[BOK] Hit, men inte längre Maria Maunsbach Brombergs förlag, 2019 Författaren Maria Maunsbach har i många skepnader missionerat – som programledare i radio, humorklubbsarrangör med mera – kring kvinnors intima liv och hur detta inte borde vara farligt att släppa ut för att dela med andra varelser. Varför ska vi förneka köttets lust och plåga, […]
[BOK] Hit, men inte längre
Maria Maunsbach
Brombergs förlag, 2019
Författaren Maria Maunsbach har i många skepnader missionerat – som programledare i radio, humorklubbsarrangör med mera – kring kvinnors intima liv och hur detta inte borde vara farligt att släppa ut för att dela med andra varelser.
Varför ska vi förneka köttets lust och plåga, som vi med ändå ganska små skillnader delar med den övriga jordens befolkning? Hon får det att låta lätt – och gör det lättare också med sin värme, ja nästan moderlighet mitt i flåset.
Maunsbachs andra roman berättar om socialarbetaren Margit, varken väldigt ung eller färdig med att forma livet, på jakt efter identitet. Det enda hon är säker på är att hon vill bygga ihop just den inre, intima sfären med den mer sociala personan.
Tryggheten med den snälle sambon Andreas räcker inte till och hon börjar sexchatta med en spännande polis. Snart sitter hon på ett tåg till Stockholm för en av henne framforcerat sexdejt på hotell.
Men polisen Karl slaknar direkt, trots, eller kanske just på grund av, Margits rättframma begär. När han svarar med ett kallt pang på med strypgrepp mår hon illa och vill ha kontakt – dansen de försöker sig på misslyckas helt och Margit tar sig hem till Malmö igen med en känsla av att ha varit med om ett övergrepp.
Efter denna upptakt går Margit som i feberdvala, hela hennes liv kommer i gungning då hon inte kan släppa tankarna på vad det var som hände – hon känner skuld, längtan och svartsjuka då hon scannar av Karls sociala medier.
Andreas tröttnar till slut och Margit står ensam och ger sig ut i Tinderdjungeln.
Maunsbach är en mästare på att skriva scener som rimmar riktigt dåligt med Margits inre tankar om frihet och ärlighet.
Berättelsen om den trånande och vilsna Margit är inte en direkt resa fram till ett förlösande slut – snarare är den en undersökning av ett tillstånd, då livet ska formas fastän det bara är vägen som syns. Maunsbach är en mästare på att skriva scener som rimmar riktigt dåligt med Margits inre tankar om frihet och ärlighet, ändå får hon det hela att hänga ihop, för det är ju så att ingenting skulle fungera utan en viss social justering.
Avsnittet från den av Försäkringskassan påtvingade kursen i Corporate Based Mindfulness är ett mästerstycke i beskrivningen av hur anpassning och trots kan rymmas i samma skavande kostym.
Den nyfunna vänskapen med den gamla skolkamraten Josefine är befriande pauser i kräftgången. I deras väninnehäng på bland annat kallbadhuset i Malmö får både läsaren och Margit vila från ambitionerna:
”– Skit i polisjäveln och skit i Andreas, skit i alla. Bara gör som du vill.
Det är en sådan lättnad att träffa Josefine. Samma otroliga känsla som när Andreas ryggfinne sprack över Margits händer. Att få ha en bundsförvant, att få låta omoralen rinna ut och bli synad av en annan människa.”
Just där får Margit ihop det.