Regeringen lägger i veckan fram en proposition om att avskaffa kårobligatoriet den första juli nästa år. Förslaget har fått blandade reaktioner.
– Vi är ytterst oroade, säger Klas-Herman Lundgren, ordförande i Uppsala studentkår.
Han menar att det kommer att bli svårt att få studenter att betala för den kollektiva nytta som kårverksamheten ger i form av bland annat utbildningsbevakning. Sveriges förenade studentkårer, SFS, ”rasar” över hur förslaget är utformat och befarar att många studenter förlorar möjligheten att påverka sin utbildning. Saco Studentråd framhåller att det är bra med frivillig organisering, men är kritiska till regeringens tidsplan och förslag till finansiering. Ett särskilt statsbidrag till kårerna ska i kombination med skattebefrielse säkra det fortsatta studentinflytandet. Bidraget skulle ligga på 105 kronor per student och år, vilket är en tredjedel av det belopp som tidigare föreslagits av regeringens särskilde utredare.
– Konkreta nedskärningar i verksamheten blir i så fall oundvikliga, säger Klas-Herman Lundgren.
– Vi får fråga oss om vi har råd med en jämlikhetsansvarig eller en ombudsman för internationella studenter – de som blir lidande är studenter med problem.
En angränsande fråga som blir högaktuell i slutet av månaden, då Studiesociala kommittén lägger fram sitt slutbetänkande, är studenternas försörjning. Vissa uppgifter har redan läckt ut och förslaget om en fyraårsgräns för studiemedel har väckt protester. Detta fick i förra veckan kommittén att gå ut med det fullständiga förslaget för att ”stilla den oro som spritt sig”. För att få studiemedel efter fyra år ska tre års fullgjorda studier eller examen från KY-utbildning krävas (se faktaruta). SFS:s ordförande Moa Neumann vidhåller att det handlar om ett dåligt förslag.
– Ett system där man med spärrar ska tvinga studenter att läsa rakt och oflexibelt är inte rätt väg att gå.
– Folk kommer att fastna i utbildningar som inte passar dem och många kommer att avskräckas från att söka till högskolan överhuvudtaget, säger hon.
SFS recept för ökad genomströmning av studenter är en satsning på studievägledning och höjda studiemedel, så att studenter kan koncentrera sig på skolan i stället för att jobba. Studiesociala kommittén väntas föreslå en höjning på omkring 400 kronor per månad, vilket SFS anser är positivt men inte tillräckligt.
– Vi vill se en höjning med 900 kronor i månaden så att studenterna slipper gå back, säger Moa Neumann.
Fakta / Det nya studiemedlet
Studiemedlet ligger i dag på maximalt 7492 kronor i månaden, varav 2572 kronor i bidrag. Studenter har möjlighet att få stöd i sex år för studier på eftergymnasial nivå.Enligt Studiesociala kommitténs förslag ska studiemedel ges i högst fyra år. Därefter måste den som vill söka mer studiestöd kunna uppvisa antingen: Examen från en minst treårig högskoleutbildning, minst tre års fullgjorda studier på en längre utbildning eller examen från en tvåårig så kallad KY-utbildning (kvalificerad yrkesutbildning).
