Efter fem år i Sverige riskerar familjen Zaman utvisning till Bangladesh. Nyligen var de brottsoffer i Högsta domstolens första dom avseende människoexploatering. Nu är det i stället det nya lönegolvet som riskerar att förstöra deras framtid.
Ettåriga Maasani springer över vardagsrumsgolvet. Han kravlar upp i soffan och sätter sig i sin pappas knä.
Det är en tidig vintermorgon i början av december och utanför fönstret gnistrar snön under de kala träden i bostadsområdet i Norrköping.
Fardowsi och Imtiaz Zaman har städat hemmet noga inför intervjun och fotograferingen.
– Det var lika bra att få lägenheten städad. Vi måste ändå sälja den snart och ta foton på alla rummen. Det tog lång tid att spara ihop till insatsen. Vi har gett våra bästa år till Sverige, suckar Fardowsi.
Kan utvisas inom några veckor
Bara någon kilometer därifrån ligger snabbmatskedjan McDonalds, där både Imtiaz och Fardowsi Zaman arbetar som restaurangbiträden. Imtiaz har lyckats byta bort sitt eftermiddagsskift den här dagen för att medverka i intervjun.
Fardowsi har tillfälligt gått ner i arbetstid eftersom hon är gravid i femte månaden och även tar hand om sonen.
I flera år har paret, som är från Bangladesh, arbetat på restaurangkedjan i väntan på permanent uppehållstillstånd. Men planerna kan snart komma att grusas.
Den 1 november införde regeringen ett försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare, som enbart gäller personer från länder utanför EU. Tidigare behövde arbetskraftsinvandrare inneha en deltidstjänst och tjäna minst 13 000 i månaden för att beviljas ett arbetstillstånd.
Nu krävs i stället en lön på minst 80 procent av den nationella medianlönen, vilket i dagsläget motsvarar 27 760 kronor. Försörjningskravet kommer därefter att gradvis höjas varje år.
Parets löner är därför alldeles för låga i förhållande till kravet och om Fardowsi får avslag på sin ansökan kan familjen tvingas lämna Norrköping inom enbart tre veckor.
Fardowsi Zaman var tidigare medlem i facket Handels, men fick ingen hjälp när försörjningskravet infördes.
– Jag gick ur facket, eftersom de ändå inte kunde hjälpa oss, berättar hon.
Domen mot människoexploatering förändrade allt
Parets fem år i Sverige har varit långt ifrån en dans på rosor.
För bara ett år sedan var de brottsoffer i Sveriges första dom i Högsta domstolen om människoexploatering. Detta efter att en restaurangägare utnyttjat dem under slavliknande villkor och inte heller betalat för utfört arbete.
När domen klubbades i Högsta domstolen förra året var det första gången en restaurangägare i Sverige fälldes för brottet människoexploatering. Domen, som avgjordes på högsta instans, har varit prejudicerande och viktig för alla liknande framtida fall i Sverige.
Arbetade tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan
Fardowsi Zaman kom till Sverige 2018 med sin man för att studera ett masterprogram i etnicitet och migration vid Linköpings universitet.
– Vid den tidpunkten hade vi en flyktingkris i Bangladesh. Hundratusentals rohingyer flydde undan våldet och förföljelsen i Myanmar, och jag ville utbilda mig för att så småningom kunna arbeta i en hjälporganisation, berättar Fardowsi Zaman.
Hennes man Imtiaz, som arbetat som journalist i Bangladesh, följde med henne till Sverige. För att klara sin försörjning tog paret arbete på restaurangen Indra i centrala Norrköping.
Men det som för Fardowsi var tänkt som ett extrajobb vid sidan av studierna förvandlades snabbt till en mardröm.
Paret saknade bostad och restaurangägaren erbjöd dem ett rum i en lägenhet som han disponerade. Några dagar senare började de arbeta i restaurangen. För arbetet blev de utlovade fri kost och bostad, samt ytterligare ersättning med hundra kronor i timmen. Men snart började restaurangägaren att behandla dem illa.
