”Det skapade gnistan till revolutionen”

Det är tidig morgon i New York när jag ringer upp Christian Smalls. Det har bara gått någon vecka sedan han blev avskedad från Amazon efter att ha organiserat en protest på sin förra arbetsplats, på JFK8 på Staten Island i New York. Ett distributionscenter där det i dagsläget arbetar runt 5000 personer.

Christian Smalls menade att företaget inte vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder i samband med utbrottet av covid-19. Inte minst i New York, en stad som blivit epicentrum för viruspandemin och där tusentals människor dött i sviterna av covid-19. I början av mars utropade borgmästaren undantagstillstånd i miljonstaden och sedan dess ligger gatorna övergivna och tomma. Samtidigt pågår arbetet på Amazons distributionscenter som vanligt.

Foto: Frank Franklin II/TTTimes Square ligger öde och få människor syns på gatorna i New York.
Foto: Frank Franklin II/TT
Times Square ligger öde och få människor syns på gatorna i New York.

Christian Smalls berättar att han i början av mars noterade att kollegor runt omkring honom på golvet började må dåligt. 

– Somliga kräktes. Andra kände sig yra, trötta och hade huvudvärk. Jag märkte att någonting var fel och kontaktade därför HR-teamet för att larma om situationen. Jag sade att vi borde stänga ned byggnaden och sätta folk i karantän. Vi hade inga bekräftade fall i början av mars och HR-teamet menade att de följde riktlinjerna, att det inte fanns något att vara orolig över och ingen anledning att vidta åtgärder. Jag höll inte med och försökte jobba vidare med frågan på egen hand.

Christian Smalls tog ledigt några dagar och kontaktade hälsomyndigheten i New York. När han kom tillbaka till arbetet den 24 mars möttes han av en sjuk och utmattad kollega. Hon hade rödsprängda ögon och berättade att hon dagen dessförinnan testat sig för covid-19 och nu väntade på provsvaret. 

– Jag sa åt henne att gå hem. Klockan var nio på morgonen, det var fortfarande tidigt. Hon var min vän och lyssnade på mig och förstod. Hon gick hem.

Christian Smalls utanför sin förra arbetsplats JFK8 på Staten Island.Foto: Privat
Christian Smalls utanför sin förra arbetsplats JFK8 på Staten Island.
Foto: Privat

Två timmar senare, klockan elva på förmiddagen, var det som vanligt dags för manager-möte. Där fick Christian Smalls veta att de hade ett första positivt bekräftat fall av covid-19 i byggnaden. 

I Queens hade en liknande situation uppstått på ett amazonslager bara några veckor tidigare. Då hade de stängt ned byggnaden och därefter professionellt sanerat lokalerna. Christian Smalls förväntade sig att samma sak skulle hända på Staten Island. Men så blev inte fallet. 

– Allting var business as usual, vi skulle inte berätta för de anställda för att inte skapa panik. Det var sista gången jag jobbade för Amazon. Jag tog tag i personen som jag jobbar med varje dag och vi drog därifrån vid tolvtiden. Jag höll inte alls med om vad de gjorde. 

Foto: Foto: Frank Franklin II/TTMånga människor stannar hemma i karantän i New York. Gatorna gapar tomma och borgmästaren har utlyst undantagstillstånd.
Foto: Foto: Frank Franklin II/TT
Många människor stannar hemma i karantän i New York. Gatorna gapar tomma och borgmästaren har utlyst undantagstillstånd.

Christian Smalls säger att han vägrade ge upp. Han gick hem, ringde fler telefonsamtal, försökte dra i medias uppmärksamhet. Han kontaktade myndigheterna åter igen men utan resultat. 

Nästa morgon återvände han till byggnaden men gick i stället till kafeterian.

–  Jag gick tillbaka till lagret varenda morgon; onsdag, torsdag, fredag, lördag och satt i kafeterian åtta timmar om dagen. Varje morgon klockan nio gick jag och en grupp på tio personer till platschefens kontor för att lyfta problemen. Han lyfte luren och ringde någon ovanför honom men ingenting hände. 

Christian Smalls berättar att de gång på gång fick samma svar – ”att det inte är ett beslut som kan tas på lokal nivå”, ”vi behöver inte stänga ned byggnaden” och ”vi följer riktlinjerna”. 

På fredagen gick han ensam till platschefen och hamnade i en intensiv argumentation med honom. 

– Jag sa att vi måste stänga ned byggnaden eller så måste någonting göras. Jag tog upp Kentucky-byggnaden som exempel, där de hade stängt ned och anställda fått betalt under hela veckan. Platschefen sade att regeringen stängde ned byggnaden och att de anställda inte hade protesterat. Men jag hade läst i artiklar att de visst protesterat. 

Christian Smalls fick åter igen läsa riktlinjerna som inte sa honom någonting. Han gick därifrån och började mobilisera inför en walkout på måndagen. Den här gången började media ringa upp honom. 

