Vice chefsåklagare Agnetha Hilding-Qvarnström hävdar att Khalid al-Yousef mellan 2002 och 2007 har samlat in fyra miljoner kronor genom stiftelsen al-Aqsa Spannmål, varav hälften har skickats till olika välgörenhetsorganisationer i Gaza och på Västbanken. Dessa ska enligt Hilding-Qvarnström på olika sätt ha kopplingar till terrorstämplade Hamas och åtalet gäller finansiering av terrororganisation alternativt brott mot lagen om internationella sanktioner. Khalid al-Yousef själv hävdar att pengarna har gått till behövande barn.
– Jag har ingen anledning att inte tro att pengarna gått till det han påstår att de gått till. säger överåklagare Agnetha Hilding Qvarnström till TT.
– Men att peta in pengar någonstans i det här systemet, oavsett var, är att indirekt stödja terror, fortsätter hon.
Forskare, jurister och politiker som Arbetaren talat med är dock kritiska till både det aktuella åtalet och terroristlagstiftningen i sig.
– Redan när lagen om straff för terroristbrott skulle införas 2003 sade jag och andra kriminologer att det här kommer att bli en renodlad politisk lagstiftning, säger Magnus Hörnqvist som är forskare vid Kriminologiska institutionen på Stockholms Universitet.
– Alla de handlingar som finns beskrivna i lagen, som rån, kidnappning och mord, är redan kriminaliserade – det man har lagt till i brottsrubriceringen är den politiska dimensionen.
Hörnqvist menar att det aktuella åtalet om finansiering av terrororganisation tydligt visar att det blir upp till domstolarna att göra politiska bedömningar.
– Hur ska juristerna veta vilka politiska grupperingar som finns på Gazaremsan?
– De får sitta där och leka utrikespolitiska experter vilket de inte har den minsta kompetens för, säger Magnus Hörnqvist.
2004 dömde Stockholms tingsrätt och året därpå Svea hovrätt två män för att ha samlat in pengar till den kurdiska organisationen Ansar al-Islam i Irak, som finns med på EU:s och FN:s terrorlistor.
Lina Hjorth är jurist och har studerat både detta rättsfall och terrorlagstiftningen mer generellt.
– För att en strafflagstiftning ska uppfylla traditionella krav på rättssäkerhet så måste den vara tydligt och stringent formulerad – det måste finnas en förutsägbarhet om vad som är straffbart och det saknas i det här fallet, säger Lina Hjorth till Arbetaren.
Hon menar att det handlar om en lagstiftning som kan inkludera nästan vad som helst och att även miljö- och fredsaktivister hypotetiskt skulle kunna betraktas som terrorister på godtycklig grund.
– Det är oerhört juridiskt märkligt att man har en strafflagstiftning som är kopplad till terrorlistor som görs i USA eller EU och handlar om politiska beslut, säger Lina Hjorth.
Alice Åström, vänsterpartistisk riksdagsledamot, hoppas kunna riva upp terroristlagstiftningen vid ett eventuellt regeringsskifte 2010.
– Det är en fråga som vi driver inom Vänsterpartiet, men det kan tyvärr bli svårt att genomföra med tanke på Socialdemokraternas hållning.
– Efter den 11 september 2001 gick utvecklingen väldigt snabbt och det var få som orkade stå emot, säger Alice Åström.
Rättegången i Malmö tingsrätt mot Khalid al-Yousef kommer att fortsätta under vecka och Sydsvenska Dagbladet rapporterar att den åtalade via sin advokat Laue Traberg Smidt förnekar brott.
Fakta/Terroristlagar
Lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet (SFS 2002:444) trädde i kraft 2002 och innehåller bestämmelser för ”genomförande av den internationella konventionen om bekämpande av finansiering av terrorism” som antogs av FN:s generalförsamling 1999.
Sedan april 2003 har Sverige även en Lag om straff för terroristbrott (2003:148). Den ovan nämnda lagen om finansiering hänvisar numera till delar av denna terroristlag.
