Bakom X them out står Eleni Takou och Electra Alexandropoulou, verksamma vid människorättsorganisationen Human Rights 360 och Rosa Luxemburg Foundation. De är båda medlemmar i det ideella nätverket Golden Dawn Watch, som livesänder den största rättegången rörande rasistiska hatbrott sedan Nürnbergrättegångarna 1945–49.

Med X them out vill Eleni Takou och Electra Alexandropoulou stärka medvetandet om vad som pågår i Grekland, i synnerhet hos yngre generationer. Unga är också vanligt förekommande hos de åtalade för våldsbrotten.

– Serieteckningen gör det möjligt att lyfta fram de händelser som annars inte dokumenteras eller synliggörs, i synnerhet inte när det kommer till förövaren själv. Vi har bett femtio grekiska serietecknare att ge förövaren ett ansikte, berättar Electra Alexandropoulou.

Hon tillägger att platsen för det begångna våldsbrottet samtidigt görs påmind med QR-koder.

Med denna kartläggning uppenbaras stadens rasistiska historia, som vi vill att den unga generationen ska känna till.
Eleni Takou, människorättsaktivist

Utöver den fysiska utställningen har nämligen ett antal klistermärken spridits över Aten. På varje plats där ett brott bevisligen har begåtts går det i dag att scanna QR-koden och läsa om vad som hände där, samt föreställa sig situationen med hjälp av en serieteckning som visas digitalt.

– Vi vill att de som rör sig på Atens gator i dag görs påminda om det rasistiska våldet som pågår. Med denna kartläggning uppenbaras stadens rasistiska historia, som vi vill att den unga generationen ska känna till, säger Eleni Takou och berättar att den karta över våldet som X them out tecknar även synliggör relationer mellan Gyllene Grynings kontor och brottsplatserna.

– Det har också visat sig att hatbrotten i dessa stadsdelar minskade sedan en stor del av partiets medlemmar åtalades, säger Eleni Takou.

Såväl i Sverige som i Grekland är det vanligt att hatbrott förblir oanmälda och så småningom faller i allmänhetens glömska. Skälet är ofta att den utsatta är migrant som lever under jord, eller att personen av andra skäl känner sig otrygg i kontakt med polis och annan ordningsmakt.

I Grekland genomfördes en lagförändring gällande vittnesskydd 2014, så att den som anmäler ett hatbrott numera får tillfälligt uppehållstillstånd så länge fallet utreds.

– Innan dess resulterade en polisanmälan i att offret själv arresterades och deporterades, i stället för att förövaren åtalades. Därför fanns det en stor rädsla för att ta kontakt med polis, särskilt då migranter ofta redan har erfarenhet av polisvåld, säger Eleni Takou.

Hon säger att det var därför som nätverket Racist Violence Recording Network utvecklade ett system för hur de skulle samla in och arkivera de vittnesmål som annars skulle utebli.

Nätverket är en paraplyorganisation som bland annat Human Rights 360 ingår i.

Racist Violence Recording Network är också nyckeln för den statistik som nu finns över begångna våldsbrott i Aten med omnejd – för även med den nya lagen är underrapporteringen påtaglig. Det beror bland annat på att det förekommer relationer mellan Gyllene Gryning och polisen, vilket inte minst har påvisats i samband med 2013 års mord på antifascisten och rapparen Pavlos Fyssas.

 I samband med rättegången har många tidigare ignorerade eller nedlagda fall lyfts med hjälp av den data som ”Racist Violence Recording Network” tillhandahåller.
Eleni Takou, människorättsaktivist

Mordet på Pavlos Fyssas resulterade i att Gyllene Grynings dåvarande partiledning greps, vilket var startskottet för den pågående rättsprocessen som inleddes 2015. Samtidigt utreds även en attack på en grupp egyptiska fiskare och en på medlemmar i fackförbundet PAME. Dessutom utreds den legala statusen för Gyllene Grynings verksamhet som sådan.

– I samband med rättegången har många tidigare ignorerade eller nedlagda fall lyfts med hjälp av den data som Racist Violence Recording Network tillhandahåller. Idag står 69 individer åtalade för över 1 000 hatbrott, men Gyllene Gryning svarar med att utesluta de medlemmar som döms – så att de själva kan behålla sin oskuld, säger Eleni Takou.