På lördagen återvände han till byggnaden och till kafeterian. En manager kom fram och tog Christian Smalls åt sidan. Han sade att han skulle sättas i betald karantän eftersom han kommit i kontakt med någon som smittats av covid-19. 

– Jag svarade att jag försökt berätta detta hela veckan. Att det inte bara var jag som kommit i kontakt med henne, utan hela avdelningen. Att vi alla borde sättas i karantän. Men nej, ”bara du, ingen annan, bara du” svarade han. Jag svarade ”okej, inga problem”. Så gick jag därifrån och förstod att något var fel, att jag blivit utpekad för att tystas. De hade uppenbarligen tröttnat på mig.

På måndagen vid lunchtid organiserade Christian Smalls strejken.

Christian Smalls (i mitten) under protesten den 30 mars utanför lagerbyggnaden på Staten Island. Foto: Bebeto Matthews/TT
Christian Smalls (i mitten) under protesten den 30 mars utanför lagerbyggnaden på Staten Island.
Foto: Bebeto Matthews/TT

– Mellan 50-60 personer kom ut. Allting var planerat, också timingen. Jag valde en dag när det skulle vara fint väder och 18 grader. Jag visste att alla skulle vilja äta lunch utomhus. Jag gav världen vad den behövde se och det var walk-outen. Folk anslöt sig på fläcken och de höll upp mina skyltar. De pratade med pressen och media, sa sanningen om att de inte skyddades på arbetet. Att de inte hade masker eller rätt typ av handskar. Det blev en gnista till en revolution eftersom så många människor runt om i världen just nu inser att de befinner sig i samma situation och att det här är farligt. 

Två timmar senare fick Christian Smalls sparken från företaget över telefon. Amazon nekade till att detta skulle bero på politisk agitation eller hans roll som organisatör. De menade att han brutit mot karantänregler då han trots att han varit i kontakt med en person som varit sjuk återvände till byggnaden och deltog i protesten.

– Vi sa upp hans anställning eftersom han satt andras hälsa och säkerhet i fara och brutit mot sina anställningsvillkor, sade Kristen Kish, talesperson för företaget till New York Times.

Amazon nekar till att de skulle undanhållit information om bekräftade fall. Företaget säger också att de bett alla som varit i nära kontakt med personen som insjuknat i Covid-19 att sätta sig själva i karantän i 14 dagar med lön, enligt Forbes Magazine.

Strejken fick stor uppmärksamhet i amerikanska medier. Men också det faktum att Christian Smalls fått sparken. New Yorks borgmästare Bill De Blasio meddelade på en presskonferens att han bett stadens kommissionär för mänskliga rättigheter att utreda händelsen. 

Gerald Bryson var en av de arbetare som protesterade för bättre säkerhet på Staten Island.Foto: Bebeto Matthews/TT
Gerald Bryson var en av de arbetare som protesterade för bättre säkerhet på Staten Island.
Foto: Bebeto Matthews/TT

Men Amazon hamnade också i blåsväder i media. Ett internt mötesprotokoll läckte ut och Vice News avslöjade hur toppchefer på Amazon diskuterat Smalls under ett morgonmöte. 

”Han är inte smart, eller artikulerad”, skrev den högt uppsatte Amazonschefen David Zapolsky i möteschatten angående Christian Smalls. ”Låt honom utgöra den mest intressanta delen av historien, och om det möjligt, låt honom bli ansiktet för hela fack- och organiseringsrörelsen”. Vid mötet var också Jeff bezos, Amazons grundare och vd, närvarande.

I ett uttalande till VICE News svarade Zapolsky att hans kommentarer var ”personliga och känslosamma”.

“Jag var frustrerad och upprörd över att en amazonanställd skulle sätta andra Amazonians hälsa och säkerhet i fara genom att återkommande gå tillbaka till lokalerna efter att fått varningar om att gå i karantän.”

Christian Smalls blev inte förvånad över hur de uttryckte sig i det interna mötesprotokollet. 

Hur kände du när du läste konversationen?

– Jag kände ingenting, för de har inte gjort något för mig under hela mitt liv. Jag bryr mig inte om deras åsikt. Det handlar inte om mig. Om de är hotade av någon som tjänar 25 dollar i timmen och de har den rikaste mannen i världen i samma rum som dem, säger det något om att jag berättade sanningen. Är det verkligen så allvarligt att du måste ha möte med vd:n?

– De är snåla och allting handlar om pengar och inte människor. De säger till och med det. Vi oroar oss inte för de anställda, låt oss bara oroa oss för Christian Smalls. Om du arbetar för Amazon handlar det endast om att göra dem rikare och rikare. De bryr sig inte om ifall du tar med dig vriuset hem till dina familjer. De bryr sig inte om du lever eller dör. Om du dör, gissa vad de gör? De anställer ytterligare 100 000 nya personer. Folk måste vakna upp och gå därifrån.

