Två medlemmar i Solidariska byggare har inte fått ut sina löner på flera månader. En utpekad arbetsköpare undviker delgivning och hävdar att han bara var anställd. En annan på företaget har anklagats för misshandel. Men måndagens fackliga blockad mot en av arbetsplatserna ledde till samtal med huvudentreprenören – och nytt hopp.
”Lurendrejare! Var rädd, var rädd, vi hittar dig!” ekar på ryska mellan flervåningshusen på Infanterigatan i Solna.
Fasaderna är täckta av byggställningar, luften är disig. Bakom byggstaketet pågår en omfattande renovering av ett flertal bostäder. Vid infarten till bygget står ett tjugotal arbetare. De är från bland annat Ukraina, Bulgarien, Lettland, Peru, Colombia, Bolivia, och Costa Rica. På deras matchande reflexvästar står det SAC-Syndikalisterna.
Det är fackföreningen Stockholms byggsyndikat, även känd som Solidariska byggare, som genomför en blockad mot ett bygge där två av dess medlemmar tidigare jobbat. Slagorden riktar sig mot några ljusskygga underentreprenörer.

Ingen lön på flera månader
De två medlemmarna i facket, Roman Ramazanov och Jevgenij Marinov, säger att de inte fått lön för flera månaders arbete som de utförde förra året. Arbetarna är bulgariska medborgare, med rötter i forna Sovjet, och pratar ryska. Arbetsköparen ska inte heller ha betalt ut semester- och övertidsersättning.
Totalt handlar det om en löneskuld på över trehundratusen kronor.
– Vi fick betalt i några månader, men sedan slutade lönen komma, säger Jevgenij Marinov.
– Ibland jobbade vi 10–12 timmar, även på helger, men vi fick aldrig någon övertidsersättning heller, lägger Roman Ramazanov till.

När Roman Ramazanov först kom till Sverige jobbade han för ett litauiskt bolag i Göteborg. Förhållandena var okej, även om lönen var låg. Han ville jobba på ett ordentligt, svenskt bolag och flyttade så småningom till Stockholm. Men trots att bolaget där han och Jevgenij Marinov sedan blev arbetskamrater var registrerat i Sverige, var förhållandena mycket sämre.
Oklara anställningsförhållanden
Enligt dem sysslar personerna bakom bolaget med målmedvetet bedrägeri. Roman Ramazanov och Jevgenij Marinov berättar att deras chefer tjänade väl på deras arbete och att en av cheferna var regelbundet bortrest på semester.
– Man frågade: Var är chefen? Och får höra att han är i Thailand. Nämen fantastiskt! Själv står jag på byggställningen och jobbar. Utan lön!, minns Roman Ramazanov ett enligt honom typiskt samtal på jobbet, och skakar på huvudet.
Dagens blockad är den senaste episoden i en historia som tidvis påminner om en detektivfilm. Deras anställningsförhållanden har nämligen varit oklara, något som ofta är fallet i den förslummade svenska byggbranschen.

