Förra veckans kuppförsök i Turkiet har resulterat i massiva tillslag och specialåtgärder från presidentens och regeringens sida. Enligt Turkietkännaren Ekim Çağlar har kuppförsöket öppnat upp för fortsatta utrensningar – de personer som nu avlägsnats från sina arbetsplatser tror han kommer ersättas av personer som stöttar AKP, för att öka partiets makt inom den offentliga byråkratin.
Kuppförsöket mot Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och hans regering förra fredagen har följts av massarresteringar inom militären och massuppsägningar av domare, åklagare, lärare och universitetsanställda. I onsdags kväll utlyste Erdoğan ett tre månader långt undantagstillstånd i landet, under vilket parlamentet ställs åt sidan och regeringen får fatta beslut på egen hand, och han själv kliver in som överbefälhavare. Vice premiärminister Numan Kurtulmuş säger också att Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna tillfälligt kommer att upphävas i landet.
Presidenten hävdar att den religiösa ledaren Fethullah Gülen, som tidigare varit en av hans allierade, är hjärnan bakom förra veckans kuppförsök, men hittills är både vem som planerat den och utifrån vilka motiv fortfarande oklart.
En påminnelse om en mörk tid i Turkiets historia, säger statsvetaren och skribenten Ekim Çağlar om det som hänt. Många trodde att statskupper var något som landet lagt bakom sig och att ett försök skett nu har varit en överraskning, säger han.
Regeringen har för vana att rikta svepande anklagelser mot olika grupper.
Ekim Çağlar, statsvetare och skribent
Vad är din förståelse av det som inträffat den senaste veckan?
– Det råder oklarhet kring många omständigheter. Från officiellt håll menar man att det handlar om en komplott som Gülen ligger bakom, men det vet vi inte, så det är många konspirationsteorier som är i omlopp. Regeringen har för vana att rikta svepande anklagelser mot olika grupper, vilket också är en anledning till att många hyser farhågor om att det även kommer ske utrensningar bland andra.
Ekim Çağlar betonar att det är oklart om kuppförsöket handlar om en ideologisk konflikt eller en ren maktkamp. Om det är en mer kemalistisk fraktion inom militären som initierat kuppförsöket handlar det om ett missnöje över förlorad politisk makt och en kamp mellan sekulära nationalister och mer religiösa krafter, säger han. Men om regeringens egen teori om att Fethullah Gülen ligger bakom stämmer, menar han att det handlar om en maktkamp som inte är direkt knuten till politiska värderingar.
– Hela förståelsen av kuppförsöket beror på vem som visar sig ligga bakom det.
När tror du att det kommer uppdagas?
– Jag har inga stora förhoppningar om att få reda på det, jag tror inte någon fullständigt oberoende utredning kommer utföras. Det finns exempel på att känsliga detaljer mörkas eller att bevis till och med fabriceras när det gäller liknande exempel, även i närtid. Anklagelser följs ofta inte upp. Det finns många frågetecken i turkisk historia, kanske kommer även det här förbli en gåta.
Förmodligen kommer AKP även förnya försöken att utöka presidentens maktbefogenheter. Frågan har legat högst upp på agendan sedan tidigare.
Ekim Çağlar
Enligt Ekim Çağlar har kuppförsöket öppnat upp för godtycke från regeringspartiet AKP:s sida. De personer som nu avlägsnas från sina arbetsplatser tror han kommer ersättas av personer som stöttar AKP, för att öka partiets makt inom den offentliga byråkratin.
– Förmodligen kommer AKP även förnya försöken att utöka presidentens maktbefogenheter. Frågan har legat högst upp på agendan sedan tidigare, nu lär frågan aktualiseras ytterligare. Det pågår en process att skriva en ny konstitution och första utkastet blir nog klart inom det kommande året, säger Ekim Çağlar.
Han förutspår även ökade motsättningar mellan både politiska, religiösa och etniska grupper och säger att samhället länge varit polariserat.
Hur beskriver personer du varit i kontakt med inom Turkiet stämningen som råder nu?
– Under de första dagarna var det vissa som inte vågade gå utomhus trots att de var emot kuppen. Det har under längre tid pågått en avskalning av redan begränsade demokratiska fri- och rättigheter i Turkiet, men vänsterns hållning har hela tiden varit att man varken velat se en militärkupp eller en civil diktatur. Men många känner obehag inför den hätska stämningen på gatorna och det finns en rädsla för att framställas som syndabockar för att de vågar ställa kritiska frågor kring hur AKP agerar.