Efter ditt avsked sa borgmästaren i New York att de ska låta kommissionären för mänskliga rättigheter utreda fallet. Kommer de att göra detta?

– Ja självklart! Processen har redan påbörjats. De har skickat brev, och Amazon måste svara. Det handlar om tid. Just nu är det svårt. Domstolarna är stängda. Alla sitter i karantän. Men de har detta som en topprioritet. Jag uppskattar borgmästaren och alla kongressledamöter och senatorer som klivit in för att hjälpa utredningen. 

Tror du att många anställda är rädda för att sätta sig upp mot Amazon?

 – Absolut. Jag får mejl varje dag från hela världen. Folk säger att de vill vara anonyma men uttrycker sin rädsla. I Tokyo, Japan, Brasilien, London, Colombia. Jag hör historier från hela världen och det är verkligen ledsamt vad som händer. Det handlar inte bara om Amerika, eller JFK8 på Staten Island. De här byggnaderna finns över hela världen.

– Mitt meddelande till alla är: nummer ett: om du vill praktisera verklig social distansering, sluta klicka på On.Click.Buy och beställa varor från dem. Nummer två: Om du är amazonanställd och inte känner dig trygg på din arbetsplats – ta tillbaka din makt. De här människorna är rika. De kommer inte att plocka upp en låda, packa den och skicka ut den till en kund. Det är du som har makten. Så ta tillbaka din makt och gå ut. Stå upp för dig själv och var inte rädd.

Hur gick det till när du började jobba på Amazon? Har du alltid arbetat som assistant- manager?

– Jag blev rekryterad från botten. Jag tjänade 12 dollar i timmen och sedan förflyttades jag upp. Jag var en vanlig picker. Uppenbarligen är jag fortfarande på botten, men det spelar ingen roll. Jag arbetade mig upp till en supervisor-position på mindre än ett år. Jag öppnade upp tre byggnader för dem; New York, New Jersey och Connecticut. I varje byggnad tillbringade jag mer än ett år. 

Hur är situationen i New York nu? Är det staden militariserad på grund av nödsituationen?

– Ja det är riktigt svårt och dåligt just nu. Det enda vi kan göra är att be om att det ska bli bättre och stötta alla som behöver det, särskilt vårdpersonalen. Det är dem som verkligen behöver hjälp.

Din kollega förväntades arbeta medan hon väntade på resultatet från covid19-testet. Borde inte hon ha satts i karantän?

– Nej du har rätt i det. De borde sätta dig i karantän tills provsvaren kommer tillbaka, men de gör inte det. Du måste gå tillbaka till jobbet under tiden. Det är därför jag säger att deras policies inte är vettiga.

– Du kan inte ens be om ett test om du inte har allvarliga symptom, vilket innebär att du antagligen bär på viruset om du väl gör det. Jag skulle inte låta någon ta den chansen. Jag skulle vänta tills personen fick provsvaren och det kan ju ta ett par dagar. Jag har sagt till Amazon många gånger att de behöver sådana regler men de har inte gjort någonting. 

Och när du jobbade där var det en person som testat positivt, medan andra hävdar att det i själva verket var tio fall? 

– Det finns omkring 30 fall nu. I den där byggnaden. 

Planerar du nya aktioner?

– Jag personligen måste fortsätta arbetet med pressen, med mitt team. Det jag planerar långsiktigt är att fortsätta stötta fackföreningar över landet. Vi har ett gemensamt mål just nu. Att skapa en koalition mot de här stora företagen som utnyttjar de som arbetar i fronten. Det är målet just nu, att ta tillbaka makten från kapitalismen. 

Nu när du fått sparken, hur lyckas du försörja dig själv?

– Jag har satt upp en ”gofundme” på min Twittersida. Den är egentligen inte till för mig, utan för alla som inte får lön. Jag ville ta hand om mitt folk (anställda på JFK8 på Staten Island reds. anm) först, det var därför jag startade den. Det handlar inte om pengar utan om att rädda liv. Människor har inte varit på jobbet på en månad och har svårt att klara livhanken. Så jag ville ta hand om dem och bestämde mig för att ta emot donationer. 

Är det många som inte vågar gå till jobbet nu och som stannar hemma utan lön?

– Ja absolut! Det finns 18-åriga ungdomar som inte går till jobbet. Det finns äldre med hälsoproblem, de går inte heller till jobbet. Det finns personer som är sjuka och inte kan få tillgång till tester – de vill inte riskera sina kollegors hälsa och går därför inte heller dit. Det finns helt enkelt många. Och jag vill ta hand om dem.

Har folk tagit ut sin semester i förtid för att kunna stanna hemma med lön?

– Många har ändå ingen, det kommer inte fungera. Jag har redan använt all min semester. Och om du inte arbetat tillräckligt lång tid på företaget har du ändå ingen. Vi vet inte hur länge vi kommer att befinna oss i den här situationen, det kan ta månader.

