Smittad i omsorgen: ”Timvikarierna har inga rättigheter”

Petra Göransson är 52 år och omskolar sig till sjuksköterska sedan i januari år. Under studierna ville hon få vårderfarenhet och hittade ett timjobb på ett äldreboende. Boendet ligger i en kranskommun till Stockholm och ägs av ett bolag som främst har verksamhet inom LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hon trivdes direkt, stämningen är god och hennes erfarna kollegor säger också att det är bland de bästa boenden de jobbat på. 

Petra Göransson har precis fått bekräftat att hon är smittad med covid-19, och hon är säker på att det hände på jobbet på äldreboendet. Misstanken kom den 23 april.

– Jag kände av lite pollen och hade tagit en TBE-spruta, men dagen efter kände jag att det här är något annat. Det var något i kroppen som signalerade att ”nu är du sjuk”.

– Jag skrev till mina chefer att jag tror att jag fått covid och blivit smittad på jobbet. Då fick jag en länk direkt för att beställa ett test. 

Ett så kallat självtest levererades till Petra Göranssons dörr.

– Jag hade sådan tur att en sjuksköterska som jag känner kunde hjälpa mig. 

Efter topsning i näsa och hals väntade Petra på besked över helgen.

Hur var det att vänta över helgen?

– Eftersom jag blev av med smaksinnet förstod jag nog att det skulle vara positivt. 

Tillhör du någon av riskgrupperna?

– Jag vet inte om jag är i en riskgrupp, jag har reumatism som är en auto-immun sjukdom. Så jag är lite orolig att mitt immunförsvar ska börja bråka med viruset så att det blir något problem, säger Petra Göransson.

Hon har inte fått frågan av arbetsplatsen om hon tillhör en riskgrupp, men vet en kollega som påtalat det för egen del och som genast omplacerades efter uppvisat läkarintyg.

– Det verkar ändå vara upp till individen att berätta för dem, det är ingen som frågar. 

Hur mår du nu?

– Fördelen med att ha fått det är att man kanske kan jobba sedan utan att vara jätteorolig, och träffa sin mamma och alla de grejerna. Nackdelen… jag är jätterädd att jag ska dö, säger Petra Göransson.

Jag är jätterädd att jag ska dö.

Petra Göransson, timanställd på äldreboende

75 procent av Stockholm stads äldreboenden har smittade med covid-19 enligt siffror som Region Stockholm tagit fram på begäran av DN (2020-04-23). Petra Göranssons smitta konstaterades på måndagen den 27 april. Dagen efter uttalade sig statsepidemiolog Anders Tegnell i SVT:s Aktuellt (2018-04-28).

– En massa olika aktörer borde ha jobbat mer med att förbättra äldrevården innan vi hamnade i situationen vi är i idag, sade Anders Tegnell.

Redan i början av april visade en kartläggning av nyhetsbyrån TT det fanns bekräftade eller misstänkta fall av coronaviruset på äldreboenden i var tredje kommun i Sverige. Sveriges kommuner och regioner, SKR, har trots det allvarliga läget fortfarande inte i slutet av april någon statistik över smittspridningen på äldreboenden i landets kommuner.

På äldreboendet där Petra Göransson jobbar finns bekräftade fall av covid-19. Efter beslut från äldreboendets egna sjuksköterskor i samråd med läkare har det genomförts flera covidtest, initialt hos enskilda boende som uppvisats symtom och i större skala efter att ett första fall av covid-19 konstaterats i huset.

Frågan om skyddsutrustning på äldreboende har blivit akut i samband med pandemin. Facket Kommunal har kommenterat Arbetsmiljöverkets samordning med tre andra myndigheter, varav en är Folkhälsomyndigheten, och arbetsköparsidans SKR, Sveriges kommuner och regioner, om att inte längre kräva munskydd och visir vid patientnära arbete som ”oerhört provocerande”, efter ett avslöjande från SVT i veckan. 

Det var när ett huvudskyddsombud infört skyddsstopp på äldreboendet Serafen i Stockholm som Arbetsmiljöverket agerade. Myndigheten ställde krav på munskydd under visiret för personal på äldreboenden som arbetar nära boende med misstänkt eller konstaterad covid-19. Att Stockholms stad tillfälligt försökte slopa munskyddskravet är något Arbetaren rapporterat om tidigare.

Det här låter som att myndigheterna kommer springande när SKR knäpper med fingrarna.

