Arbetsdagar präglade av kontroll, press och stress är vardag för de som arbetar på Zalandolagret i Brunna. Det framkommer när Arbetaren gör ett oplanerat besök och får ta del av några av de anställdas berättelser om enorm stress, övervakning och vakter som kontrollerar skiftbytena.
Paraplyet vänds ut och in och det yr av regnvatten kring lastbilarnas hjul när jag går mellan industristängslen. Här, i Brunna utanför Kungsängen, finns flera lagerlokaler och logistikföretag. Det är skiftbyte och två röda bussar lämnar och hämtar arbetare på Zalandos lager, som drivs av företaget Ceva Logistics Nordic Services.
Strax innanför grindarna står en ung man med en papperskopp med kaffe i handen som just avslutat sitt pass. Han säger: ”Jag vet inte vad jag ska säga, det är okej, det är sådär, det är lager”.
Han berättar att det är jobbigt att vara bemanningsanställd och arbeta för timlön. Det är svårt att få heltid och fast anställning, konstaterar han.
Fortsatta problem på Zalandos lager
Arbetaren har rapporterat om hur tidigare anställda varit kritiska mot arbetsköparen. Agnes Lansrot, förhandlingssekreterare på Stockholms LS, säger att det fortfarande finns problem på arbetsplatsen. På Stockholms LS har de en speciell telefontid för medlemmar på Zalandos lager och det kommer ständigt in nya fall. Just nu har facket tre förhandlingsärenden.
– Det handlar ofta om att folk har någon sorts arbetsskada och blir trakasserad av arbetsledare eller chef, säger Agnes Lansrot.
Grymey Aregay, har just blivit uppsagd efter att ha varit arbetsbefriad under en period. Han arbetade på Zalandos lager i fem år.
Innan han stängdes av arbetade han på packavdelningen. Han hade fått byta från plock till packavdelningen eftersom han hade ont i fötterna. När han skulle byta tillbaka hade Grymey Aregay fortfarande ont i foten, den närmaste chefen sa då att han skulle återkomma men hann gå på semester innan Grymey Aregay fick besked. En annan avdelningschef sade åt Grymey Aregay att gå till plockavdelningen. Grymey Aregay försökte svara att han väntade på besked om var han skulle placeras på grund av smärtan i foten. Plötsligt en dag när han skulle stämpla in fungerade inte kortet. Han beskriver att det var en jobbig händelse.
– Det var många kompisar som skrattade bakom mig. Jag kunde nästan inte sova på två veckor, säger Grymey Aregay.
Han beskriver arbetsplatsen som ett fängelse.
– Man känner ingen frihet. När man går på toa kommer någon bakom dig, du får inte sitta och dricka vatten i två minuter, då kommer de och påminner om målet.
Grymey Aregay är inte ensam om att vara kritisk. Fouad, som egentligen heter något annat men som vill vara anonym för att inte få problem på arbetsplatsen säger såhär:
– De tror inte vi är människor. De tar inte det vi säger på allvar.
Fouad berättar att chefer och vakter betett sig aggressivt på arbetsplatsen, men att de inte får gehör från cheferna. Han berättar hur en anställd nyligen blev filmad av en säkerhetschef för att han inte ville visa sitt anställningskort.
– Han filmade, tog bild och var aggressiv. Vi gick och pratade med cheferna och de sa samma sak som tidigare när vi anmälde. De vill inte göra någonting, de låtsas att de vill och skriver anteckningar. Cheferna bryr sig om sig själva inte om arbetarna, de tror inte vi är människor. De tar inte det vi säger på allvar, säger Fouad.
Vakter kontrollerar skiftbytena
Vid parkeringsplatsen till lagret i Brunna möter Arbetaren två vakter som håller koll på skiftbytet, en vid grinden och en vid ingången till lagret. Den ena berättar att de är där för att det lätt blir stökigt när så många ska in och ut.
Transport har kollektivavtal på arbetsplatsen och på sin hemsida skriver de att de har förbättrat arbetsmiljön och att de fortsätter göra det. De skriver att de har en god samverkan med arbetsköparen, men att det kan bli tuffa förhandlingar.
– Transport har kollektivavtal på arbetsplatsen, och där tror jag inte det är samma problem. Men transport verkar inte ha så stora klagomål på arbetsmiljön medan vi ser hur många anställda blir utslitna eller är med om arbetsplatsolyckor, säger Agnes Lansrot.
