Antalet telefonsamtal från dem som söker hjälp för hedersrelaterat våld och förtryck ökar kraftigt. Det visar statistik från flera håll. Samtidigt upplever många unga tjejer i både Stockholm och Göteborg att deras liv begränsas på grund av den egna familjens kontroll, enligt en undersökning från tidigare i år.
En av anledningarna till att antalet telefonsamtal kring frågor som rör hedersrelaterat våld och förtyck blir allt fler är, enligt de organisationer som jobbar med problemet, att medvetenheten i samhället ökat. Både bland ungdomar och hos personal inom exempelvis skola och myndigheter.
– Samtalen har ökat men det behöver inte bero på att våldet nödvändigtvis har ökat. Utan snarare på att fler känner till vår verksamhet.
Det säger Juno Blom, utvecklingssamordnare på det nationella kompetensteamet mot hedersförtryck vid länsstyrelsen i Östergötland, till Arbetaren.
I en förhållandevis färsk rapport som organisationen Varken kuvad eller hora låtit göra, och som bland annat bygger på samtal med drygt 2 000 ungdomar i både Stockholm och Göteborg, visar det sig att många, framför allt unga tjejer, upplever att deras liv kontrolleras av såväl föräldrar och syskon som övrig släkt.
I undersökningen svarade hela 28 procent av de tillfrågade att de var mycket hårt kontrollerade. Många vittnade också om att de själva inte har rätt att välja vare sig partner eller vänner.
Enligt en rapport från 2014, som togs fram på uppdrag av regeringen, lever omkring 100 000 ungdomar under hedersförtryckande normer.
Främlingsfientliga krafter har kidnappat frågan, men de diskuterar ju helt fel. Å andra sidan finns det också en kulturrelativism i Sverige där många blundar för de problem som faktiskt finns.
Juno Blom, utvecklingssamordnare på det nationella kompetensteamet mot hedersförtryck
Till kompetensteamets telefonlinje ökade antalet telefonsamtal med 50 procent under förra året. Dit kan bland annat lärare och personal från landets socialtjänster vända sig för att få stöd och hjälp om de misstänker att någon utsätts för hedersrelaterat förtryck. Enligt dem är problematiken spridd över hela landet och frågorna kan röra allt från att någon inte själv får bestämma umgängeskrets, till risken för tvångsäktenskap.
Juno Blom menar att frågan är känslig och hon upplever att många är rädda för att bli stämplade som rasister om de pratar om problemet.
– Främlingsfientliga krafter har kidnappat frågan, men de diskuterar ju helt fel. Å andra sidan finns det också en kulturrelativism i Sverige där många blundar för de problem som faktiskt finns, säger hon.
– Men om man blundar för det spelar man bara de religiösa fundamentalisterna i händerna. I grunden handlar det här om alla människors lika värde.
Enligt henne gäller det att hålla flera bollar i luften samtidigt när frågan diskuteras.
– Våld mot kvinnor och barn har funnits i Sverige i alla tider och det förekommer även inom de nya grupper som kommer hit. När vi får kännedom om fall är det viktigt att vi agerar och informerar om vilka rättigheter man faktiskt har här.
Även Dilek Baladiz, enhetschef för Origo, resurscentret mot hedersrelaterat våld och förtryck som riktar sig till ungdomar mellan 13 och 26 år i Stockholms län, bekräftar bilden av att antalet samtal med ungdomar och unga vuxna som söker stöd har ökat.
– Fler känner ju till oss nu, att det skett en ökning av både unga och yrkesverksamma som hör av sig råder det ingen tvekan om, säger hon.
Det handlar om allt från begränsad rörelsefrihet och att man inte har rätt att göra sina egna val i livet till att man helt enkelt tvingas att leva ett dubbelliv och har en hemlig relation.
Dilek Baladiz, enhetschef för Origo
Origo är ett samarbete mellan samtliga kommuner i Stockholms län, Stockholms läns landsting och Polisen i region Stockholm, och har funnits sedan 2013. En av grundstenarna i verksamheten är att de som hör av sig kan vara anonyma, något som gjort att fler törs ta steget till en första kontakt.
Förra året var det 156 nya ungdomar som tog kontakt med verksamheten, jämfört med 112 året innan.
– Det handlar om allt från begränsad rörelsefrihet och att man inte har rätt att göra sina egna val i livet till att man helt enkelt tvingas att leva ett dubbelliv och har en hemlig relation, säger Dilek Baladiz.
– Men vi kan också få samtal om fysiskt våld. Allt från örfilar till grövre brott.
Hon berättar att det främst är unga tjejer som hör av sig. Ungefär 11 procent av ungdomarna är pojkar. Arbetsgruppen består av kuratorer, barnmorska, polis, samt en koordinator. Alla arbetar de under samma tak.
Enligt Dilek Baladiz är mörkertalet när det gäller de som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck stort. Det finns fortfarande många utsatta ungdomar som inte känner till verksamheten.
Lokalerna där Origo sitter ligger på hemlig adress för att öka tryggheten hos de som söker stöd och hjälp. Dilek Baladiz vill att kunskapen, som visserligen tycks ha ökat de senaste åren, blir än större. Inte minst bland lärare och andra personer som möter utsatta barn och ungdomar.
– De här frågorna och hur vi kan arbeta förebyggande måste finnas med i olika akademiska utbildningar. Vi måste fortsätta upplysa om barns rättigheter och alla krafter behövs, från förskolan och uppåt.
Den stora förändringen nås genom att satsa på kvinnorna. Att flickor får gå i skolan och kan försörja sig själva. Att de helt enkelt tillåts ha möjlighet att välja bort en man och stå på egna ben.
Astrid Schlytter, rättssociolog
Astrid Schlytter är docent i rättssociologi vid Stockholms universitet och tidigare ansvarig för en kartläggning beställd av Stockholms stad om hedersproblematikens omfång. Hon säger till Arbetaren att siffrorna de fick fram när rapporten genomfördes för snart tio år sedan var förfärliga.
– Det är väldigt många som lever under hedersbegränsningar. 16 procent av tjejerna som besvarade enkäten fick inte ha pojkvän, förväntades vara oskulder den dagen de gifter sig och hade stora begränsningar vad gäller valet av framtida äktenskapspartner, säger hon.
– Det hedersrelaterade förtrycket är riktat mot det egna barnet, mot dottern.
Eftersom målet är att hon ska vara orörd när hon gifter sig behöver hon kontrolleras från den dag hon i biologisk mening blir kvinna.
En gemensam nämnare som kunnat identifieras för de unga flickor som kan anses leva under hedersförtryck, påpekar Astrid Schlytter, är att föräldrarna är födda utomlands och att de ofta är starkt religiösa. Enligt henne kommer många av de som utövar det hedersrelaterade förtrycket från samhällen där staten är svag eller opålitlig och där i stället släkten eller den egna familjen förväntas stå för säkerhet och trygghet.
Astrid Schlytter menar att det bästa sättet att motverka hedersförtryck är genom utbildning och arbete.
– Den stora förändringen nås genom att satsa på kvinnorna. Att flickor får gå i skolan och kan försörja sig själva. Att de helt enkelt tillåts ha möjlighet att välja bort en man och stå på egna ben, säger hon.
– De här frågorna måste man våga ta upp i skolorna. I dag upplever jag det som att det finns en feghet och försiktighet i det svenska samhället, åtminstone från politiskt håll.