De senaste två veckorna har fler anställda sparkats efter att öppet ha kritiserat företaget. Maren Costa och Emily Cunningham var båda anställda på tech-sidan på Amazon och arbetade som user experience designers. De kritiserade företaget på Twitter för att inte ta säkerhetsriskerna för lagerarbetarna på allvar och lät ett upprop cirkulera bland de anställda. Costa hade arbetat för företaget i 15 år och Cunningham i mer än fem år. Båda två var också aktiva i gruppen ”Amazon Employees for Climate Justice”.

En talesperson för företaget har bekräftat för tidningen The Guardian att de båda anställda sagts upp, och uppgett att det berodde på att de ”upprepade gånger brutit mot interna policys” som förbjuder anställda att kommentera företaget offentligt, utan godkännande från chef.

Förra veckan blev även Bashit Mohamed, lagerarbetare i Minnesota, avskedad efter att ha försökt organisera anställda för bättre säkerhet under coronapandemin. Företaget har uppgett att avskedandet hade att göra med Bashit Mohameds språkbruk och uppförande.

Lyssna på Arbetarens podcast ”Amazon: Motstånd i pandemins tid” där vi intervjuar Christian Smalls:

Publicerad Uppdaterad
18 timmar sedan
Forum Noden Röster från rörelserna
Ett nytt diskussionsforum för vänstern har lanserats: Noden forum. Foto: Annika Byrde/TT, Skärmdump. Montage: Arbetaren

Nytt internetforum för vänstern: ”Behövs en mötesplats för diskussion”

På några dagar har det nya internetforumet Noden samlat ihop över 150 medlemmar som skapat lite mer än 500 inlägg. Vilka ligger bakom det och varför behövs ett nytt forum för vänstern?

Ni beskriver Noden forum som vänsterns nya mötesplats på nätet. Berätta mer, vad är tanken med forumet och hur kommer det fungera?

– Vi tror att det behövs en mötesplats där saker kan diskuteras i lugn och ro och inte försvinna direkt i sociala medie-flöden. Nu finns det en mötesplats men det är upp till användarna att möblera den.

Vilka är ni som startar upp det?

– En insatsstyrka med handplockade medlemmar som alla brinner för en stark rörelse. Redo att fylla forumet med intressanta ämnen, hålla rent och bidra till en kamratlig stämning.

Är forumet kopplat till Radio Noden?

– Vi har kopplat ihop forumet med Radio Noden för att det är en grym infrastruktur. Och så slapp vi hitta på ett nytt namn. Ingen kan ana hur många usla namn vi kom på innan.

Varför behöver den radikala vänstern ett nytt internetforum?

– Vi själva behövde det nog för att kunna snacka saker med likasinnade. Det senaste året har vi åkt runt och pratat med många kamrater och många har saknat något liknande. Om vänstern i allmänhet tänker likadant lär vi ju märka.

Vilka hoppas ni kommer hitta dit?

– Gamla rävar och unga lejon. Förhoppningsvis några som också mest är nyfikna på att organisera sig. Men vi skulle gärna se att klimatrörelsen också hittade forumet.

Publicerad Uppdaterad
19 timmar sedan
Bildmontage: I förgrunden förhandlaren Daniel Jonzon från Linköpings LS. I bakgrunden Trädgårdstorget torg i Linköping
– Det är mycket jobb med varje fall. Men vi har fått mycket hjälp av både medlemmar från Stockholms LS och SAC:s nya migrantorganisatör Pelle Sunvisson, säger Daniel Johanzon. Foto: Toivo Jokkala, Fredrik Sandberg / TT. Montage: Arbetaen

Nu satsar fler lokala fack på migrant­organisering

Både i Linköping och i Göteborg satsar nu syndikalistiska fackföreningar på att organisera arbetare med migrantbakgrund.

I Göteborg har man precis genomfört ett flerspråkigt möte för migrantarbetare och i Linköping har man redan vunnit flera fall.

Daniel Johanzon, förhandlare för Linköpings LS, berättar att de har jobbat med flera fall både inom jordbruksektorn, frisörbranschen och på byggarbetsplatser.

– Vi hade bland annat ett fall på ett bygge där en medlem blev uppsagd, men där vi lyckades förhandla fram ett skadestånd för felaktig uppsägning och att medlemmen skulle få betalt för den tid han faktiskt jobbat.

För varje liten seger berättar Daniel Johanzon har det trillat in fler och fler medlemmar med migrantbakgrund i Linköpings LS.

– Som LS har vi växt det senaste året och jag tycker det är jättesporrande. 

– Det är mycket jobb med varje fall. Men vi har fått mycket hjälp av både medlemmar från Stockholms LS och SAC:s nya migrantorganisatör Pelle Sunvisson, säger Daniel Johanzon.

