Regeringen, med finansminister Anders Borg i spetsen, har vid flera tillfällen omtalat minskad arbetslöshet som ett viktigt mål. Statistik från det gångna året visar dock att utvecklingen har gått i motsatt riktning, vilket fått allt fler att ifrågasätta den så kallade jobbpolitiken.
”Fler i arbete – tryggad välfärd”. Det var namnet på regeringens budgetproposition för det år som nu närmar sig sitt slut. Men samma språk och retorik användes redan för några år sedan då Allians för Sverige namngav sitt valmanifest ”Fler i arbete – mer att dela på” inför 2006 års riksdagsval.
– En ansvarsfull politik med en tydlig inriktning på att få fler i jobb och fler och växande företag har gjort att Sverige i dag står på en stark grund, sade finansminister Anders Borg då 2009 års budgetproposition presenterades.
Han deklarerade samtidigt att ett av de viktigaste målen med den var att bekämpa att människor stod utanför arbetsmarknaden.
När nu året går mot sitt slut visar det sig att Anders Borg inte lyckades uppnå det ”viktiga mål” som han själv satt upp. Frågan som inställer sig är om det ens har varit ett mål. Siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar tydligt att utvecklingen har gått i motsatt riktning. I november 2009 låg arbetslösheten på 8 procent av den totala arbetskraften, vilket omfattar mer än 390 000 personer. Motsvarande tal för november 2008 var 6,2 procent, vilket innebär att antalet arbetslösa personer ökade med 86 200 det senaste året. Toppnoteringen uppmättes i juni då arbetslösheten skenade iväg till 9,8 procent, och alltså omfattade över en halv miljon svenskar. Även om den totala siffran har gått tillbaka något sedan denna toppnotering är framtidsprognoserna dystra. Konjunkturinstitutet förutspår att arbetslösheten kommer att ha stigit till 10,1 procent 2010, och 10,4 procent 2011.
I maj i år släpptes statistik från Eurostat, EU:s statistikmyndighet, som avslöjade att ungdomsarbetslösheten i Sverige hade ökat så pass mycket att vi vid tidpunkten befann oss i medlemsländernas absoluta bottenskikt i frågan, med 25,2 procents ungdomsarbetslöshet.
Enligt siffror från SCB var hela 30,7 procent av Sveriges ungdomar mellan 15 och 19 år arbetslösa i november 2009, samtidigt som samma procenttal för personer inom åldersspannet 20–24 år låg på 19,7 procent. Arbetsförmedlingen presenterar statistik som säger att det i november 2009 fanns över 46 000 arbetslösa ungdomar i åldern 18–24 år, vilket innebär en ökning med 29,2 procent det senaste året.
Att arbetslösheten har ökat rejält under 2009, trots att regeringen betonat att de tagit åtgärder i budgeten för att få den att minska, har genererat kritik på flera håll. Till och med den liberala dagstidningen Dagens Nyheter beskriver på ledarplats hur Moderaterna pratar om en sak men egentligen menar en helt annan, om hur allt tal om arbetslinjen bara är kodord för sänkt skatt. ”De retoriska figurerna arbetslinjen och utanförskapet handlar helt uppenbart om samma sak som det alltid har handlat om för Moderaterna, att statens utgifter ska sänkas och individens beroende av dem minska”, skrev Lena Andersson i DN i lördags. Listan är lång på arbetsplatser som under 2009 varslat stora mängder arbetare om uppsägning. Bland annat skedde omfattande varsel på Eriksson, Saab och inom Landstingen under året. Hårdast drabbad är tillverkningsindustrin där drygt 46 000 arbetare sagts upp, tätt följd av verkstadsindustrin med 31 000 uppsägningar, mellan januari och november. Hittills har total 112 222 personer sagts upp i år, vilket motsvarar en ökning med 17,1 procent i jämförelse med 2008.