Grymey Aregay berättar att han tidigare inte kände till SAC Syndikalisterna.
– Jag brukade ringa till Transport, de brukade berätta på ett annat sätt och hjälpte inte.
Både Fouad och Grymey Aregay beskriver hur folk behöver stressa för att nå upp till målen.
– Det är en jättestor arbetsplats. Folk springer, säger Grymey Aregay.
På packavdelningen är målet 155 varor i timmen.
– De gör kanske 200 och är helt svettiga, hinner varken dricka eller gå på toa, säger Fouad.
Extrem stress orsakar hälsoproblem
Han jobbar på plockavdelningen. Han beskriver hur stressen får konsekvenser.
– Jag svimmade, det snurrade i huvudet. Jag kunde inte stå, jag trodde jag skulle dö på arbetsplatsen och satte mig på soffan.
Fouad berättar att ambulansen fick komma, och att det symptomen tycks ha orsakats av stress och ångest. Samtidigt berättar han att han är långt ifrån ensam om att påverkas av stressen på det sättet.
Stora och särskilda beställningar, säger Grymey Aregay, tar längre tid att packa ihop. Han beskriver att om man tar det lugnt och gör det snyggt, säger de att det tar för lång tid. Om man i stället är snabb, pekar de på att det är för dålig kvalitet.
– Först ska man lägga skor, sedan jackor, sedan textil. Men om man gör noggrant hinner man inte målet.
Han beskriver hur de som är snabba och når över målet kan bli teamledare.
– Sedan jämför de och säger att de klarade 300. Men alla människor är inte likadana, några är snabbare andra långsammare, säger Grymey Aregay.
Fouad beskriver också att det är långt ifrån alla som når upp till målet och att många på arbetsplatsen har skadade knän eller ryggar.
Enligt Grymey Aregay är det svårt att få gehör från teamledaren.
– De som blir teamledare tänker bara på målet, inte på folket. De lyssnar inte på oss.
Enligt Grymey Aregay kan det leda till en varning om man inte når upp till målet och den ”aktiva tiden” som arbetsköparen mäter.
Arbetstagarna får ofta och många varningar
Agnes Lansrot ser ett problem med att företaget inte vill gå in på hur aktiv tid mäts.
– Du skannar ett paket och sedan ska du ställa det någonstans. Går det för lång tid börjar det räknas som inaktiv tid och de kunde inte svara på efter hur lång tid det börjar räknas som det.
Eftersom det är så många som har varningar är det svårt för den enskilde arbetaren att veta hur allvarligt företaget tycker att det är, säger Agnes Lansrot. Hon anser att Ceva Logistics Nordic Services utnyttjar att de har systemen för att mäta prestation.
– Det går såklart att sätta upp mål som inte går att uppnå och mäta prestationer för att sedan när man vill säga upp någon ha tillräckliga skäl att göra det, säger Agnes Lansrot.
Enligt Fouad ber bemanningspersonalen de som är anställda av Ceva Logistics Nordic Services att prata med cheferna.
– Bemanningen ber oss Ceva:re att gå och prata med cheferna. De säger “jag ber er, för om vi ska prata med cheferna kommer vi få sparken direkt”, säger Fouad men beskriver att när de gör det så säger cheferna att de är för få. Samtidigt som han ser att det är få som vågar vara öppna med sin kritik. Vid upprepade tillfällen när de har frågor om arbetsmiljön, säger Fouad att cheferna säger att de inte kan svara.
Stressen slår tillbaka på individen
Grymey Aregay berättar att bemanningspersonalen är extra stressade på grund av risken att inte få komma tillbaka om de är för stressade.
– De kanske gör 250, de hinner inte prata, de bara springer.
Grymey Aregay tycker inte att det ska vara ett krav att nå upp till målet.
– Målet står inte med i kontraktet, det står att du ska jobba måndag till fredag 8 timmar om dagen.
Skiftbytet på Ceva Logistics Nordic Services går snabbt.
Arbetare strömmar ut från det enorma lagret. Arbetaren försöker få en kommentar från två unga kvinnor som just verkar ha avslutat sitt pass, men de har för bråttom in i en av de två bussarna det står ”abonnerad” på. Sedan far bussar och bilar iväg och plötsligt är det lugnt igen.
Inne på lagret börjar lagerarbetarna i nästa skift sina pass.