Flerspråkiga möten för arbetare i Göteborg

I Göteborg anordnades det nyligen ett möte för migrantarbetare på ryska och ukrainska där organisatörer från Stockholms LS deltog.

I en artikel i SAC:s medlemstidning syndikalisten berättar Alex Bohlin från Göteborgs LS:

– På sikt hoppas och tror jag att vi kan stötta medlemmar till att organisera och hjälpa varandra, särskilt personer inom samma bransch och på samma arbetsplatser.

– Göteborgs LS får genom de här mötena förhoppningsvis även möjlighet att kunna se inom vilka branscher i Göteborg med omnejd som många migranter arbetar och antagligen utnyttjas och var vi kan hjälpa till att organisera arbetare.

Publicerad Uppdaterad
19 timmar sedan
Vänsterpartisten Mohamed Ali och Silas Aliki.
”Det verbala våld som koncentreras mot Abdukardir Ali är en spegelbild av det kapitalistiska systemets hat mot och rädsla för såväl den organiserade arbetarklassen som muslimer och svarta personer”, skriver Silas Aliki. Foto: Fredrik Sandberg/TT, Lo River Lööf

Silas Aliki:
Tidöstyret är inte över

”Tiden efter den mest rasistiska valrörelse Sverige haft i modern tid har, föga förvånande, även den präglats av rasism. Drevet mot den vänsterpartistiske ledamoten Mohamed Abdukardir Ali, som tog sig in i riksdagen med personkryss, är en berättelse om hur högerns världsbild totalt dominerar vårt offentliga samtal”, skriver Silas Aliki.

Det verbala våld som koncentreras mot Abdukardir Ali är en spegelbild av det kapitalistiska systemets hat mot och rädsla för såväl den organiserade arbetarklassen som muslimer och svarta personer. Det lilla styrkeprov från jordens fördömda som inkryssandet av honom i riksdagen utgör är tillräckligt för att trigga både anonyma trollkonton och namnkunniga opinionsbildare till höger. 

Samtidigt pågår fortfarande Tidös paradigmskifte, som bara syftat till att ge samma rasistiska kapitalism mer muskler, i bakgrunden. Den extrainkallade riksdagen röstade under sommaren igenom enorma reformer som nu trätt i kraft och börjar få effekt. Nyligen fick jag ett mejl från en lokalradioreporter som undrade varför en åklagare i den lokala tingsrätten begärt en person utvisad. Det rörde sig bara om misstanke om ett mindre bidragsbrott, varför?

Utvisningar kan sexfaldigas

Jag tvingas svara att det beror på ny lagstiftning som trätt i kraft den 1 september i år, där åklagare gjorts skyldiga att alltid lägga till ett yrkande om utvisning, om de gör bedömningen att målet kan leda till att den tilltalade döms till en strängare påföljd än böter. Tidöregeringens förhoppning om att regeländringen ska sexfaldiga antalet utvisningar kanske är i överkant, men i praktiken innebär den att en dom för rattfylla eller flera fall av ringa narkotikabrott kan innebära deportation.

Till detta ska läggas den så kallade straffreformen, där riksdagen bland annat höjde straffen för närmare 50 olika brott och tog bort regeln om att annan påföljd än fängelse ska väljas om det är möjligt. Reformen beräknas leda till 16 000 fler utdömda fängelseår de kommande tio åren och öka antalet människor i fängelse till 40 000. Riksdagen röstade under sommaren även igenom förändringar i försörjningskravet för anhöriginvandring, som kommer att öka antalet så kallade tonårsutvisningar kraftigt.

Sossarna röstade för många av Tidös förslag

Lagstiftning är, även i Tidöregeringens antidemokratiska expressfart, ett långsamt verktyg. Det kommer att dröja månader och år innan ändringarna slagit igenom så pass att allmänheten märker det i sin vardag. När kollegor, klasskompisar och vänner som levt hela sina liv i Sverige utvisas för småsaker och anhöriga som döms för brott inte längre får vård utan enbart straff kommer sannolikt en motreaktion. Men de partier som nu vunnit valet känner redan till konsekvenserna. Socialdemokraterna röstade i den absoluta majoriteten av fallen dessutom för att införa dem. 

Det är i ljuset av allt detta drevet mot Abdukardir Ali måste ses. Om den parlamentariska vänstern inte förmår riva upp dessa klasslagar, denna institutionaliserade rasism, finns inget existensberättigande kvar. Det åligger dessutom oss som bor i det här landet att göra våra röster hörda, om vi inte vill att den här politiken ska genomföras i vårt namn. Att en enda av folket inkryssad ledamot kan dra igång så mycket rädsla och reaktion från makten är en indikation på vad vi kan göra om fler av oss organiserar oss som och med Mohammed Abdukardir Ali.

