Män som är sysselsatta inom verkstadsindustrin tjänar i genomsnitt 1366 kronor mer än sina kvinnliga kollegor, visar siffror som LO-tidningen tagit fram. Och på flera håll ökar lönegapet. Inom Teknikavtalet ökade männens löner förra året med 3,7 procent medan kvinnorna fick nöja sig med 3,4 procent, men från IF Metalls sida tycker man att den bilden är orättvis.
– På de kvinnodominerade och lågavlönade tvätterierna har kvinnorna fått 4,9 procent och männen 3,5 procent, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall, till Arbetaren.
– Vi har använt samma teknik på samtliga avtalsområden och på vissa får kvinnorna mer och på andra får de mindre – det är en splittrad bild.
Till saken hör att Tvättavtalet endast berör drygt 2000 personer, medan Teknikavtalet omfattar 13700 personer vilket är mer än en tredjedel av IF Metalls medlemmar. Veli-Pekka Säikkälä menar dock att jämställdhetspotter inte hade gjort något för kvinnorna på teknikavtalet.
– Vi tror inte på jämställdhetspotter över huvud taget, säger han.
Det största LO-förbundet, Kommunal, med 80 procent kvinnliga medlemmar, har länge drivit frågan om jämställdhetspotter som ett sätt att komma tillrätta med det de ser som en könsmässig lönediskriminering.
Enligt preliminära siffror från förbundskontoret har lönegapet mellan manligt och kvinnligt dominerade branscher minskat med två procentenheter till följd av jämställdhetspotterna som senast infördes under avtalsrörelsen 2007. Genomsnittslönen bland de egna medlemmarna är numera 89,5 procent av genomsnittslönen bland verkstadsarbetarna i IF Metall, och Kommunal säger sig vara nöjda med det resultatet.
– Om vi däremot talar om den totala förtjänsten för kvinnor, så finns det stora problem med deltider som vi måste komma tillrätta med, säger Håkan Pettersson som är andre vice ordförande och avtalssekreterare i Kommunal.
Enligt förbundets beräkningar kommer lönegapet mellan kommunalare och verkstadsarbetare att vara helt borta till år 2015. Detta förutsätter en fortsatt satsning på jämställdhetspotter, vilket inte är självklart.
– Vi har varit väldigt tydliga mot LO att vi inte heller i framtiden tänker köpa en sådan modell, säger Veli-Pekka Säikkälä på IF Metall som inte vill svara på om förbundet faktiskt kommer att spräcka LO-samordningen.
När Arbetaren inför förra årets LO-kongress frågade Birte Josefsson, ombudsman inom Kommunal som drivit frågan om jämställdhetspotter, om hennes inställning till IF Metalls agerande blev svaret att ”de försvårar arbetet med att minska lönegapet mellan män och kvinnor”. Så långt vill inte avtalssekretare Håkan Pettersson gå.
– Jag kan bara konstatera att vår satsning har fallit väl ut och att det inte finns några låsta positioner inför nästa års avtalsrörelse.
Fakta / Jämställdhetspotter
Jämställdhetspotterna är en extra satsning på lågavlönade kvinnor, som ligger ovanpå det allmänna lönekravet. Storleken på satsningen beror på hur stor andel kvinnor inom ett avtalsområde som tjänar under 20000 kronor i månaden.
En majoritet av LO-förbunden står bakom potterna, men IF Metall vill i stället se en satsning på lägstalönerna. Våren 2008 hotade de med att lämna LO-samordningen om potterna inte slopades.