Så, hur gör Racist Violence Recording Network för att tillhandahålla den data som rättegången använder sig av? Eleni Takou berättar att varje person som vänder sig till någon av nätverkets underorganisationer, såsom Human Rights 360, intervjuas. Materialet transkriberas och arkiveras sedan, samt ingår i nätverkets årliga rapporter om det stigande antalet rasistiska hatbrott i Grekland.

– På så vis får vi ett juridiskt gångbart vittnesmål som annars inte skulle förmedlas till polis eller domstol. När offret mördas och själv inte kan tala för sin sak har vi bland annat intervjuat dennes familjemedlemmar.

På nätverkets hemsida publicerar vi även juridiska dokument och analyser av processen – allt för att främja medvetandet om vad som pågår.
Electra Alexandropoulou, människorättsaktivist

Sedan 2012 är Gyllene Gryning representerat i parlamentet i Grekland och har i dagsläget sju procents väljarstöd, vilket komplicerar den pågående rättsprocessen. Och trots drygt 160 vittnen och veckoliga förhör rörande drygt tusen våldsbrott bevakas rättegången föga av grekisk media.

– Därför kommenterar och livesänder Golden Dawn Watch processen på Twitter och Facebook. På nätverkets hemsida publicerar vi även juridiska dokument och analyser av processen – allt för att främja medvetandet om vad som pågår, säger Electra Alexandropoulou.

Under utställningens avslutande helg hölls två publika samtal. Först med serietecknarna själva och sedan med kandiderande lokala politiker inför det stundande grekiska valet, i samtal med kommunens migrations- och integrationsmöte.

– Kandidaterna fick då svara på hur de planerar bemöta det rasistiska våldet på Atens gator, samt hur de tänker förhålla sig till att Gyllene Gryning tycks förbli representerade i kommun och parlament – om rättegångens förlopp inte ändras drastiskt, säger Electra Alexandropoulou.

Den 16 mars samlades tusentals människor på Atens gator för att demonstrera som en del av den globala aktionsdagen mot rasism. En tid senare stängde utställningen, men QR-koderna sitter kvar på lyktstolpar husfasader i Atens stadskärna.

Nu hoppas Eleni Takou och Electra Alexandropoulou att de femtio tecknade våldsscenerna så småningom ska samlas i en bok, något som för tankarna tillserieboken Mausf rån 1980, av den amerikanska serietecknaren Art Spiegelman. I boken gestaltar han sin fars minnen från förintelsen, där tyskar, judar och amerikaner tecknas som hundar, råttor och katter.

Det är inte ovanligt att våldets abstrakta statistik översätts med konstnärliga medel. 2017 höll konstnären David Larsson konstutställningen Den allmänna ordningen och den inre säkerheten på Konsthall C i Stockholm. Titeln lånade Larsson från rikspolisstyrelsens uttalanden gällande den återkommande förlängningen av tillfälligt utökade gränskontroller.

I konsthallen mötte besökaren ett antal köksbord och stolar i trä, varpå konstnären hade ristat statistiken från de nära 200 rapporterade bränderna vid svenska asylboenden och HVB-hem. Liksom X them out påminner Larssons ristningar hur våldsbrott återkommande både måste skrivas ned och läsas upp för att den strukturella rasismen ska synliggöras och i bästa fall, bekämpas.

Nyligen rapporterade Arbetaren om det tyska nätverket The Society of Friends of Halit, som med konstnärliga, journalistiska och juridiska metoder har kartlagt de nio mord på turkiska arbetare som begåtts i landet under 2000-talet.

– Vi i Golden Dawn Watch är i kontakt med The Society of Friends of Halit som år 2018 samarbetade med det konstnärliga nätverket Forensic Architecture. De har följt de tyska rättsprocesserna aktivt – och bland annat producerat en film om mordet på Pavlos Fissas, säger Electra Alexandropoulou.

I filmen The Murder of Pavlos Fyssas påvisas den grekiska polisens uppenbara medverkan i mordet på Fyssas, trots att tidigare rättsprocesser visat på motsatsen.