ju aldrig om de här frågorna. De blir så lättade när vi träffas och när de träffar andra i samma situation. Det är både skratt och gråt, här kan man vara sig själv och prata fritt.
Vad behövs för att komma till rätta med problemet?
– Min dröm och önskan är att utforma en garantifond så att en skuldsatt person med lån och inkassokrav spridda på många olika ställen skulle kunna samla alla i ett enda saneringslån med låg ränta och betala av 1000–2000 kronor i månaden, i stället för orimliga summor till många olika inkassoföretag.
– Sedan måste det till attitydförändringar gentemot de skuldsatta i samhället. Bort med skamstämpeln. Vi måste också börja diskutera privatekonomi på våra arbetsplatser. Det är ett sådant tabubelagt ämne. Samhället har också ansvar för att se till att informera alla om hur det fungerar med det privatekonomiska. Vad är ränta för något? När man går ut skolan ska man ha koll på sådana saker.
Vad händer med den statliga enmansutredningen som ska förbättra situationen för skuldsatta, den så kallade Insolvensutredningen?
– Jan Ertsborn som lett utredningen har gjort ett enastående jobb. Men som det verkar nu blir det ingen förbättring eftersom färdigställandet hela tiden skjuts fram på grund av regeringens försenade slutbetänkande. Ett förslag skulle ha presenterats i maj 2009 men fortfarande har inget hänt. Förslaget skulle innebära kortare tid för skuldsanering, från fem till tre år, och ändrade regler så att det blir lättare att få igenom en skuldsaneringsansökan. De personer med familjer som har sökt hjälp hos kommunernas skuldrådgivare kommer att drabbas hårt av denna passivitet, för många av dem har fått rådet att vänta in den nya lagen.
Hur ser du på det?
– Jag tycker att det är ett svek av regeringen att inte gå med på några lättnader för det är ju nu det verkligen behövs. Nu sitter vi i en ideell förening, på vår fritid och tröstar förtvivlade människor som samhället helst inte vill ska ha möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet. Stick i stäv med regeringens jobblinje. Utredning är en bra början, men vi på Insolvens vill dra den längre. Vi vill till exempel att absolut preskription införs för vissa grupper; som långtidssjukskrivna. Vi har människor som kommer till oss som har varit sjuka i över 15 år och som kommer att fortsätta att vara sjuka för de har en sådan sjukdom som gör att de blir allt sämre ju längre tiden går. De har ingen inkomst och vi vill att de under sina sista år ska kunna vara skuldfria. För dem vill vi avskriva skulderna helt, punkt slut.
Fakta Skuldsatta och skuldsanering
I Sverige är i dag omkring en halv miljon människor svårt skuldsatta – överskuldsatta. Av dem beviljades endast 4019 skuldsanering under 2009 enligt siffror från Kronofogdemyndigheten.
Med skuldsanering menas att en svårt skuldsatt person under vissa förutsättningar kan befrias från skyldigheten att betala sina skulder helt eller delvis. Den som är i behov av skuldsanering i skuldsaneringslagens mening har haft problem med ekonomin under en längre tid. Det är vanligt att den djupt skuldsatte har skulder hos Kronofogden. Skuldsanering beviljas om du är så svårt skuldsatt att du inte på något sätt kommer att kunna betala dina skulder på många år (så kallad kvalificerad insolvens), om det är skäligt med hänsyn till dina personliga och ekonomiska förhållanden och om du tillsammans med detta är folkbokförd i Sverige.
Om Kronofogden bedömer att förutsättningar för skuldsanering är uppfyllda, skrivs ett förslag till betalningsplan. Ett godkännande innebär som regel att gäldenären får leva på existensminimum i fem år.
Källa: Kronofogdemyndigheten
