Regeringens lagförslag har väckt stor uppmärksamhet, trots att det hittills bara är utläckta uppgifter som har kunnat diskuteras. Enligt dem är regeringens syfte bland annat att ändra den lag som ger alla rätt till gratis högre utbildning och införa privata vinstdrivna universitet, att dra tillbaka rätten till gratis obligatorisk kurslitteratur och att korta den period […]
Regeringens lagförslag har väckt stor uppmärksamhet, trots att det hittills bara är utläckta uppgifter som har kunnat diskuteras.
Enligt dem är regeringens syfte bland annat att ändra den lag som ger alla rätt till gratis högre utbildning och införa privata vinstdrivna universitet, att dra tillbaka rätten till gratis obligatorisk kurslitteratur och att korta den period som studenter har rätt att studera. Man vill också inskränka studenternas representation i universitetsledningarna och ändra den lag som förbjuder polisen att gå in på universiteten.
Förslaget, som får stöd även från den socialdemokratiska op-positionen, har väckt enorma reaktioner.
Enligt Indymedia Athens är nu över 90 procent av Greklands totalt 456 universitetsfakulteter ockuperade och demonstrationerna avlöser varandra över hela landet sedan sex veckor tillbaka.
– Det här är den största studentrörelsen i Grekland på länge. I dag är arbetsmarknaden så osäker att alla vet att man måste ha en bra utbildning om man ska kunna få något arbete. Dessutom är folk trötta på de förändringar i fel riktning som regeringen har gjort under de senaste åren, berättar Sofia Tsadari, arkitekturstudent i Aten på telefon till Arbetaren.
Enligt henne deltar runt 60 000 studenter över hela landet i de stormöten som hålls på de ockuperade universiteten, där man med jämna mellanrum röstar om hur protesterna ska fortsätta.
Aktionerna har nu fått regeringen att skjuta upp behandlingen av lagen till i höst.
– Det är förstås bara en första seger, men jag tror att de kan ha svårt att genomföra lagen i höst, eftersom det är lokalval i oktober och sedan börjar valrörelsen för de nationella valen, säger Sofia Tsadari.
Eftersom polisen inte har tillträde till universiteten kan ockupationerna fortgå utan ingripanden, men vid demonstrationerna har det blivit mer våldsamt.
Efter att en av manifestationerna i Aten, med runt 10000 deltagare, lett till 40 gripna och 14 skadade, har universitets-lärarfacket POSDEP begärt utbildningsministern Marietta Giannakous avgång, eftersom det anser att oroligheterna provocerades fram av kravallpolisen.
Studenterna får även uppbackning från fackföreningsrörelsen.
– Vi tycker att det är viktigt att samarbeta med dem, eftersom det som händer med universiteten är detsamma som också håller på att hända på arbetsmarknaden, säger Sofia Tsadari.
Universitetsanställda lärare beslutade i början av veckan att förlänga sin strejk med ytterligare en vecka.
Till den 22 juni planerade också det grekiska tjänstemannafacket en 24-timmarsstrejk, medan den grekiska motsvarigheten till LO nöjde sig med att lägga ned sitt arbete i tre timmar. Samma dag kommer även regeringens lagförslag att offentliggöras.
Men trots den massiva uppslutningen kring protesterna mot regeringen, finns också kritik mot det nuvarande utbildningssystemet.
– Det här är inte rätt sätt att genomföra förändringar på, men som det ser ut i dag är nivån på universiteten otroligt låg, det är som en frizon där anställda kan göra lite vad de vill utan att utsättas för någon kontroll. Så det kan inte heller fortsätta som förut, säger Amanda Nikolakopoulou, som studerar till lärare i Aten.