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
En lotsbåt och ett fartyg från Kustbevakningen på plats vid det 130 meter långa fartyget BBC Lagos
Fartyget i bild har inget att göra med domen. Foto: Johan Nilsson / TT

Lotsarnas arbete i Marstrand stoppas efter dom  

Lotsarnas arbete i Marstrand pausas efter veckans dom, då en lots fälldes för den uppmärksammade dödsolyckan på Tjörn i juli. 

Den 28 juli kolliderade ett fraktfartyget Misje Verde med en fritidsbåt utanför Tjörn. En mamma och dotter ombord på båten omkom, medan pappan och sonen klarade sig. 

I veckan dömdes Göteborgs tingsrätt kaptenen och lotsen för vållande till annans död, vållande till kroppsskada och vårdslöshet i sjötrafik.

Kaptenen får villkorlig dom, och lotsen villkorlig dom med dagsböter. Båda har nekat till brott.

– Det vi försöker ta reda på nu är hur många i arbetsgruppen som mår så pass dåligt att de behöver bli sjukskrivna och vår förhoppning är att de som mår bra ska kunna återgå till arbete snart, säger Björn Alverfeldt, presstalesperson på Sjöfartsverket till Svt.

Lots och kapten nekar till brott

Enligt lotsens advokat har allt för stort ansvar lagts på lotsen och han har till Svt sagt att de kommer att överklaga domen. Han hävdar att det inte är lotsen som ska ha ansvar för utkik.

– Det är fartygschefen som har ansvar för utkik, inte lotsen, säger Thomas Håkansson, lotsens försvarare till Svt.

Kaptenens försvarare håller inte med:

– Det synes vara praxis i svenska farvatten att lotsen tar över manövrering och styrning av fartyget, men då får man ta ansvar för det också, säger Taavi Tuula som är kaptenens försvarare, till Svt.

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
Israel rullstolrar för barn Gaza
Trots ”vapenvilan” dödar den israeliska militären i snitt ett barn om dagen inne i Gaza. Foto: Abdel Kareem Hana/TT och Oded Balilty/TT

Israels blockad: Inga rullstolar till barnen i Gaza

Trots det humanitära katastrofläget vägrar Israel fortfarande släppa in rullstolar avsedda för barn i Gaza. Det rapporterar nu den australiensiska public service-kanalen ABC News.

Splitter- och skottskador, amputerade ben och söndertrasade kroppar. Enligt FN-organet Unicef har över 11 000 barn i Gaza drabbats av livsförändrade skador till följd av Israels bombningar. Trots det blockeras fortfarande en leverans av 900 specialdesignade rullstolar av de israeliska myndigheterna, avslöjar ABC News.

Rullstolarna, skänkta av bland annat hjälporganisationen Kids on Wheels Alliance, anlände till Jordanien redan vintern 2025 men har sedan dess inte släppts in i Gaza.

Över 20 000 palestinska barn döda

Israel menar, enligt ABC News, att rullstolorna kan ha ”dubbla användningsområden”.

Rullstolarna är specialdesignade för att klara svår terräng, som exempelvis rasmassorna inne i det sönderbombade landskapet, och dessutom byggda för att kunna justeras i takt med att barn växer.

Vid sidan av de många svårt skadade uppskattas över 20 000 barn ha dödats av den israeliska militären sedan oktober 2023. Trots den så kallade ”vapenvilan” som trädde för ett år sedan har FN och andra människorättsorganisationer rapporterat om att ett barn om dagen dödats inne i Gaza sedan dess.

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
Håkan Gustafsson om SvD:s och Aftonbladets rapportering om misstänkt valfusk i Husby utanför Stockholm. Foto: Mika Johnsson Kaster, Jesper Sandström Wikipedia, Skärmdumpar, SvD, Aftonbladet.

Stora luckor i SvD:s och Aftonbladets rapportering om kvinnorna i Husby

”SvD:s och Aftonbladets rapportering om misstänkt valfusk i Husby grundas på anonyma vittnesmål och anklagelser som de utpekade inte verkar ha fått bemöta. Det är en journalistik under all kritik som misstänkliggör grupper av människor baserat på etniskt ursprung”, skriver Håkan Gustafsson.

Förra veckan gick SvD:s ledarskribent Peter Wennblad ut med uppgifter om att fler än hundra eritreanska kvinnor ska ha förtidsröstat i grupp, instruerade av två präster.

”Mer än hundra eritreanska kvinnor kommer i grupp för att förtidsrösta på medborgarkontoret i Husby. De har sällskap av två präster från sin församling. Alla röstar på samma parti, och kryssar samma kandidat. Prästerna instruerar kvinnorna hur de ska göra”, skriver Peter Wennblad i ledartexten.

Uppgifterna ska enligt honom komma från samtal han haft med flera valförrättare i Järvaområdet, men hur många vittnen det handlar om får vi inte veta.