Paret förvägrades mat och tvingades arbeta i över 500 timmar utan lön. Arbetsdagarna varade ofta elva till tolv timmar, ibland sju dagar i veckan. Fardowsi och Imtiaz sade ifrån och hamnade till sist på bar backe i vinterkylan, utan någonstans att ta vägen. Socialtjänsten gav dem tillfälligt tak över huvudet.
– Jag grät och sade att jag aldrig borde kommit till Sverige, berättar Fardowsi Zaman.
Till sist bestämde de sig för att kontakta polisen och göra en anmälan.
– Jag tänkte att jag inte hade något att förlora. Många avrådde mig att göra det, och sade att den här mannen hade makt och svenskt medborgarskap. Men jag tänkte att det var viktigt för att skapa rättvisa i samhället. Vid tidpunkten visste jag inte att de skulle tillämpa den nya lagen på oss, säger Fardowsi.
Efter många turer i rättsväsendet dömdes till sist restaurangägaren för människoexploatering. Mannen dömdes till en villkorlig dom eftersom gärningen, enligt domstolen, inte inneburit en ”så påtaglig integritetskränkning”.
Fortfarande har dock Imtiaz och Fardowsi Zaman inte fått ut sina löner, som sammanlagt uppgår till över 80 000 kronor. I stället har de fått ett mindre skadestånd på 35 000 kronor.
Endast tre åtal upprättades 2023
Brottet människoexploatering infördes 2018 i Sverige, samtidigt som det även gjordes ett förtydligande av lagen mot människohandel.
Bakom den nya lagen fanns en förhoppning om fler åtal och fällande domar. De allra flesta förundersökningar om misstänkt människoexploatering läggs dock ner. Något som delvis kan förklaras av att det är komplexa utredningar som kräver resurser och samarbete mellan olika myndigheter.
De utsatta står också ofta i beroendeställning till gärningspersonerna. Enligt den senaste statistiken från Åklagarmyndigheten upprättades endast tre åtal under 2023. Ett av dessa var från 2022, det vill säga att förundersökningen startades 2022 och blev klar i år.
Rädda att återvända till Bangladesh
Vi befann oss i landet på studentvisum, och det var också en anledning till att jag vågade göra en anmälan till polisen.
Fardowsi Zaman
Fardowsi Zaman menar att många människor som befinner sig i liknande utsatta situationer inte vågar anmäla övergreppen, av rädsla för att förlora arbetstillståndet och utvisas ur landet.
– Vi befann oss i landet på studentvisum, och det var också en anledning till att jag vågade göra en anmälan till polisen.
Så snart de lämnat restaurangen började Fardowsi undersöka möjligheterna att i stället kunna ansöka om arbetstillstånd i Sverige.
– Jag kunde inte längre fokusera på mina studier, och var väldigt traumatiserad efter det som hänt.
Men nu har ytterligare problem uppstått. Efter att domen föll i Högsta domstolen känner varken Imtiaz eller Fardowsi sig trygga vid tanken på att återvända till Bangladesh.
Paret mottog flera hot om att något kunde hända dem om de återvände till Bangladesh. De är rädda att restaurangägaren kommer att hämnas.
– Vi bestämde oss för att inte återvända, eftersom det inte längre är säkert för familjen.
”Sverige behöver våra erfarenheter”
Arbetet på McDonalds var tungt och slitsamt, men skulle garantera en säker framtid för barnen.
– Jag har alltid tänkt på jobbet på McDonalds som en slags mellanstation. Min man är utbildad journalist och själv planerar jag att skriva en masteruppsats om migration. Om vi får stanna i Sverige kommer det att behövas personer med våra erfarenheter, säger Fardowsi Zaman.
Hon säger att hon chockats av den utbredda diskriminering som hon mötts av i Sverige.
– Vi trodde att man endast talade om hög- och lågstatusjobb i andra länder, inte att den här typen av diskriminering existerade i Sverige. Men nu tänker vi att detta även finns i Sverige. Det handlar inte bara om oss. Så många människor lider på grund av den här situationen, säger Fardowsi Zaman.
I en tidigare version av reportage uppgavs att 23 åtal mot människoexploatering upprättades under 2023. Denna siffra har nu korrigerats.