Tobias Baudin, Kommunals förbundsordförande

Arbetsmiljöverkets beslut om munskydd för personal på äldreboende luckrades upp under påskhelgen utan att verket konsulterat fackliga företrädare. Ärendet är uppe i förvaltningsrätten och det finns en stark oro från fackligt håll att Arbetsmiljöverket ska backa från kravet som ställts på skydd för Serafens personal. Arbetsmiljöverket får hård kritik av Kommunal.

– Det finns en stor risk att man urlakar myndigheternas roll och trovärdighet. Det här låter som att myndigheterna kommer springande när SKR knäpper med fingrarna. Det är väldigt allvarligt, sade Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin till SVT.

I går kväll framkom att det finns en strid inom Arbetsmiljöverket när det gäller frågan om munskydd inom äldreomsorgen. En allvarlig uppgift är att ett expertutlåtande som slog fast att munskydd alltid behövs raderats från myndighetens diarium, rapporterar SVT (2020-04-28).

På äldreboendet där Petra Göransson med största sannolikhet smittats har arbetarna haft munskydd, visir, handskar, skoskydd och kortärmat förkläde. Den senaste veckan har även hårskydd lagts till.

– Men det tog ett tag innan vi fick skyddsutrustning till stället. Det kändes som ”Vi har inga smittade, så vi behöver ingenting”. Sedan fick man skynda sig när smittan kom. 

Först fick man spara på munskydden och använda dem flera gånger, det skulle gå bra.

Petra Göransson, timanställd på äldreboende

Hann ni i personalen reagera på den bristande skyddsutrustningen?

– När vi upptäckte att vi hade för lite utrustning började vi tjoa rätt ordentligt om det. Och då dök det upp lite då och då. Jag gissar att man beställde och så var det leveranstider. När de äldre sedan blev sjuka så fanns utrustning.

– Först fick man spara på munskydden och använda dem flera gånger, det skulle gå bra. Men när någon sa ”det står ju engångs på dem” så började vi använda dem så.

Att det inte fanns bättre beredskap upprör Petra Göransson. Hon är arg över att vården har nedmonterade beredskapslager och vill att samhällsskyddet ska omfatta ett centralt lager som omgående kan distribueras ut till boenden i kommunerna.

– Efter svininfluensan 2009 borde man ju veta. Man borde ha fattat då, att man bygger upp det här och har ett ordentligt beredskapslager till alla äldreboende, säger Petra Göransson och fortsätter: 

– Har staten ett lager borde det snabbt ut i regionerna och kommunerna. Äldreboende, hemtjänst och LSS står ju sist på listan nu.

Under covid-19-utbrottet är den så kallade sjuknärvaron i vårdyrket uppmärksammad, av både läkare och facket. Det är också något Petra Göransson och hennes arbetskamrater pratat om.

– När man jobbar på ett boende så är ju de gamla underbara. Och vi är i deras hem och de måste få hjälp. Ringer någon från jobbet och säger ”Vi har fyra sjuka, kan du hoppa in?” då gör man det. Nu har jag inte gjort det under den här tiden, men det är den mentaliteten, säger Petra Göransson. Mina kollegor månar om de äldre och är hjältar allihop, tycker jag.

Petra Göransson är timanställd, en så kallad timmis och gör inhopp, främst på helger, på äldreboendet. Hon har arbetat ungefär 50 timmar i månaden samtidigt som hon studerar. 

Såhär i efterhand kan hon se när hon mest troligt smittades av en person som senare testades positiv för covid-19. Vad Petra vet är hon den första smittade i personalstyrkan.

Vad tänker du om att bli smittad på jobbet?

– Jag tycker inte att det är någon skillnad var man blir smittad, på ICA eller i en tunnelbanevagn. Det är klart att det är otur, men folk blir sjuka, det händer ju överallt, och de flesta timvikarier har det sämre.

– Många utan fasta anställningar åker tunnelbana till jobbet. De jobbar kanske både som timvikarier på olika boende och i hemtjänsten, och för olika företag. Då kan man inte ha den här lyxen att sitta hemma och plugga eller jobba och isolera sig i veckor, utan är ute och rör sig. Det är då smittan sprids.

Det är timvikarierna som lider allra mest i de här tiderna, de har inga rättigheter.

