Både regeringen och rebellgrupper hindrar humanitära grupper att bedriva hjälparbete i det katastrofdrabbade Sydsudan. Biståndsarbetare vittnar om nya avgifter, höjda kostnader och konvojer som stoppas. Det sker i större omfattning än i andra länder, skriver Christine Monaghan från Watchlist on Children and Armed Conflict.
Fakta ”Attacks On Health Care – South Sudan”
Rapport från Watchlist on Children and Armed Conflict, en koalition baserad i New York som arbetar för att förhindra övergrepp mot barn i konfliktområden. I intervjuer med biståndspersonal i landet och i grannlandet Uganda vittnas om att regering och opposition i Sydsudan hindrar hjälpen från att nå ut. Över 750 gånger har tillgången till humanitärt bistånd stoppats 2016 och 2017.
Biståndsarbetare berättar att de måste betala avgifter till regeringen och oppositionen i samband med förhandlingar om hjälpsändningar. Att det finns avgifter för att landa på flygfält, och att det för att ta med sig kontanter ut på fältet krävs godkännanden av minst fem olika departement. De säger att det alltid är något som har ändrats, eller något som saknas.
Exemplen på de hinder som Sydsudans regeringsföreträdare infört för att förhindra att humanitär hjälp når ut i konfliktområdena är många. Såväl regeringen som oppositionen använder sig av detta som en krigstaktik – vilket leder till att sjukdomar sprids och människor dör.
I en ny rapport har Watchlist on Children and Armed Conflict dokumenterat minst 750 tillfällen under 2016 och 2017 då tillgången till humanitärt bistånd förvägrats – i många av fall av myndighetsföreträdare.
På senare år har jag bevakat samma fenomen i många andra konfliktområden, däribland i Afghanistan och i Jemen. Men ingenstans har omfattningen varit så stor som i Sydsudan.
I mars förra året höjde exempelvis myndigheterna avgifterna för arbetstillstånd till utlänningar från 100 dollar till hela 10 000 dollar. Även registreringsavgifterna för internationella ickestatliga organisationer höjdes.
Dessutom har myndighetsföreträdare börjat lägga sig i vilken personal organisationerna vill anställa. Och de har gång på gång ändrat olika regler vilket gjorde det svårare för humanitär personal att ta sig till sina arbeten. Landets myndigheters agerande har därmed ytterligare förvärrat den redan mycket svåra situationen för befolkningen.
Som alltid i konfliktområden drabbas kvinnor och barn särskilt hårt.
Allt detta sker i ett land där de humanitära behoven är enorma. I slutet av förra året rapporterade FN-organet OCHA att minst en femtedel av Sydsudans sjukhus hade tvingats stänga medan hälften av de övriga tvingades bedriva sin verksamhet med mycket begränsad kapacitet.
Under 2016 och 2017 genomförde olika väpnade styrkor minst 50 attacker mot vårdinrättningar. Även dessa attacker används som en krigsstrategi för att förhindra att civila får tillgång till vård. Resultatet är att delar av landet är drabbat av undernäring, svält och sjukdomsepidemier.
De humanitära organisationernas arbete i Sydsudan har en avgörande betydelse. Sedan 2013 har dessa organisationer enligt OCHA stått för närmare 80 procent av de vårdinsatser som genomförts i landet.
Som alltid i konfliktområden drabbas kvinnor och barn särskilt hårt. Enligt OCHA har fyra miljoner människor tvingats bort från sina hem i Sydsudan och hela 85 procent av dessa människor är kvinnor eller barn.
Watchlist on Children and Armed Conflict kräver att den sydsudanesiska regeringen följer sina förpliktelser och ser till att inga humanitära insatser blockeras. Dessutom bör ett oberoende organ bildas i syfte att granska hur det humanitära arbetet har förhindrats.
Det internationella samfundet måste omedelbart agera för att få ett slut på denna försåtliga krigsstrategi som har fått förödande konsekvenser för Sydsudans barn.