Det går inte längre att döma någon för våldtäkt enbart på basis av målsägandes trovärdighet. Det behövs stödbevisning. Detta var beskedet från Högsta domstolen när de den 3 juli rev upp två hovrättsdomar där ord stod mot ord. Domstolens ordförande menar att det här inte innebär någon förändrad praxis, trots att två misstänkta gärningsmän nyligen friats i lägre instanser med hänvisning till HD:s dom.
– Det är helt klart att åklagare och domare kommer att uppfatta det här som en förändrad praxis, säger Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, till Arbetaren.
– Rätten kommer att bli ännu mer återhållsam och minsta detaljavvikelse i målsägarens berättelse kommer att leda till frikännande.
Leijonhufvud menar att detta befäster att det krävs bevisat våld för en fällande våldtäktsdom och pekar på en av domarna från i juli. Enligt ordförandens kommentar till media rör det sig om ett övergrepp, men något våld – som enligt målsägaren ska ha skett med en särskild kniv – kunde inte styrkas. En sådan kniv hittades visserligen bredvid sängen, men den saknade mannens DNA. I sådana situationer skulle, enligt Madeleine Leijonhufvud, en samtyckeslagstiftning få stor betydelse.
– Då skulle frågorna handla om helt andra saker, nämligen ”hur gjorde du för att försäkra dig om att hon ville ha sex på det våta duschgolvet, efter att hon följt med upp för att hon lovats skjuts hem?” – frågor som inte ställs idag.
Vidare, menar hon, skulle ett sådant samtyckeskrav få en viktig normerande funktion, liknande den som finns kring aga.
I debatten kring HD:s domar har en viss kommentar väckt särskild uppmärksamhet. I lördagens Svenska Dagbladet sade kammaråklagare Rolf Hillegren, vid City åklagarkammare i Stockholm, att begreppet våldtäkt har urlakats: ”När man säger våldtäkt tänker man mest på riktiga ruggiga våldtäkter. Men tar man en man och en kvinna som känner varandra och kvinnan säger att hon inte har lust i dag, men mannen kör ändå. Visst är det oschysst, men kanske inte värt två års fängelse. Det liknar mer en ordningsförseelse”. Hillegren har nu JO-anmälts och hans chef Per Nichols säger till Svd att man kan göra saker i sitt jobb ”som äventyrar förtroendet i anställningsfrågan”.
– En åklagare som hanterar våldtäktsfall har alltså gått ut och sagt så här offentligt. Och om sådana oerhört kränkande handlingar inte behandlas av personer vars objektivitet vi har anledning att tro på – så är det ganska illa, säger Madeleine Leijonhufvud som har krävt Hillegrens avgång.
Leijonhufvud konstaterar att Rolf Hillegren länge har tillhört de som starkt motsatt sig förändringar av sexualbrottslagen så att den, som den brittiska, inte skulle kräva förekomst av våld och hot. Däremot har hon svårt att avgöra hur representativa hans senaste uttalanden är.
– Men även om få har egna bestämda åsikter i den riktningen så finns nog en stor osäkerhet hos många åklagare om hur allvarligt man ska se på sådana här brott, säger Madeleine Leijonhufvud.
På onsdagens kom beskedet från City åklagarkammare att Rolf Hillegren inte kommer att få handlägga sexualbrott i framtiden.
Fakta/Våldtäkt i Sverige
2005 fick Sverige en ny, utvidgad, sexualbrottslag, kravet på tvång sätts lägre och allvarliga fall av sexuellt utnyttjande bakas in i våldtäktsbestämmelsen. Det kan vara våldtäkt när offret sovit, varit kraftigt berusad eller haft en psykisk störning. Skyddet för barn stärks också.
Amnesty, med flera, anser inte att lagen är tillräcklig för att hävda den sexuella integriteten och självbestämmandet och vill ”koppla skuldfrågan vid våldtäkt till avsaknaden av genuint och frivilligt samtycke, snarare än till förekomsten av våld”.
Både FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor och CEDAW-kommittén har kritiserat Sverige för att så låg andel av rapporterade sexualbrott leder till åtal och dom.
År 2007 gjordes 3535 anmälningar om våldtäkt. Antalet beslut om åtal var 449 och antalet fällande domar var 216.
