Region Gävleborg gjorde om ambulanspersonalens nattarbetstid till jourtid för att spara drygt fyra miljoner. Men personalen sade upp sig och tills i juli har regionen i stället betalat fyra miljoner för hyrpersonal – och siffran tickar vidare.
Genom att göra om ambulanspersonalens nattarbetstid till jourtid hoppades Region Gävleborg kunna spara drygt fyra miljoner kronor. Men personalen såg inte med blida ögon på en timlönesänkning på 29 procent.
När inte regionen lyssnade på personalens invändningar sade 42 personer upp sig och nu har regionen i stället lagt över fyra miljoner kronor på inhyrd personal.
– Vi skulle spara 4 miljoner och nu har vi i stället bränt fyra miljoner. Det är dåligt för skattebetalarna, för personalen och allra mest för patienterna och det är för dem vi finns, säger Rasmus Bjerén, ambulanssjuksköterska och förtroendevald för Vårdförbundet, till Arbetaren.
Förra året lade regionen totalt knappt 1,8 miljoner kronor på inhyrd personal inom ambulansen. I år har den kostnaden bara fram till och med juli varit den dubbla. Då återstår det dessutom fem månader av 2016.
Sedan de 42 personerna sade upp sig har, enligt Rasmus Bjerén, ytterligare uppsägningar inkommit.
När man jobbar med den här typen verksamhet och vill genomföra förändringar bör man börja med att ta det genom personalen och facket.
Rasmus Bjerén, ambulanssjuksköterska och förtroendevald för Vårdförbundet
Ett av motiven med införande av jourtid var dessutom att regionen skulle komma till rätta med det stora och kostsamma övertidsuttaget. Men enligt Rasmus Bjerén har resultatet i stället blivit ett högre övertidsuttag än någonsin. Trots det har flera ambulanser blivit stående på grund av personalbrist, säger han.
– Jag tycker att den viktigaste lärdomen man kan dra av det här är att när man jobbar med den här typen verksamhet och vill genomföra förändringar bör man börja med att ta det genom personalen och facket. Det gjorde man inte här.
Peter Sund är verksamhetschef på regionen med ansvar för ambulanssjukvården. Han vill inte svara på frågor i telefon utan bara skriftligt. Arbetaren frågade honom om hans syn på att besparingen uteblivit och får ett kort svar.
”Jouren kommer att följas upp under hösten och då kommer vi bland annat se hur ekonomin utvecklats”, skriver han i ett mejl.
Han kommenterar inte uppgifterna om att ambulanser har fått bli stående, men skriver att utryckningstiden inte har blivit sämre. Det beror, enligt Peter Sund, på att personalen har gjort ett så bra jobb. Han säger också att regionen nu arbetar med att rekrytera personal och att de har fått in sex ansökningar. Tre ytterligare personer väntar också med att få börja sin introduktionsutbildning.
På frågan om de hade kunnat göra något annorlunda och till exempel avhjälpa problemen om man hade rådfrågat personal och fack svarar Peter Sund i mejlet:
”Det finns saker i processen som hade kunnat göras annorlunda och vi jobbar nu internt inom ambulansen för att få till en bättre dialog i framtida processer.”