Roman Ramazanov och Jevgenij Marinov jobbade initialt för ett bolag vid namn Grumeco, som renoverade fönster och fasader på flera objekt i Uppsala och Stockholmsområdet.
Tidigare kritiserat företag
För ett år sedan blev Grumeco föremål för en granskning i tidningen Arbetet. Bolaget saknade kollektivavtal, ett antal ukrainska arbetare vittnade om uteblivna löner, och en av dem hade blivit misshandlad efter en diskussion om utebliven lön med chefen och en arbetsledare.
Efter avslöjandet tappade bolaget kunder, lämnade projektet och bytte namn till Felixnipal AB. Men flera av de som drev Grumeco finns kvar, numera inom ett annat företag vid namn Ottonord Entreprenad AB. Bolaget drivs bland annat av en tidigare project manager på Grumeco, som facket pekat ut som arbetsköpare.
Roman Ramazanov och Jevgenij Marinov berättar att det plötsligt står Ottonord i stället för Grumeco på formuläret där de ska fylla i sina arbetade timmar på. Enligt fackets bedömning blev byggarbetarna förflyttade till Ottonord AB. Ett bolag som enligt facket drivs av flera personer som tidigare stod bakom Grumeco.
Samtidigt betalas lönen ut från det estniska bolaget Febecon OU, som även det drivs av den tidigare project managern på Grumeco.
”Jag var anställd precis som de”
När Arbetaren når project managern, alltså mannen som pekats ut som arbetsköpare, hävdar han de bara var kollegor på Grumeco.
– De jobbade inte för mig, jag var anställd precis som de.
Han menar att lönen betalades av Grumeco. Att de fick utbetalningar från hans estniska bolag Febecon förklarar han med att det är ett finansbolag som har hand om andra företags pengar.
Han menar även att det bara var en slump att Roman Ramazanov och Jevgenij Marinov fyllt i tidsrapporter från hans svenska bolag, Ottonord.
– Formulären från Grumeco tog slut, så jag tog vad jag hade.
Eftersom han hade tidrapporter från Ottonord i bilen fick de duga i stället, förklarar han. Att byggarbetarna skulle ha lurats på lön kallar han för en stor lögn.
– De fick betalt enligt sitt kontrakt. Jag vet inte varför de vill ha mer.

Undviker delgivning
Eftersom Solidariska byggare menar att den tidigare project managern på Grumeco har varit deras arbetsköpare, har de försökt att förhandla med honom.
För att inleda förhandlingar har facket försökt att delge arbetsköparen, men han har enligt Solidariska byggare gjort sitt bästa för att hålla sig undan. Inte heller polisens delgivningstjänst har nått fram.
– Han hade till och med skrivit sig på en annan adress, berättar Jevgenij Marinov.
Men de två byggarbetarna tänker inte ge sig.
– Det handlar ju inte bara om pengarna, utan också om att sätta stopp för dessa bedrägerier, säger Roman Ramazanov.
Roman Ramazanov och Jevgenij Marinov lyckades ta reda på var arbetsköparen bor. En tidig morgon i februari satt de i bilen utanför, med delgivningen i hand. Genom bostadens fönster såg de mannen dricka sitt morgonkaffe.

– Det enda vi saknade var kikare, skrattar Jevgenij Marinov.
När arbetsköparen lämnade bostaden försökte de lämna över delgivningen. Men han vägrade, enligt dem, att ta emot pappret även då. Detta var för ungefär två veckor sedan, och mannen har fortfarande inte sökt kontakt med facket.
Nästa steg för Solidariska byggare är att stämma arbetsköparen för förhandlingsvägran.
Släpps in till huvudentreprenören
”Arbetet har genomförts! Lönen har inte utbetalats! Lurendrejare! Var rädd, var rädd, vi hittar dig!”, ropar de samlade arbetarna på blockaden återigen.
– Vi ska se om vi kan hitta någon ansvarig att tala med, förklarar Solidariska byggares förhandlare Pelle Sunvisson.
Tillsammans med Roman Ramazanov och Solidariska byggares förhandlare Viktor Lindberg går han bort till några containrar som inhyser byggets platskontor. Efter några minuters hektisk förvirring släpps de in för att tala med arbetsledaren för huvudentreprenören på byggprojektet som är under blockad.

Vid infartsporten, där deras fackkamrater väntar, småpratas det på ryska, ukrainska och spanska och det delas ut flygblad till förbipasserande byggare. Arbetsköparen är inte på plats.
Däremot ser fackmedlemmarna en annan person på bygget, en som var involverad i den misshandel på Grumeco som Arbetet skrivit om tidigare. Den utpekade verkar inte pratsugen och drar sig snabbt undan.
– Inte så kaxig längre, mumlar någon till sin kompis.

Efter en knapp halvtimme kommer delegationen ut igen med nöjda ansiktsuttryck. Samtalet med huvudentreprenören gick bra.
Enligt förhandlarna på Solidariska byggare var huvudentreprenören tacksamma för informationen om underleverantören, och menade att de tog saken på allvar.
– De ska se över det här och pressa på från sitt håll, säger Pelle Sunvisson.
– Och det var väldigt tydligt att de visste vilka vi var, förklarar han och ler.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.