Petra Göransson, timanställd på äldreboende

Petra Göransson tycker det bästa vore vikariepooler med tillsvidareanställd personal i omsorgen, till exempel kopplat till ett större äldreboende med många avdelningar. 

– Det skulle öka tryggheten med fast anställning även om man inte har en fast placering. Och göra att man kan vara en personal extra en dag. Sådana saker skulle göra att man undviker att folk går sjuka till jobbet.

– För mig är det ingen fara, för jag har lön från mitt gamla jobb. Men det här är ett problem för alla andra. Det är timvikarierna som lider allra mest i de här tiderna, de har inga rättigheter.

Jag hoppas mest av allt att den här krisen ska bli ett uppvaknande.

Petra Göransson, timanställd på äldreboende

Något Petra Göransson missat som timmis är en samling med information om pandemin som hållits på hennes arbetsplats äldreboendet. Hon hörde talas om den av fastanställda kollegor, och när hon frågade en chef fick Petra svaret att hon självklart borde fått informationen, och att man skulle åtgärda det. 

Hon berättar att hon känner flera som muttrar när det applåderats för vårdpersonal från balkongerna under pandemin.

– Jag hoppas mest av allt att den här krisen ska bli ett uppvaknande. Det är väl klart man kan jubla åt personalen från balkongerna men politikerna måste inse att man ska dra tillbaka varsel och ordentliga löner och framför allt bra arbetstider för de som jobbar i vården. Då blir det ju på något sätt värt det.

Publicerad Uppdaterad
43 minuter sedan
I det här läget måste grönländarna hålla samma. Vi får inte falla i fällan att splittras, för det är precis
vad Trump vill uppnå. Säger Jess G. Berthelsen Foto: Estrella Mølgaard Thomsen, Johan Nilsson / TT. Montage: Arbetaren

Grönländska facket: Vi vill inte vara en del av USA

”Vårt budskap är klart, vi vill inte vara en del av USA.” Det säger Jess G Berthelsen, ordförande för Grönlands största fack Sik, till Arbetaren.

Fackordföranden, Jess G Berthelsen, menar att det är ”groteskt” att det ens är uppe på den politiska agendan att ett land – USA – vill ta över Grönland år 2026.

Han säger att den amerikanske presidenten, Donald Trump, far med lögner och understryker gång på gång vikten av att hålla isär lögner från verklighet. Detta eftersom han ser hur osanningar om att Ryssland och Kina hotar Grönland, fortsätter spridas.

– I det här läget måste grönländarna hålla samma. Vi får inte falla i fällan att splittras, för det är precis vad Trump vill uppnå, säger Jess G. Berthelsen och fortsätter:
– Grönländarna och danskarna måste, med respekt, hålla samman.

Stormaktsspelet riskerar att splittra grönländare

Jess G. Berthelsen är helt klart bekymrad över risken att det pågående stormaktsspelet sår split mellan grönländarna.

– Vi är få och vi måste hålla samman, stå starka och tro på att vi ska klara oss ur den här situationen, säger Jess G. Berthelsen.

– Vi vet att USA har stora interna problem med en arbetarklass som förlorar i köpkraft. Med höga mat-och bränslepriser som inflationen har drivit upp, men presidenten inte lyckats få ner, fortsätter han och tillägger:
– Det är tydligt att presidenten försöker spela högt för att dölja de interna problemen i USA.

Medier på Grönland ger utrymme åt proamerikanska röster

Jess G. Berthelsen är dessutom till synes upprörd över att medier på hemmaplan ger utrymme åt två – tre personer, som talar mycket gott om USA och sprider ett förenklat budskap om att USA skulle kunna vara bra för Grönland och göra grönländarna rikare.

– USA bryr sig inte ett dugg om oss grönländare, snarare ser de oss som leksaker, som de kan göra vad de vill med, säger han och fortsätter:
– Och amerikanerna skulle inte göra oss rikare, de som säger annorlunda ljuger, i USA har arbetarna svårt att få livet att gå runt.

Europeiska fack uttrycker sin solidaritet

Från facket, Sik, är man mycket tacksam för det stöd grönländarna har fått både från Norden och övriga EU-länder.

Både den europeiska fackliga sammanslutningen, ETUC (European Trade Union Confederation), och de nordiska majoritetsfacken har gått samman och uttryckt sin solidaritet med det grönländska facket Sik och övriga grönländare.

