President Donald Trumps beslut att häva stoppet av oljeledningen genom Standing Rock-stammens reservat skapar vrede. Nu återmobiliserar ursprungsfolkens organisationer motståndet. Men även om flera av dem uppmanar till civil olydnad inriktar sig Standing Rock på juridiken.
Den nytillträdda amerikanska presidenten Donald Trumps exekutiva order att häva stoppet av oljeledningen, DAPL, tog många på sängen. Men ursprungsbefolkningens organisationer var snabbt på fötter. Just nu pågår åter mobiliseringen i sociala medier av förra årets motståndsrörelse i North Dakota.
– Vi behöver massiv civil olydnad och solidaritet med Standing Rock. Trump-administrationen kommer tända en revolution som gör oss starkare än någonsin förut, säger Kandi Mosset, medlem av Mandan, Hidatsa and Arikara-stammen, till brittiska The Guardian.
På tisdagen undertecknade presidenten ordern som innebär att konglomeratet bakom DAPL kan strunta i att vänta på utredningen om pipelinens miljökonsekvenser. Men det är ännu oklart om beslutet kommer leda till ett återupptagande av protestlägret från förra året. Förra fredagen uppmanade Standing Rock:s stamråd de kvarvarande aktivisterna att lämna.
I ett uttalande från stamordföranden efter presidentens order meddelas att striden nu kommer att tas till domstol.
– Amerikanerna vet att den här pipelinen var orättfärdigt omdirigerad mot vår vilja. Den rådande sträckningen riskerar att kränka våra rättigheter och förorena vårt och 17 miljoner amerikaners vatten, sade stamordförande Dave Archambault II, i ett uttalande på motståndskampanjens hemsida.
När aktivisterna firade seger var vd:n för bolaget bakom oljeledningen säker på Donald Trumps stöd vid en valseger. När nu den nytillträdde presidenten, som en av sina första exekutiva order visar sig hans tilltro varit berättigad.
– Jag är 100 procent säker på att en Trump-administration skulle godkänna pipelinen, sade Kelcy Warren till NBC, vilket Arbetaren då uppmärksammade.
Innan årsskiftet rapporterade Arbetaren om den dåvarande presidentkandidatens 2,5 miljoner stora aktieinnehav i projektet. Donald Trumps kampanjledare uppgav då att kandidaten hade sålt av sina aktier.
Men det finns flera kopplingar. Bolaget Energy Transfer bidrog med motsvarande nio miljoner kronor till presidentens valkampanj. För stamordföranden Dave Archambault II råder det ingen tvekan om att den exekutiva ordern är en direkt “återbetalning” för stödet.
– Genom att tilldela det här servitutet riskerar Trump våra rättigheter och vattentillgång för att gynna sina rika finansiärer och vänner på DAPL, säger han i ett pressmeddelande.
I samband med servituttilldelningen åt konglomeratet bakom DAPL, revs även ett tidigare stopp av en lika lång oljeledning, den så kallade Keystone XL. Pipelinen ska transportera mer än 800 000 fat råolja från Kanada till USA:s kust vid mexikanska golfen. Beslutet mottogs med stor entusiasm av Kanadas premiärminister, Justin Trudeau, hyllad för landets engagemang i klimatfrågan.
– Jag har gett mitt offentliga stöd till projektet under många år eftersom det leder till ekonomisk tillväxt och bra jobb, sade premiärministern under en presskonferens rapporterar kanadensiska CTV.