Dagen efter intervjuade Aftonbladet två vittnen till händelsen. Ett av vittnena skriver i ett sms till Aftonbladet:

”Det dök upp minst 100 jag skulle snarare säga 150. Mestadels äldre damer från Eritrea som varit i den närbelägna kyrkan. Ytterst få, skulle säga 3-4 av dom yngre kunde lite svenska.”

I både Aftonbladet och SvD är vittnena till händelsen anonyma.

Deras enda brott verkar vara att de har röstat

Av artiklarna att döma verkar varken SvD:s Peter Wennblad eller Aftonbladet ens ha sökt några av de 100 till 150 kvinnorna eller prästerna, via till exempel församlingen.

Den här typen av dramatiska och spektakulära uppgifter riskerar att misskreditera en stor grupp människor på en etnisk och religiös grund. Det enda vi får veta är deras potentiella bakgrund och att de eventuellt tillhör en församling – samtidigt som de utpekas som del av valpåverkan och valfusk.

Men deras enda brott tycks vara att de har röstat, och allt på grundval av anonyma vittnen.

Händelsen verkar inte ha tagits upp av någon av de incidentrapporter som valarbetare enligt lag sedan 2026 är skyldiga att upprätta. Enligt Svt:s uppgifter från chefen för valnämndens kansli, Eva Debels, stämmer anklagelserna inte överens med de uppgifter som de samlat in under förtidsröstningen.

Den polisanmälan som valnämndens kansli har upprättat baserar sig nämligen inte på de uppgifter som de har samlat in under förtidsröstningen – utan på Peter Wennblads anonyma uppgifter.

Vem gjorde vad, var, när och varför?

Självklart ska medier undersöka röstfusk och valpåverkan oavsett om det sker i Husby, Falun eller i Norrbotten. Men bra journalistik måste ställa frågor och söka svar från flera källor. Speciellt när det kommer till den här typen av allvarliga anklagelser.

Varken i Aftonbladet eller i SvD får vi veta när den här händelsen skulle ha ägt rum, bara att det ska ha skett någon gång under förtidsröstningen.

Och här uppstår problemet när medier glömmer journalistikens viktigaste frågor: Vem gjorde vad, var, när, hur och varför?

En tidning som har gjort grundjobbet och som är värd att uppmärksamma är Nyhetsbyrån i Järva som i måndags gav sig ut i Rinkeby för att ställa frågor om valet och röstfusk direkt till dem som faktiskt röstade.

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
Dödsolycka Helsingborg, Väla Södra
Dödsolyckan var den tjugoandra hittills i år på svenska arbetsplatser. Foto: Johan Nilsson/TT

Klämd till döds under truck i Helsingborg

En man i 40-årsåldern klämdes under tisdagseftermiddagen till döds under en truck vid ett industriområde i södra Helsingborg. Dödsolyckan var den tjugoandra hittills i år på svenska arbetsplatser.

Det var strax efter klockan 14 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten i Helsingborg. Mannen ska då av oklar anledning fått en vältande truck över sig inne på handels- och industriområdet Väla Södra. Han fördes akut till sjukhus med svåra skador.

Senare under kvällen bekräftade polisen att han omkommit och att de påbörjat en utredning om vållande till annans död och arbetsmiljöbrott.

Hittills i år har mins 22 personer omkommit i arbetsplatsolyckor runt om i Sverige, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
Lena Nyberg och Sanningskommissionen för det samiska folket
Lena Nyberg är ordförande för Sanningskommissionen för det samiska folket och hon kräver nu en lång rad konkreta åtgärder från den svenska regeringen. Foto: Per Danielsson/TT

Kravet på staten: ”Be samerna om ursäkt”

Erkänn ansvar för historiska oförrätter och kompensera för konsekvenserna. Det är uppmaningen från Sanningskommissionen för det samiska folket till den svenska staten.

Den statliga utredningen som tillsattes av regeringen 2021 har under de senaste åren kartlagt och granskat hur den svenska staten behandlat samerna genom historien. Under onsdagen presenterades slutbetänkandet och domen är lika hård som tydlig: Be om ursäkt och betala för konsekvenserna.

– Vi har gått igenom hur beslut som fattats av staten och Svenska Kyrkan påverkat den samiska minoriteten. Nu vill vi se en ursäkt för de övergrepp och kränkningar som skett, säger Lena Nyberg som är ordförande för Sanningskommissionen, till Arbetaren.

Det handlar bland annat om markstölder, tvångsförflyttningar och omfattande diskriminering som satt djupa spår i stora delar av den samiska befolkningen i Sverige. I utredningens slutrapport beskrivs konsekvenserna av den svenska statens politik som ”förödande”.

Vill se nationell försoningsprocess

Sanningskommissionens slutrapport lämnades över till regeringen på onsdagen. Foto: Per Danielsson/TT

Nu kräver Sanningskommissionen därför att regeringen agerar.

Bland annat vill de se ett särskilt center för upprättelse och försoning. Det här för att sprida kunskap om övergreppen som pågått i århundraden.