”Den nordiska fackföreningsrörelsen backar upp Grönland. Vi kommer att fortsätta stödja det grönländska folkets rätt att bestämma sin egen väg framåt och att bli behandlade med respekt och som jämbördiga medlemmar av den internationella gemenskapen.”, skriver de nordiska fackförbunden i det gemensamma uttalandet som har undertecknats av ordförandena i de största facken i respektive land. Från Sverige fanns LO, TCO och Saco representerade.

Publicerad Uppdaterad
6 dagar sedan
Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill att du ska skaffa fler barn trots att hans regering inte gör något vettigt åt vare sig arbetslösheten, boendekostnaderna eller jämställdheten. Foto: Johan Apel Röstlund, Claudio Bresciani / TT, Håkan Gustafsson

Amalthea Frantz:
Använd kondom tills vi vet om regeringen blir kvar

Kristdemokraten Jakob Forssmed är orolig över att det föds för få barn i Sverige. Men vem vill skaffa en större familj när arbetslösheten är rekordhög och regeringen skiter i klimatkrisen? Ha kul och ha sex – men inte för regeringens skull, skriver Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz.

”Staten behöver fundera på faktorer som utgör hinder för barnafödande, som boende, ekonomi, jämställdhet och livsbalans”, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) på en presskonferens i somras.

Att förbättra just dessa områden är ju dock inte vad regeringen är bäst på. Tvärtom. Är det någon som förknippar nuvarande regering med till exempel rimliga boendekostnader, billiga hyresrätter, höjda löner, fungerande socialförsäkringar eller jämställdhet i hemmet? 

Att regeringen ändå bryr sig beror på att det rekordlåga barnafödandet kommer få allvarliga konsekvenser när arbetskraften och skatteintäkterna minskar. 

En utredning är tillsatt, i vanlig ordning. Ett delresultat ska presenteras nu i januari. 

Samtidigt är skolans sexualundervisning under attack, efter en annan sådan statlig utredning. I värsta fall ser vi snart ännu en nedmontering av ett område som Sverige länge var ett föregångsland inom. 

Ha kul och ha sex – men inte för regeringens skull

Tidningen Arbetaren ser sig tvungen att härmed skicka ut en allvarlig uppmaning: ha kul och ha sex – men inte för att skapa fler arbetare och skattebetalare åt staten. Tvärtom, använd preventivmedel om du är det minsta osäker. Till exempel tills vi vet om vi blir av med nuvarande regering. 

Den regering som skiter i klimatkrisen, vill ge både arbetare och arbetslösa sämre villkor, utvisar arbetare med utomeuropeiskt ursprung och planerar att sätta barn i fängelse.

Och passa samtidigt på att nominera någon kämpe till vårt Ottarpris till minne av Arbetarens medarbetare Elise Ottesen-Jensen som 1933 grundade RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. För att nominera, mejla [email protected]. Skicka med din adress så får du hem ett exemplar av tidernas coolaste kondom.

Nominera någon till Ottarpriset och få Arbetarens kondom! Läs mer

Publicerad
6 dagar sedan
Israelisk militär i Hebron, Västbanken
Trots den så kallade vapenvilan har de israeliska attackerna mot palestinier inte upphört. Israeliska soldater under en räd i den palestinska staden Hebron på det ockuperade Västbanken tidigare i veckan. Foto: Mahmoud Illean)/TT

Israelisk attack mot FN-lokaler


Israel har attackerat och förstört delar av FN:s Unrwa-lokaler i det ockuperade östra Jerusalem på tisdagsförmiddagen. Det rapporterar nu flera internationella medier.

Enligt nyhetsbyrån AFP rullade bulldozrar in på området där Unrwa, FN:s organ för palestinska flyktingar, har sina lokaler under tisdagsmorgonen. Inredning förstördes och Unrwa skriver i ett eget uttalande att det utsatts för en ”aldrig tidigare skådad attack”.

Det israeliska  utrikesdepartementet har försvarat attacken och säger att de anser sig ha rätt att ta över och förstöra lokalerna som ligger i det illegalt ockuperade östra Jerusalem.

Samtidigt fortsätter, trots den påstådda vapenvilan, det israeliska våldet i Gaza och på Västbanken. Som Arbetaren rapporterade förra veckan har i snitt i ett barn om dagen dödats av israelisk militär i det sönderbombade Gaza sedan vapenvilan skrevs under i oktober förra året.

