Omkring 2 900 personer tågade från Sergels torg, upp på Hamngatan och vidare mot Stortorget i Gamla stan, bakom en frontbanderoll med budskapet ”Vi vägrar betala er kris”. De hade då lyssnat på kampsånger och tal, av vilka flera fokuserade på den fackliga seger som föregående kväll vunnits mot restaurang Josefina på Djurgården.
Emil Boss gick flera gånger upp i talarstolen och läste upp ett meddelande från det syndikalistiska Registret och Skärholmens LS av SAC med information om att eftermiddagens planerade blockad var inställd.
– Alla som arbetar på Josefina kommer att få korrekta anställningsavtal och löner och ingen kommer i fortsättningsvis heller att tvingas bära kränkande arbetskläder, sade Emil Boss.
Boss berättade också att Josefinas ägare hade gått med på att utbetala ett skadestånd på 600 000 kronor till Skärholmens LS av SAC och att ett insättningskvitto på denna summa redan hade överlämnats.
– Mer stärkta än på denna första maj kan vi inte känna oss, konstaterade Emil Boss.
María Aguilar från Registret höll ett bejublat tal som tolkades från spanska, där hon berättade om att deras organiseringsmetod används över hela världen, även i Latinamerika där hon kommer ifrån.
– Genom klasskamp hindrar vi arbetsköparen att underskrida det pris som organiserade arbetare har enats om – Registret i Sverige har vuxit snabbt och vunnit många segrar, sade Aguilar.
Salka Sandén från Stockholms LS tog i sitt tal främst upp effekterna av de privatiseringar som genomdrivits från borgerligt håll.
– Vi har bara oss själva att ty oss till, men det är särskilt i dag, på första maj, tydligt att det faktiskt inte är så bara, sade hon.
Ida Hansson och Tove Ladberg från Stockholms Vårdsyndikat uppmanade demonstranterna att ”stå starka i krisens kvicksand” och stå enade ”när vårdbiträden ska springa fortare, invandrare språktestas och elever sträckas upp”.
– Många strider har utkämpats sedan förra året och fler kommer att fogas till dessa, sade Hansson och Ladberg.
Nadja Fransson från Driftsektionen för Systembolagsanställda, DFSA, påminde om glädjen i att arbeta fackligt och betonade att dagens regler på arbetsmarknaden aldrig skulle ha funnits utan ”radikal klasskamp”.
När demonstrationen, som passerade Kungsträdgården, Stureplan och Slottet, nådde Stortorget följde ytterligare musikunderhållning och avslutande tal av Javier Placensia från Bernssektionen, som för en månad sedan gick segrande ur en facklig strid.
– Många arbetsgivare tar den ekonomiska krisen som ursäkt för att säga upp folk de upplever som obekväma och en del anställda vågar inte ta kontakt med facket.
– Men vi vågade det och vann, sade Javier Placensia vilket följdes av ekande applåder mellan husen i Gamla stan.
Tidigare på dagen samlades omkring 800 personer vid La Mano-monumentet på Södermalm, för att hedra de som för 70 år sedan deltog som frivilliga mot fascisterna i det Spanska inbördeskriget. Kortare appeller hölls av representanter från Stockholms LS av SAC, Stockholms Arbetarekommun, LO och Ung Vänster, där flera talare varnade för den framväxande fascismen i Sverige och Europa. La Mano var likt tidigare år också samlingsplats för de anarkistiska grupper som efter demonstrationståg längs Skeppsbron anslöt sig till Syndikalisterna på Sergels torg.
