Ett lagförslag som kan göra våld i nära relationer straffbart har fått ett första godkännande i Pakistan. Vissa ser förslaget som ett historiskt steg i kampen mot våld mot kvinnor, andra menar att det finns risk för att lagen, om den klubbas igenom, blir tandlös.
Det var i augusti som lagförslaget godkändes i parlamentets underhus. Flera oberoende grupper och kvinnoorganisationer i landet har kallat lagförslaget, som nu ska behandlas av den pakistanska senaten, ett ”historiskt steg”.
– Lagförslaget är viktigt. För det första så konstaterar förslaget att våld i nära relationer existerar, för det andra säger det att det inte längre kan ignoreras, säger Khawar Mumtaz, chef för kvinnorättsgruppen Shirkat Gah Women’s Resource Center.
– Att våld i nära relationer har behandlats som en privat angelägenhet har skyddat förövarna och lett till att kvinnorna bestraffats, fortsätter hon.
Lagförslaget tar inte bara upp våld mot kvinnor i form av sexuella övergrepp och misshandel. Även förföljelse, ekonomiska, verbala och emotionella trakasserier, övergivande på avsiktliga eller vårdslösa grunder, och kränkande inspärrning omfattas av förslaget bland annat. I förslaget definieras våld i nära relationer som alla ”avsiktliga genusbaserade övergrepp eller andra fysiska eller psykologiska övergrepp som begås av en anklagad person mot kvinnor, barn eller andra utsatta personer”, med vilken den anklagade är eller har haft en nära relation med, i hemmet.
Även Anis Haroon från oberoende National Commission on the Status of Women anser att godkännandet av lagförslaget innebär ett avgörande steg framåt.
Men det hörs också kritiska röster. Kvinnorättsaktivisten Maliha Khan menar att lagförslaget inte innebär en kriminalisering. Hon pekar på att en person som anses skyldig till att ha utövat våld i en nära relation i första hand endast får en varning och genom domstolsbeslut kan förbjudas från att upprepa gärningarna.
– När och om den anklagade bryter mot domstolsbeslutet, och bara då, kommer hon eller han att straffas med fängelse eller böter, säger hon.
De straff som kan utdömas vid brott mot ett sådant domstolsbeslut är fängelse mellan sex månader och ett år, och böter på omkring motsvarande 9000 kronor för en förstagångsöverträdelse, fängelse i upp till två år och/eller böter på motsvarande 18000 kronor om överträdelsen sker igen.
– För att på ett effektivt sätt hantera detta svåra samhällsproblem är det nödvändigt att våld i nära relationer straffas med fängelse och/eller böter omedelbart, säger Maliha Khan.
Khan pekar också på att lagförslagets definition av våld i nära relationer endast handlar om ”avsiktliga” gärningar:
– Ursäkter som att det handlade om ett ”misstag” eller en ”olycka” kan då enkelt användas för att bemöta anklagelser om våld i nära relationer och leda till ett omedelbart frikännande.
Hon försöker därför se till att även ”oavsiktliga” gärningar ska inkluderas i lagförslagets definition.
Kritik har också riktats mot en skrivelse i lagförslaget enligt vilken ”falska anklagelser” ska bestraffas med fängelse i upp till sex månader eller omkring motsvarande 4500 kronor i böter, eller båda delarna.
– Det gör lagstiftningen verkningslös. Om någon anmäler ett brott om våld i en nära relation och av något skäl inte kan bevisa det så kan anmälaren åtalas för att ha lämnat falska anklagelser och straffas för det, säger Maliha Khan och menar att det leda till att kvinnor inte vågar träda fram av rädsla för repressalier.
Andra har varit skeptiska till möjligheten att lagstifta bort våld i nära relationer:
– Kommer det att ändra på förövarnas attityder? De lyckas alltid komma undan. Det går inte en dag utan att våldsamma gärningar mot kvinnor går oanmälda. Många kvinnor ser övergrepp som en del av livet som gift kvinna. Om inte premiärministern och presidenten deklarerar nolltolerans mot våld mot kvinnor kommer inte lagstiftning att hjälpa, säger gynekologen Shershah Syed från Karachi.
Men flera experter anser att lagen är ett steg i rätt riktning:
– Lagar är viktiga för att sätta gränser och för att tala om vad som är godtagbart i ett samhälle. Vad som kommer att hända med lagen beror också på hur många som använder den för skydd. Men när den väl är en del av lagboken så finns möjligheten där för att åberopa den, säger Khawar Mumtaz från Shirkat Gahs kvinnocenter.