Sammanlagt har över 70 000 palestinier dödats i Gaza sedan Hamas attack på Israel den 7 oktober 2023. Många av dessa är barn.

Publicerad Uppdaterad
4 veckor sedan
Arbetarens redaktion (utan inbördes ordning) siar om framtiden och försöker hoppas på något bättre än samtiden. Foto: Arbetaren / Alaa Abu Asad, Jan-Åke Eriksson, Mika Kastner Johnsson

Skitåret 2025 är äntligen slut. Nu blickar vi framåt – men mot vadå?

Elände
Elände
Elände

Länge lyste den svarta rubriken på Arbetarens gamla löpsedel från årskiftet 2010/2011 från ett hörn av redaktionen. Nu har vi städat bort den. Få kunde väl ana att det 15 år senare skulle se än jävligare ut runt om i världen. Krig, klimatkatastrofer och fortsatt ökade klassklyftor. 2025 är äntligen över och nu är det dags att blicka framåt. Så här tror vi på Arbetarens redaktion om året som kommer.

2025 var allt annat än muntert. Hur lång blir baksmällan?

Johan
– Den har väl egentligen fortfarande inte lagt sig sedan 2024 och knappt ens från året innan det. Så den blir nog dessvärre väldigt lång. Vi lever i mörka tider, ta en återställare!

Amalthea
– Det enda som faktiskt hjälper mot baksmälla är väl att fortsätta vara full, så vi får köra på det.

Josephine
– Enda hoppet är att det är de som festade hårdast får den svåraste huvudvärken.

Vendela
– Det finns inte tid för baksmällor. Organisera dig!

Titta i din inre spåkula. Vad ser du mest fram emot 2026?

Håkan
– Det ska bli oerhört spännande att följa SAC:s stora satsning på migrantorganiseringen på nationell nivå. Solidariska byggare och Solidariska städare har ju vunnit fantastiskt många viktiga strider under de senaste åren, i framförallt Stockholms-regionen. Och om praktiken, lärdomarna och organiseringen kan skalas upp på fler platser och i fler branscher – då kommer 2026 bli ett riktigt spännande år.

– Sedan ser jag också fram emot hockey-OS! I år med NHL-spelare för första gången på länge. Jag ser fram emot att se William Nylander spela i Tre Kronor.

Alva
– Jag såg fram emot att få ta det nya nattåget till Basel, men nu blir det ju inget med det. Och fast jag skäms lite för det så längtar jag efter den svenska översättningen av Knausgårds Jag var länge död. Men förhoppningsvis sker något mer exalterande än det under året. 

Johan
– Att året ska ta slut? Nej. Jag hoppas att Erik Helgeson får upprättelse i Arbetsdomstolen och kommer tillbaka till jobbet och att vi får se någon slags ljusning i helvetes Sudan, Gaza och på Västbanken. Samt att Brynäs rycker upp sig lagom till slutspelet i vår och infriar förväntningarna om SM-guld.

Förutom det kommande valet. Vilka blir de stora politiska och fackliga striderna under året som kommer?

Johan
– Fackligt tror jag just utgången av fallet med Erik Helgeson blir både viktigt och på många sätt avgörande. Politiskt ska det bli spännande att se hur lång tid det tar innan utbrytargrupperna ur Vänsterpartiet bryter sig ur varandra. Valrörelsen däremot, riskerat att bli en direktsänd tågkrasch i slowmotion.

Josephine
– Flykting- och migrantfrågorna. Att våga säga ifrån, studera och rensa ut den ofattbart ökande acceptansen för rasism.

Amalthea
– Inrikespolitiken kommer nog vara en tröstlös blandning av meningslöst käbbel, öppen rasism och hyllningar av auktoritära ledare. Fackligt, om jag ändå ska uttrycka en förhoppning, så tror jag att både syndikalistiska migrantarbetare och missnöjda LO-medlemmar blir fler och att det kommer ge avtryck. Och så klart kommer det bli underbart att se Hamn-arbetsköparna förlora i AD. Eller någon annanstans.

På tal om valet. Hur går det och spelar det egentligen någon roll vilka som bildar regering?

Josephine
– Helt dimmigt i min spåkula just nu, hoppas på att fackliga och andra organisationer vågar stå fria och tvinga politikerna att börja ta ansvar för sitt uppdrag. Att politikernas makt börjar utgå från folket som det är tänkt. Och ett tydligt avvisande av nationalism i valrörelsen – för att i stället presentera alternativen.