– Förutom det behövs också en lång rad konkreta åtgärder för att möta alla andra oförätter. Samer i dag drabbas fortfarande av hat och hot och därför krävs det att den svenska regeringen mer aktivt börjar arbeta för de mänskliga rättigheterna, säger Lena Nyberg.

Hon och kommissionen vill också se en nationell försoningsprocess samt stärkt samiskt inflytande när det kommer till frågor som rör exempelvis gruv- och vindkraft.

Rapporten överlämnades under onsdagen till kulturminister Parisa Liljestrand i samband med presentationen av den vid Mittuniversitetet i Östersund.

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
Right Liveliehood 2026
Timnit Gebru och Zakithi Sibandze från organisationen Rural Women's Assembly och den georgiska människorättsaktivisten Tamar Oniani är några av årets pristagare. Foto: Right Livelihood

Det alternativa fredspriset: Här är årets vinnare

Kampen mot patriarkalt våld, auktoritära styren och en allt mer okontrollerad AI-utveckling. Det är temat på årets Livelihood-pristagare som presenterades under onsdagsmorgonen.

– Ett system byggt för att tjäna ett fåtal kommer aldrig att hålla. I år hedrar vi kvinnor som vägrar att vänta på tillåtelse. De skriver om reglerna som auktoritära och patriarkala ledare samt Silicon Valleys mäktigaste män tagit för givet att de fick skriva själva, säger Ole von Uexkull, verkställande direktör för Right Livelihood i ett uttalande.

Det prestigefyllda så kallade alternativa Nobelpriset har i över 45 år delats ut till människor och organisationer som leder väg för en mer rättvis och hållbar värld. Pristagarna garanteras livslångt stöd i sin kamp och uppmärksammas varje år i stora internationella medier. 

På onsdagsmorgonen tillkännagavs vinnarna av 2026 års Right Livelihood-pris vid en presentation i Stockholm med följande motiveringar:

Jalila Haider. Foto: Right Livelihood

Jalila Haider. Som den första kvinnliga advokaten från den hazariska minoriteten i Pakistan kämpar hon mot etnisk, statlig och patriarkal förföljelse, driven av övertygelsen att ingen människa är illegal.

Rural Women’s Assembly. Organiserar kvinnor på landsbygden i södra Afrika. Enligt juryn ”i en förenad kraft som försvarar land, fröer och kroppslig autonomi mot företags och patriarkala strukturers övertygande”.

Nona Kurdovanidze och Tamar Oniani från Georgian Young Lawyers’ Association kämpar för demokrati och mot auktoritär repression. Foto: Right Livelihood

Georgian Young Lawyers’ Association, GYLA. Människorättsorganisation av frivilliga jurister som kämpar för demokrati och medborgerlig makt inför ”auktoritär repression” i Georgien.

Timnit Gebru. Amerikansk forskare inom artificiell intelligens. Enligt juryn utmanar hon maktkoncentrationen inom AI och banar väg för digital teknologi som är rotad i rättvisa, levd erfarenhet och mänsklig handlingskraft.

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
Poeten Jesper Lundby skriver veckoverser i Arbetaren. Foto: Wikimedia Commons. Montage: Arbetaren

Veckovers: I skenet

Jag halvligger i soffan.
Vardagsrumskvällen är sen.
Mitt ansikte och två andras
upplysta av tre telefoners sken.

Arbetsdagen egentligen slut
men jag öppnar och läser ett mejl.
Kan inte motstå att gå in och kolla
hur många gillar mig?

Min dotter längtar efter luren
fastän hon inte fyllt två
hade hon lärt sig exakt vad den var
långt innan hon lärde sig gå.

Allting jag älskar blir content
och jag älskar det mindre därför
men jag är ungefär som alla andra
och gör ungefär som dom gör.

Jag minns vagt andra sätt att bete sig.
Att på gott eller ont hitta på
något med den eller vad
som råkade finnas där just då.

Det var lättare att tro på något eget.
Att behålla vår egen illusion.
Nu när alla illusioner är deras
återstår väl bara tappa tron.

Rädsla äter upp hjärnorna.
Den förvandlas till politik.
Skärmen visar mig alla fienderna.
Såna måste förvandlas till lik.

Vem önskade sig det här livet?
Jag vet nog ingen alls.
Ändå sitter alla jag känner
med Zuckerbergs kniv mot sin hals.

Det känns som jag sitter i fängelse
men även såna har sina vägar ut.
Detta köttätande nätcasino
var någonstans finns dess slut?

Hur gör jag för att inte spela med?
Hjärtat svider och ömmar.
Snälla säg hur jag får ett slut
på reklaminslagen i mina drömmar.

Jag tar dottern till havet en regnig dag.
Vi kastar småsten i böljan den grå
och jag knäpper inte ett endaste kort.
Det här ska dom fan inte få.

Publicerad Uppdaterad