Håkan
– Det spelar ju så klart en stor roll. Mycket talar väl för att sossarna vinner enbart för att människor inte vill ha den brutalisering som Tidöregeringen inneburit. Men att döma av hur sossarna just nu bedriver sin opposition så är risken tyvärr stor att de förlorar. Hittills har man till exempel inte presenterat något trovärdigt alternativ för hur man ska lösa arbetslösheten. Och kriminalpolitiskt så har ju sossarna agerat som om de vore ett femte parti i Tidösamarbetet.

Vendela
– Vad jag kan se finns det två troliga utfall: att SD bildar regering med M och KD, eller att sossarna tar hem segern och går i allians med de partier de får med sig. Antingen kommer V böja sig ännu mer för S högervridning, eller så kommer de stå som opposition. De små, splittrade vänsterpartierna kommer inte komma över spärren. Det gör inte L heller. Alla alternativ är dåliga, men SD-varianten är farligast.

Amalthea
– I bästa fall kan en ny regering ge lite andrum, som ger sociala rörelser en chans att ta utrymme och initiativ. Men jag tror att det kommer bli jämnare mellan blocken än vad någon riktigt vill. Ser det inte som omöjligt att S och M båda försöker leka landsfäder och bilda en mittenregering. Än troligare är dock, tyvärr, att hela eller största delen av det borgerliga blocket bildar regering med SD. Båda fallen skulle säkerligen ge katastrofala följder för arbetares rättigheter, sjukskrivna och arbetslösa, mänskliga rättigheter, fria medier och yttrandefrihet, med mera. 

Fritt fram att önska. Hur vill du helst se löpsedeln som sammanfattar 2026?

Alva
– Jag kan inte tänka på löpsedlar utan att se Pontus Lundkvists “Nu kommer el-tortyr i pungen-kylan”.

Vendela
– ”Det finns inga soldater mer, det finns inga gevär!”

Josephine
– Någonting i stil med: ”Du agerade – vi vände skutan tillsammans”

Johan
– ”Arbetaren avslöjar: 2026 var bara på skämt”

Amalthea
– ”Efter 99 dagars regeringsförhandlingar – folket tröttnade och tog över, vi har hela listan!”

Håkan
– ”Rättvis fred i Palestina” eller ”Ryssland backar ur Ukraina”.

Publicerad Uppdaterad
1 månad sedan

Podden besöker Bokkafé Angbett i Umeå

Podden besöker Bokkafé Angbett i Umeå

Bokkafé Angbett är ett frihetligt socialistiskt bokkafé som har rötterna i Skellefteå, men som år 2018 flyttade lokalen och verksamheten till Umeå. I det andra avsnittet av podden Kulturplats möter lyssnarna Lars Axelsson, aktiv i bokkafét.

– Det intressanta är människornas fria skaparkraft, säger Lars Axelsson som är aktiv i Bokkafé Angbett och som länge varit engagerad för DIY-kultur.

I poddavsnittet berättar han om Bokkafe Angbett och om när ockupanter fick hyra lokstallar av kommunen – för en krona om året. Lars Axelsson lyfter även kritik mot hur stadsomvandlingen sett ut i Umeå de senaste åren. Den som vill läsa mer om detta kan bland annat kika på Allt åt allas rapport ”Detta hus ska inte bli någon jävla galleria”.

Här kan du höra första avsnittet av podden Kulturplats

Lars Axelsson utanför Bokkafé Angbett. Foto: Tuija Roberntz
Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan

Podd: Fallet Erik Helgeson del II

Podd: Fallet Erik Helgeson del II

Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz i ett samtal med Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson på Socialistiskt forum i Stockholm 29 november, 2025.

Lyssna på avsnittet i ljudspelaren ovan! (Eller sök efter Arbetaren Radio i din vanliga poddspelare)

Här kan du höra del 1:

Läs gärna våra intervju med Erik Helgeson här:

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan
”Om man inte vill ha nazister på gatorna ska man nog inte vara där själv heller”, sade forskaren Christer Mattson i P1 Morgon. Illustration: Toivo Jokkala

”Det gynnar bara Hitler”

Satirtecknaren Toivo Jokkala kommenterar den aktuella frågan om gynnandet av nazister.

”Det gynnar bara Hitler.” Illustration: Toivo Jokkala

– Det är en väldigt olycklig spiral mellan de högerextrema manifestationerna och motdemonstranterna, sade forskaren Christer Mattson, chef för Segerstedtinstitutet, i  P1 Morgon den 2 december, apropå mobiliseringen mot de återupptagna nazistdemonstrationerna i Sverige.

– Så om man inte vill ha nazister på gatorna ska man nog inte vara där själv heller, tillade Christer Mattsson.

Den här satirbilden av Toivo Jokkala publicerades första gången i tidskriften Brand nr 2/2021.

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan

Podd: Fallet Erik Helgeson

Podd: Fallet Erik Helgeson

Varför är fallet Erik Helgeson och hamnstriden avgörande för arbetarrörelsen? Juristen Frederick Batzler och Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz i ett specialavsnitt av Arbetarens podd.

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan
Arbetsplatsolycka golfbanan Österåker
Polisen utreder nu händelsen som vållande till annans död genom arbetsplatsolycka. Foto: Fredrik Sandberg/TT och Johan Nilsson/TT

Död efter arbetsplatsolycka på golfbanan i Österåker


En man har omkommit i en arbetsplatsolycka på en golfbana i Österåker strax norr om Stockholm. Det här sedan han klämts under ett arbetsfordon.

Olyckan inträffade strax efter klockan åtta på tisdagsförmiddagen. Det här i samband med ett anläggningsarbete på golfbanan där mannen av ännu oklar anledning hamnade under sitt fordon och klämdes svårt. Han fördes akut till sjukhus och på onsdagsförmiddagen meddelade polisen att han avlidit till följd av sina svåra skador.

Händelsen rubriceras nu som vållande till annans död genom arbetsplatsolycka. Flera förhör ska redan ha hållits med den omkomna mannens kollegor.

Hittills i år har minst 45 personer omkommit i samband med misstänkta arbetsplatsolyckor runt om i Sverige, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Publicerad
2 månader sedan
– Det som saknas i dag på många redaktioner är ett publicistiskt mod, säger journalisten Alexandra Urisman Otto. Foto: Roger Turesson

Alexandra Urisman Otto ny skribent i Arbetaren

I somras sa den prisade klimatjournalisten Alexandra Urisman Otto upp sig från sitt jobb på Dagens Nyheter, i protest mot tidningens rapportering om både Palestina och klimatet. I dag publiceras hennes första text sedan dess – som frilans i Arbetaren. 

Hur kommer det sig att du börjar skriva för oss på Arbetaren? 

– Arbetaren är en väldigt fin tidning som jag både tror och hoppas kommer att nå allt fler läsare med tiden. Jag lämnade Dagens Nyheter efter nästan ett decennium på grund av den ängsliga publicistiska kulturen och att tidningen inte förmådde hålla linjen vare sig när det gällde klimatjournalistiken eller bevakningen av folkmordet i Gaza. 

– Arbetaren har en sund inställning till journalistik och jag märker redan att det är högt i tak på redaktionen. Det är som att tidningens stolta historia av att stå rakryggad i sitt motstånd mot nazismen under andra världskriget på något vis sitter i väggarna här. Jag är stolt över att få vara en liten del av den här tidningen.

Vilken typ av journalistik önskar du se mer av?

– Det som saknas i dag på många redaktioner är ett publicistiskt mod. Att man står stadigt i sin syn på vetenskap, fakta och grundläggande, universella mänskliga rättigheter – och att man låter det vara utgångspunkten för journalistiken. Precis det här gör Arbetaren så bra och jag vill egentligen mest se mer av det – fler reportage, intervjuer med intressanta och relevanta personer och granskningar som ställer makten till svars.

– Helt enkelt mer klassisk, god journalistik som ger läsarna möjlighet att orientera sig i den här omvälvande tiden, med accelererande klimatkris och en destabiliserad omvärld med folkmord, krig, konflikter och stora hot mot demokratin.

Du har nyligen släppt en handbok i klimatjournalistik tillsammans med Lisa Röstlund. Hur ser dina planer ut framöver?  

– Jag har ett gäng artikelidéer som jag hoppas kunna få ur mig, och det kommer nya hela tiden. Parallellt skriver jag på en ny bok och tänker mycket på hur jag kan göra mest nytta under de här månaderna och åren när koldioxidbudgeten rinner bort framför våra ögon.

Här kan du läsa Alexandra Urisman Ottos första text i Arbetaren.

Publicerad Uppdaterad